Nästan nio månader in i mitt köpfria år konstaterar jag hur befriad jag på många sätt är från konsumtion. Ändå fastnar även jag i stunder av “åh jag måste köpa det här” någon gång ibland. Framför allt vid nya skeenden som semestertider eller terminsstart är det lätt att tänka att jag behöver konsumera nytt. Vi lever ju ändå i en konsumtionskultur.

Jag hamnar tack och lov snabbt tillbaka i en känsla av olust och avsmak, eftersom medvetenheten om vad ogenomtänkt konsumtion bidrar till har satt sina spår i mig med åren. Precis som att vi inte föds med viljan att köpa nytt och sedan betingas in i sådana beteenden kan vi också koda om våra hjärnor. Avkoda. Det är också sällan det jag behöver eller vill ha finns som nytt. Det är lättare att hitta något som passar just mig, och som också håller över tid, second hand. Ja helt köpfri har ju inte sommaren varit, men så gott som.

Semester och inköpsplanering

Den största delen av min semester spenderade jag genom att göra utflykter till natur i närområdet. Sjöbad, sol i ansiktet och skogsturer. Helt gratis! Två dagar fick jag låna en bil och kunde med den ta mig ut på några längre äventyr. Något jag gjorde för att jag fick chansen, och inte skulle ha gjort annars. Främst stärkte det min självtillit i att jag kan köra bil, vilket ju fortfarande kan kännas lite skört med nytt körkort och utan år av körvana.

Jag hade lyxen att kunna ge mig och Asla en stugsemester en vecka av min semester. Det var så klart en kostnad i sig. Det väcktes en del perspektiv i planeringen inför det. Att resa bort utan den vardagliga tillgången till affärer/konsumtion gav mig verkligen en försmak på att leva utanför stadens alla frestelser. Jag är generellt ganska bra på att planera vardagsinköp men sedan jag började arbeta heltid har det blivit lätt att inte ta mig den tiden och istället småhandla några gånger i veckan. Nu inför hösten har jag brutit den trenden. Jag planerar utifrån vad jag har hemma och veckohandlar, vilket sparar pengar.

Nya insikter kring konsumtion second hand

I sommar har jag reflekterat mycket kring att det ibland skaver att jag köper saker alls, men hur det också finns värden i det som ger mig mer i livet. Jag gick lite väl hårt ut i början av året och det var nyttigt - jag lärde mig av det. Att konsumera hållbart innebär för mig också att viss konsumtion second hand ändå behöver få handla om andra värden än hårdragna behov.

Second hand är för mig också ett slags arv och en tillhörighet med människor. Jag som inte ärvt något direkt från min släkt ser ett stort värde av att ta hand om äldre ting, som har en historia, i mitt hem och skapa en identitet med det. Därmed inte sagt att det ska överdrivas, men ting kan också bygga trygghet, tillhörighet och identitet. Symboler för mig som person. En koppling till andra i världen. Det betydde därför extra mycket när min vän Jessica skickade en kanna från Rörstrand-kollektionen “Gröna Anna” till mig, som hon ärvt från en släkting.

Jag är dock bra på att hålla i pengarna och vill helst inte bidra alls till nykomsumtion. Två helger per år (Sörmlands längsta loppis) och vid något enstaka tillfälle unnar jag mig dock secondhand-shopping enligt tankarna ovan.

Cirkulär konsumtion

Jag är noga med att rensa ut, sälja och återanvända i cirkulärt tänk året om. Jag har fortsatt rensa ut en del hemma i sommar. Så härligt när man kommer igång! Efter en tur till återbruksgallerian ReTuna i juni, med sådant som kan få ett nytt liv hos någon annan, var mycket av överflödet borta. Ofta lägger jag numer märke till saker som inte används, t ex ett klädesplagg, och kan då lägga det i bortskänkes-lådan tills den är redo att lämnas bort.

Jag har pågående bokförsäljning på Bokbörsen sedan i våras och har tjänat in ganska många kronor trots låga priser. Jag har också valt att sälja av sådant jag inte längre använder men som varit värda mer för mig än att skänkas till second hand, på t ex Tradera

Tid att laga

Jag har också tagit mig tid att direkt laga små hål i kläder och lappa favoritjeansen. Jag är ingen sömmerska så det blir inte optimalt, men okej. En del plagg är kanske inte längre i skick att bära i jobbet, men fungerar fullt ut i skog och på fritidens äventyr. Jag gillar att hitta nya användningsområden för det som kanske tjänat ut ett visst syfte som det inhandlades för, men som ju fortfarande kan leva vidare i en annan form. Så kan det vara även med kläder!

Naturens rikedom

Sommaren är en tid då jag mest frossar i naturens skatter och skapar av det som finns att tillgå tack vare allemansrätten. Örter, frukt, bär och svamp har fyllt mina förråd till bredden. Jag har gjort schampo av såpnejlika som kommer att räcka hela hösten.

När det gäller just mat, rengöring och kroppsvård har jag landat tryggt i en sparsam konsumtion av naturliga ekologiska produkter. Att ta tillvara det som är i säsong, använda rena produkter som bikarbonat och äppelcidervinäger, undvika plastförpackningar, husmorstips för tvätt och städ och växtbaserat (gärna direkt från skog och äng) är genomgående på dessa områden.

Inköp trots köpstopp

Ett inköp som inte var planerat var skrivprogrammet Scrivener. Jag har äntligen återupptagit min roman och trodde att min gamla licens för programmet var giltig men visade sig ha gått ut. Jag fick rabatt som tidigare kund och eftersom det var en engångskostnad var det en investering jag kunde stå för. Utan programmet är det betydligt svårare att få en översikt över romanen och med det är mitt största hinder undanröjt.

Det jag vet är att jag bara i år har blivit ännu mer medveten och noga med vad jag faktiskt köper. Det finns två inköp i sommar som jag inte tvekade på alls. Det första är skorna ovan fyndade på Stockholms stadsmission som jag använt i stort sett varje dag, efter att mina tidigare inte längre gick att laga.

Den andra? I juni hittade jag en MoccaMaster i en secondhand-butik med rea. När jag frågade om priset sa föreståndaren “sjuttio kronor”. Jag behöll ansiktet medan jag snabbt betalade. Varför var den så viktig? År 2021 tog jag examen. Det enda jag önskade mig var en MoccaMaster, som en symbol för den kaffedrickande socionomstudentens uppgradering. Istället behövde jag be om ekonomisk hjälp för att ens kunna fira. Jag var i ett läge där livet var svårt på alla sätt samtidigt. Att inte kunna önska mig en symbolisk gåva för en så stor sak i livet har jag sörjt länge. Nu, 3 år senare, fick jag den för en summa jag faktiskt hade haft råd med då. Jag njuter varje dag av att fylla min termos med dagens kaffedoser från denna bryggare. Den 19 år gamla bryggaren jag hade innan finns som en backup. Kanske för en framtid där just en sådan behövs.