Hållbarhet

Ett köpfritt år för en cirkulent

Förra året bestämde jag mig för att ha ett köpfritt år. Det blev inte riktigt som jag hade föreställt mig, och ändå gav det mig värdefulla insikter.

Jag ställde om för många år sedan, vilket märks i att det är en vana för mig att ta tillvara på det jag har och att jag har både medvetna och omedvetna förhållningssätt för hållbara val. Jag agerar cirkulärt som grund och nyinköp är extrema undantag i mitt liv. Konsumtion gör mig generellt obekväm och illa till mods. De senaste åren har också secondhand-inköp börjat kännas allt mer meningslöst. Jag har redan det jag behöver - och vilket privilegium det är! Det är nog mest det som landat i mig detta år.

Det finns också motreaktioner som väckt viktiga reflektioner. Med en alltför stram hållning till konsumtion går det ut över min personliga hållbarhet. Som när jag inte unnade mig en blombukett för att fira mitt körkort. Det hade varit en viktig symbolisk handling för mig som hade ett högre värde än jag först trodde.
Eller som när jag under året köpte skor second hand som bara höll några månader för mina dagliga promenader och inte heller var de bästa för min kropp. Jag lagade dem så gott jag kunde, men par efter par fick till slut se sitt öde. Till skillnad från de nyproducerade vinterkängorna från 2023 som inte har några tecken på användning och stabilt bär upp och värmer mig dag efter dag på äventyr i djup snö. När jag vårdar dem kommer de att kunna hålla en hel livstid.

Jag landar i att välgrundade nyinköp kan vara mer hållbart på sikt än det begagnade. De mest hållbara ägodelarna är de som används år efter år, tas om hand och håller länge.

Mina förhållningsregler för köpfritt år 2024:

  • Mat och nödvändiga hushållsartiklar är undantaget, dock med medvetna val och fokus på minskat svinn/återbruk. Använda det jag har i första hand och ta vara på naturens skafferi/odla eget.

  • Se över fasta kostnader och göra ev. förändringar i dessa om det behövs.

  • Okej att köpa tjänster och upplevelser som behövs för mitt välmående och som bidrar till personlig hållbarhet t ex kostnader vid utflykter, skrivkurs, vård.

  • Fokus på att sy, laga, återbruka och byta kläder.

  • Inga prylar - kan vara okej med second hand enligt principen ”en ut - en in” utifrån tydlig behovsanalys och medvetna genomtänkta val. Målet är snarare att bli av med prylar.

  • Tillåtet med två onlinetjänster i taget (börjar med Insight Timer och Bookbeat).

  • Presenter - helst göra något eget eller ge upplevelser.

Förbrukningsvaror och mat

En av mina djupaste värderingar bakom mina handlingar är att ta tillvara. Också grundvalen i min filosofi kring hållbarhet. Att ta till vara naturen, de resurser som finns både i fysisk form och i vår mänskliga potential, är det mest meningsfulla jag kan tänka mig. Om sommaren och hösten botaniserar jag i naturens skafferi av bär, örter, frukt och svampar. Jag känner mig inspirerad av mat i säsong och låter kreativiteten flöda av matsvinnets alla möjligheter.

Jag använder bara rena naturliga produkter för hygien och städning. Dock har det under året börjat skava allt mer över plasten allt ska förpackas i, också maten. Det finns alternativ och det är något jag vill fortsätta förändra i den mån det går, med bättre val och av att göra mer från grunden själv.

Fasta kostnader

I och med utbildningsstarten i september och att jag gick ner till halvtidsarbete minskade min inkomst drastiskt ihop med stora utgifter för terminsavgift, egenterapi och resor. Jag har sett över mina fasta kostnader och återigen konstaterat att de är väldigt låga. Jag har nog stans lägsta hyra per kvadratmeter efter 15 år i samma bostad, använder ytterst lite el och vatten jämfört med genomsnittet, har de lägsta kostnaderna för telefon och bredband och i övrigt har jag mest kostnader för nödvändiga försäkringar och digitala tjänster. Jag stödjer också några organisationer som är viktiga för mig. Mina fasta kostnader är begränsade till det mitt ensamhushåll behöver och förutom arbetsrelaterade kostnader har de inte ökat sedan jag gick från student till anställd. Det gör mig trygg att veta att jag kan leva på halva min lön om jag måste, i och med återkommande sjukdomsskov och framtida mål om eget företagande.

Tjänster och upplevelser för personlig hållbarhet

När året började visste jag inte att jag skulle starta en utbildning till hösten. Det är den största kostnaden jag har haft i mitt liv på så kort tid. En verklig investering. Jag sa till mig själv efter min socionomexamen att så snart jag hade råd skulle jag göra det. Många skulle nog ha väntat, sparat ihop till mer marginaler. Jag som alltid levt på lite tvekade inte. Det var helt rätt. Jag behövde en fortsättning. Med det har jag också lagt många tusen på terapi detta år, både av egen vilja och för att det krävs i utbildningen. Väl investerade kronor i mitt välmående.

Jag har under året också gjort några utflykter med vänner som har fått kosta lite mer, som när en vän red för första gången eller när vi testade elbil en dag. Stugsemestern i augusti med Asla springandes fritt och natursköna upplevelser var något jag hade längtat efter i tre år. Ungefär en timme hemifrån fanns allt jag kunde önska.

Onlinetjänster

Detta år har jag aktivt valt att inte se nyheter på TV och bara någon gång i veckan lyssnat på radions nyhetssändningar istället. Jag har haft ett behov av att rena mina intryck från det som gör mitt sinne stökigt och splittrat, både i den digitala och fysiska världen. Därför har jag aktivt valt vad jag ser och lyssnar på. Mysiga tv-serier, berörande filmer, stärkande och inspirerande böcker och poddar har bytt ut det mörka obehaget som inte gör mig gott (i de stora doser de kommer i). Jag har med det också avslutat mejlutskick och rensat upp i mina digitala avtryck (t ex avslutat inaktiva konton, rensat gamla filer och lagring). De onlinetjänster jag använder är främst i återhämtningssyfte och för att skifta perspektiv, som meditationstjänsten Insight Timer och ljudbokstjänster (testat några olika under året). Ljudböcker har varvats med naturens egna ljud på promenader året om. Under sommaren är sommarpratarna i P1 mitt bästa sällskap.

Sy, laga, återbruka, byta

Med åren har jag insett vikten av att vårda sina ägodelar, såväl förebyggande som att lappa och laga när de gått sönder. Jag är lite bättre på den andra delen. I år har jag läst på mer om sko- och klädvård och blivit bättre på att hålla mina saker rena och hela generellt. Ett område som jag vill fortsätta utvecklas i.

En viktig grund är också att inte ha fler saker än jag kan ta hand om och se det cirkulära i det jag har. För mig innebär det att inte ta in fler saker (en in-en ut) sälja eller skänka det jag inte använder och också kunna göra små variationer i garderob och inredning mellan säsonger. Det jag har kan jag också återbruka, se nya användningsområden i. Jag har orimligt många hårdtvålar och gillar flytande tvål - vilket är väldigt enkelt att göra med hårdtvål! Tadaa! Likaså sparar jag frön från de grönsaker jag odlar som jag sedan kan så igen nästa år. Där får jag ju dessutom mer än jag hade innan - perfekt som gåva!

Prylar och second hand

Jag har fortsatt handla en del second hand under året, och med det också bytt ut gamla prylar och kläder som jag inte längre använder. När jag har haft ett behov av något har jag sett tiden an och sökt efter det på secondhandmarknaden. Det går att finna det mesta second hand. Förr eller senare. Också den konsumtionen har förändrats hos mig. Från att ha handlat ganska fritt och mer “den här var fin” till att identifiera vad jag faktiskt behöver och hålla mig mer till det. Jag blir alltmer trött av att se hur mycket prylar det finns som inte används, hur många omedvetna köp som görs. Allt vi behöver finns redan. I överflöd.

Jag vill, som nämnt ovan, lägga pengar på det som är viktigt. Lokalproducerade hantverk så som Lilla Verkstans ljuvliga ting som tillför omsorg och skönhet i vardagen. Upplevelser som skapar minnen för livet och bygger relationer. Istället för att hålla kvar i kläder, inredning och prylar vill jag att dessa också växer och förändras med mig och mitt liv. Cirkulerar vidare till andra som kan ge dem nytt liv. Vissa saker stannar längre och får ett högre värde över tid när jag vårdar dem och fyller dem med minnen.

Presenter

Jag har länge haft svårt att ge presenter “när man ska”. Det har varit förenat med stor prestationsångest för mig inför födelsedagar, högtider och viktiga dagar. Det kommer sig liksom inte naturligt för mig. Däremot kan jag komma på sådant jag vill ge spontant och känner starkt att jag vill ge det när någon i min närhet önskar sig något. Då gör jag det bara, oavsett om födelsedagen är ett halvår bort. Varför vänta?

Jag har nog funnit mig i det nu. Jag har också blivit bättre på att låta det få vara en process i mig, att låta gåvor få mogna fram inför de tillfällen jag vet kommer. Liksom att fråga människor vad de faktiskt önskar sig. Att ge en gåva bara för att är inte min melodi. Jag vill ge från hjärta till hjärta. Då kan upplevelser och sådant jag är bra på, som att fånga en viktig dag genom kameran, vara goda gåvor. Det är ju också det jag önskar mig mest av allt: att få ta emot och ge i närvaro och autenticitet. Det infinner sig en lättnad i mig av att jag allt mer vågar ge på mitt sätt, att kunna kommunicera det och därmed bryta de där skadliga förväntningarna som finns, och de jag bara tror finns.

Avslutningsvis

Så, kommer jag att fortsätta min köpfrihet?

Absolut! Dock inte lika stramt som det senaste året. För som ordet säger handlar det om frihet. Den känner jag. Mitt belöningssystem är avkodat från konsumtion - men jag håller det under uppsikt.

Insikterna efter detta medvetet köpfria år har handlat om värderingar. Jag vill lägga pengar på det jag värderar högt, det som känns i hjärtat och sådant jag vill stå för. Jag vill investera i det som är viktigt för mig och föra in energi i det. Det innebär val och priroriteringar. Jag vill liksom med andra handlingar värdera det som ger omsorg, sinnesro, relationer, frihet och liv.

2025 vill jag investera i det som gör mig trygg, skapar tilltro till min förmåga och bygger relationer. För att kunna göra det vill jag bli bättre på att ta hand om det jag har, förebygga slitningar och skapa rutiner som håller gnistan vid liv.

Läs också:

Köpfritt år - en början

En köpfri sommar

Väckte detta några tankar hos dig? Berätta!

En köpfri sommar

Nästan nio månader in i mitt köpfria år konstaterar jag hur befriad jag på många sätt är från konsumtion. Ändå fastnar även jag i stunder av “åh jag måste köpa det här” någon gång ibland. Framför allt vid nya skeenden som semestertider eller terminsstart är det lätt att tänka att jag behöver konsumera nytt. Vi lever ju ändå i en konsumtionskultur.

Jag hamnar tack och lov snabbt tillbaka i en känsla av olust och avsmak, eftersom medvetenheten om vad ogenomtänkt konsumtion bidrar till har satt sina spår i mig med åren. Precis som att vi inte föds med viljan att köpa nytt och sedan betingas in i sådana beteenden kan vi också koda om våra hjärnor. Avkoda. Det är också sällan det jag behöver eller vill ha finns som nytt. Det är lättare att hitta något som passar just mig, och som också håller över tid, second hand. Ja helt köpfri har ju inte sommaren varit, men så gott som.

Semester och inköpsplanering

Den största delen av min semester spenderade jag genom att göra utflykter till natur i närområdet. Sjöbad, sol i ansiktet och skogsturer. Helt gratis! Två dagar fick jag låna en bil och kunde med den ta mig ut på några längre äventyr. Något jag gjorde för att jag fick chansen, och inte skulle ha gjort annars. Främst stärkte det min självtillit i att jag kan köra bil, vilket ju fortfarande kan kännas lite skört med nytt körkort och utan år av körvana.

Jag hade lyxen att kunna ge mig och Asla en stugsemester en vecka av min semester. Det var så klart en kostnad i sig. Det väcktes en del perspektiv i planeringen inför det. Att resa bort utan den vardagliga tillgången till affärer/konsumtion gav mig verkligen en försmak på att leva utanför stadens alla frestelser. Jag är generellt ganska bra på att planera vardagsinköp men sedan jag började arbeta heltid har det blivit lätt att inte ta mig den tiden och istället småhandla några gånger i veckan. Nu inför hösten har jag brutit den trenden. Jag planerar utifrån vad jag har hemma och veckohandlar, vilket sparar pengar.

Nya insikter kring konsumtion second hand

I sommar har jag reflekterat mycket kring att det ibland skaver att jag köper saker alls, men hur det också finns värden i det som ger mig mer i livet. Jag gick lite väl hårt ut i början av året och det var nyttigt - jag lärde mig av det. Att konsumera hållbart innebär för mig också att viss konsumtion second hand ändå behöver få handla om andra värden än hårdragna behov.

Second hand är för mig också ett slags arv och en tillhörighet med människor. Jag som inte ärvt något direkt från min släkt ser ett stort värde av att ta hand om äldre ting, som har en historia, i mitt hem och skapa en identitet med det. Därmed inte sagt att det ska överdrivas, men ting kan också bygga trygghet, tillhörighet och identitet. Symboler för mig som person. En koppling till andra i världen. Det betydde därför extra mycket när min vän Jessica skickade en kanna från Rörstrand-kollektionen “Gröna Anna” till mig, som hon ärvt från en släkting.

Jag är dock bra på att hålla i pengarna och vill helst inte bidra alls till nykomsumtion. Två helger per år (Sörmlands längsta loppis) och vid något enstaka tillfälle unnar jag mig dock secondhand-shopping enligt tankarna ovan.

Cirkulär konsumtion

Jag är noga med att rensa ut, sälja och återanvända i cirkulärt tänk året om. Jag har fortsatt rensa ut en del hemma i sommar. Så härligt när man kommer igång! Efter en tur till återbruksgallerian ReTuna i juni, med sådant som kan få ett nytt liv hos någon annan, var mycket av överflödet borta. Ofta lägger jag numer märke till saker som inte används, t ex ett klädesplagg, och kan då lägga det i bortskänkes-lådan tills den är redo att lämnas bort.

Jag har pågående bokförsäljning på Bokbörsen sedan i våras och har tjänat in ganska många kronor trots låga priser. Jag har också valt att sälja av sådant jag inte längre använder men som varit värda mer för mig än att skänkas till second hand, på t ex Tradera

Tid att laga

Jag har också tagit mig tid att direkt laga små hål i kläder och lappa favoritjeansen. Jag är ingen sömmerska så det blir inte optimalt, men okej. En del plagg är kanske inte längre i skick att bära i jobbet, men fungerar fullt ut i skog och på fritidens äventyr. Jag gillar att hitta nya användningsområden för det som kanske tjänat ut ett visst syfte som det inhandlades för, men som ju fortfarande kan leva vidare i en annan form. Så kan det vara även med kläder!

Naturens rikedom

Sommaren är en tid då jag mest frossar i naturens skatter och skapar av det som finns att tillgå tack vare allemansrätten. Örter, frukt, bär och svamp har fyllt mina förråd till bredden. Jag har gjort schampo av såpnejlika som kommer att räcka hela hösten.

När det gäller just mat, rengöring och kroppsvård har jag landat tryggt i en sparsam konsumtion av naturliga ekologiska produkter. Att ta tillvara det som är i säsong, använda rena produkter som bikarbonat och äppelcidervinäger, undvika plastförpackningar, husmorstips för tvätt och städ och växtbaserat (gärna direkt från skog och äng) är genomgående på dessa områden.

Inköp trots köpstopp

Ett inköp som inte var planerat var skrivprogrammet Scrivener. Jag har äntligen återupptagit min roman och trodde att min gamla licens för programmet var giltig men visade sig ha gått ut. Jag fick rabatt som tidigare kund och eftersom det var en engångskostnad var det en investering jag kunde stå för. Utan programmet är det betydligt svårare att få en översikt över romanen och med det är mitt största hinder undanröjt.

Det jag vet är att jag bara i år har blivit ännu mer medveten och noga med vad jag faktiskt köper. Det finns två inköp i sommar som jag inte tvekade på alls. Det första är skorna ovan fyndade på Stockholms stadsmission som jag använt i stort sett varje dag, efter att mina tidigare inte längre gick att laga.

Den andra? I juni hittade jag en MoccaMaster i en secondhand-butik med rea. När jag frågade om priset sa föreståndaren “sjuttio kronor”. Jag behöll ansiktet medan jag snabbt betalade. Varför var den så viktig? År 2021 tog jag examen. Det enda jag önskade mig var en MoccaMaster, som en symbol för den kaffedrickande socionomstudentens uppgradering. Istället behövde jag be om ekonomisk hjälp för att ens kunna fira. Jag var i ett läge där livet var svårt på alla sätt samtidigt. Att inte kunna önska mig en symbolisk gåva för en så stor sak i livet har jag sörjt länge. Nu, 3 år senare, fick jag den för en summa jag faktiskt hade haft råd med då. Jag njuter varje dag av att fylla min termos med dagens kaffedoser från denna bryggare. Den 19 år gamla bryggaren jag hade innan finns som en backup. Kanske för en framtid där just en sådan behövs.

Hur upplever du att din konsumtion påverkas av årstider eller nya skeenden i livet?

Köpfritt år - en början

Fyra köpfria månader har passerat. Låt oss titta på hur det har gått!

Mina förhållningsregler var dessa:

▫️Mat och nödvändiga hushållsartiklar är undantaget, dock med medvetna val och fokus på minskat svinn/återbruk. Använda det jag har i första hand och ta vara på naturens skafferi/odla eget.

Jag har sett över vad jag har, räddat några kassar frukt och grönt, organiserat de örter jag plockade förra året och hållit mig till det som finns hemma i största möjliga mån. Tomater, gurka, spenat, gröna blad och örter växer redan så det knakar här hemma.

Istället för att köpa flytande tvål har jag gjort egen på hårdtvål och även använt ekologisk duschkräm som jag hade i överflöd. När jag tänker att jag behöver köpa något eller när något tar slut funderar jag först på om det finns något hemma som jag kan använda för ändamålet. Oftast finns det - med lite kreativitet!

▫️Se över fasta kostnader och göra ev. förändringar i dessa om det behövs.

Jag har gjort budget och avslutat en del tjänster som varit onödiga för mig. Då jag kommer att leva på halvtidslön de kommande två åren behöver jag se över alla mina kostnader och dra ner varhelst jag kan. Det ligger högst i prio nu framöver.

▫️Okej att köpa tjänster och upplevelser som behövs för mitt välmående och som bidrar till personlig hållbarhet t ex kostnader vid utflykter, skrivkurs, vård.

Det blev ingen skrivkurs i vår just på grund av personlig hållbarhet. Jag har lagt pengar på aktiviteter för gemenskap och en del vård. Just upplevelser med andra är något jag prioriterar högt och därmed ingår det ibland köp på kafé för en spontankaffe med en vän eller dylikt. Vid genomtänkta aktiviteter kan jag planera mer hållbart och sparsamt.

Den enda egentliga avstickaren som skulle kunna ifrågasättas var när jag och vän gjorde en utflykt vid påsk för att testa elbil. Jag kan dock lätt motivera det som bl a en investering för framtiden på så sätt att jag kan överväga det alternativet när jag längre fram kan behöva bil. Vi hade kunnat åka kommunalt men då hade jag inte fått med mig den erfarenheten. Det gjorde också utflykten möjlig att genomföra då jag annars inte hade orkat med hela dagen i nuvarande hälsotillstånd.

▫️Fokus på att sy, laga, återbruka och byta kläder.

Tidigt i år tog jag fram alla mina kläder och bestämde mig för att skapa en basgarderob (eller kapselgarderob om man vill) på 33 plagg per kvartal. Jag förväntade mig att ha mycket mer kläder än det jag hade. Resultatet blev 30 plagg för kallare väder och ca 15 plagg att byta ut dessa med under varmare månader. Färgmatchat och genomtänkt efter behov. Inför klädbytardag nu i april har jag några plagg förberedda för byte.

Ett secondhand-köp har jag unnat mig. Jag har i över ett år letat efter en blus som jag tyckt mycket om men inte kunnat hitta den. Jag la bevakningar på Sellpy och Tradera och nyligen dök den upp. Ett plagg jag uppenbarligen kommer att använda - vilket på sikt blir som mest hållbart.

Jag har sytt igen några hål, planerat för att sy om en klänning till en kaftan inför sommaren och reparerat kläder så snart jag upptäckt en skada. Det har växt fram ett nytt förhållningssätt där jag upplever en större omsorg om mina kläder. Det smittar också av sig i mitt hem i övrigt. Jag tar hand om skador/brister i mitt hem utan att behöva köpa till något.

▫️Inga prylar - kan vara okej med second hand enligt principen ”en ut - en in” utifrån tydlig behovsanalys och medvetna genomtänkta val. Målet är snarare att bli av med prylar.

Jag har gjort ett undantag som ett medvetet val. I en regnig vårvinter hade jag inga skor som höll för vätan. Jag lagade de jag hade så gott det gick, men det räckte inte. Motiverat av att jag spenderar otroligt mycket tid ute i naturen för mitt välbefinnande och går istället för att utnyttja andra transportmedel beslutade jag mig för att köpa nya skor second hand. Jag hittade ett par skor från Kavat, i ekologiskt producerat material, som i sin kvalitet kommer att hålla länge. Vettigt köp!

Jag har tagit ett krafttag med att rensa ut hemma. Det finns en längtan efter att ha mindre saker att ta hand om. En längtan som bara växer inom mig. Därmed har mycket också fått åka iväg till ReTuna återbruksgalleria. En del saker med säljpotential har jag sålt på Tradera, Bokbörsen och Vinted. I helgen deltog jag i klädbytardag. Jag lämnade in ca 30 plagg och gick hem med tre. Skönt! Favoritjeansen jag lagade med tjänsten RepaMera får jag nu äntligen bära igen när vårvärmen kommer! <3

▫️Tillåtet med två onlinetjänster i taget (börjar med Insight Timer och Bookbeat).

Jag har hållit dessa. Saknade Netflix ett tag men med begränsat utbud har jag faktiskt fått mer vettiga saker gjorda. Många fina skogsturer, att ta hand om mina växter, kika på bokprojektet och mer medveten närvaro. Inte så förvånande kanske! På tal om frihet! Insight Timer är ett verktyg som hjälper mig att hålla meditation och mindfulness vid liv alla dagar, även när jag tänker att det inte behövs eller när det känns motigt. Ljudböcker är ett snällt sällskap och något som ger mig nya perspektiv igen och igen. Det räcker gott för mig.

▫️Presenter - helst göra något eget eller ge upplevelser.

Jag har gett bort upplevelser i första hand. Ibland har jag sett något second hand som varit så på pricken vad jag vill ge, och då har värdet av relation fått väga över. Så kommer jag nog att fortsätta göra.

En viktig insikt redan i januari var också vikten av att fira mig själv och mina framgångar. Det behöver inte göras med konsumtion. MEN det ska inte bli ett förbud. När jag tog körkort i januari valde jag bort en blombukett. I efterhand tror jag att det valet var lite väl hårt. Under vår och sommar är det naturligt för mig att plocka buketter från skog och äng. I januari kan en ekologiskt odlad blombukett vara precis det som förhöjer en milstolpe i livet och gör vintermörkret ljusare.

Frihet - inte förbud

I början av en utmaning handlar det mycket om att bli medveten. Min första medvetenhet handlade om att jag lever mer köpfritt än jag tror. Jag hade nog väntat mig att behöva ställa om mer. Troligtvis kommer tiden visa mig andra delar av mitt liv där köp är mer aktuellt.

Det var nog just därför jag hamnade lite snett från början. Det som jag har upparbetat som en frihet från konsumtion började snabbt handla om förbud. Det blev inte alls som jag behövde. Men det är ju det som är fint med att utmana sig själv - man lär sig även av misstagen och kan ändra sig. Köpfrihet handlar ju som ordet vittnar om frihet. Därför har jag behövt omvärdera de stunder då jag fastnat mer i förbud än just känslan av frihet. Jag vill att det ska kännas som en frihet att inte behöva köpa. En slags självständighet och lätthet. När det inte känns så behöver jag ifrågasätta det. Hitta en medelväg eller skifta perspektiv.

Medveten hållbar konsumtion

Jag har landat i att hållbar konsumtion för mig handlar mer om att välja medvetet än att inte konsumera. Det ska också ses i perspektivet att jag i grunden har en livsstil med låg konsumtion i jämförelse med andra i min inkomstklass/ålder. Jag har under största delen av mitt liv levt på tunna marginaler och stressad ekonomi. Det har gett mig en skör ekonomisk grund som ännu finns kvar. Fördelen är att jag värderar varje krona. När jag konsumerar gör jag det långsiktigt och medvetet. En del köp idag kan ju faktiskt också minska framtida konsumtion, som t ex flergångsprodukter eller att köpa fröer för att sedan spara fröer från de färdiga grönsakerna till nästa års odling. Billigt och köpfritt behöver inte betyda hållbart, vilket det nog gjort för mig tidigare. Där börjar tankarna ställas om.

Det jag tar med mig vidare för resten av året är att också räkna in värdet av personlig hållbarhet. De allra flesta dagar ligger det helt i linje med ett köpfritt liv eftersom det skalar av. Det behöver inte heller innebära att jag väljer bekvämlighet före hållbarhet. Att välja en hållbar hälsa är dock en förutsättning för att skapa en hållbar livsstil över tid.

Vad tänker du om hållbar konsumtion och köpfrihet? Vad är det för dig?

Minska dina matkostnader - spara pengar och matsvinn

Matpriserna stiger, med andra ökande kostnader. Det är en tuff tid för många, och framför allt de redan utsatta hushållen. Samtidigt är matsvinnet en av de största miljöbovarna. I västvärlden äter vi generellt sätt mer än vi behöver, mycket av det vi inte behöver och kastar bort näringsrik mat för tidigt. Kanske kan den ekonomiska krisen ge oss motivation nog att vända det?

Att ta vara på det jag har, rädda matsvinn och tänka i säsong har sparat mig många kronor genom åren. Framför allt i tider av ekonomisk nöd. Därför vet jag att just ekonomin har en central roll i att ställa om. Svåra tider har gett mig insikter för att anamma en mer hållbar livsstil permanent. En riktig inspiratör i billig och hållbar mat är Portionen under tian - Hanns kokböcker är lätt värda sina kronor, för du sparar in dem dag för dag.

Här kommer några tips på hur du kan minska dina och miljöns kostnader för mat.

Få en överblick - och planera

Skaffa dig en överblick

Hur ser din matkonsumtion ut? Hur ofta handlar du? Vad handlar du? Vad kostar det?

Finns det andra sätt att organisera matinköp och matlagning som skulle spara pengar? Går det att byta ut vissa livsmedel till billigare alternativ som ändå ger näringsrika måltider?

Planerar du för mellanmål eller gör du småinköp? Sockersug och liknande beror ofta på att du inte får tillräckligt med näring av måltiderna under dagen. Det går att förebygga med planerade mellanmål och näringsrika måltider.

Planering

Gör en veckomatsedel. Skriv en inköpslista och håll dig till den.

Inventera

Vad har du redan hemma? Vad kan du göra av det? Använd det i första hand. Skriv upp vad du har i frys, skafferi och kyl. Använd appen NoWaste in du vill ha lite hjälp på traven.

Ät mer vegetariskt

Vi äter i genomsnitt mer kött än vi faktiskt behöver, och framför allt den manliga delen av befolkningen pga normer, så försök att minska ner på köttet och öka grönsaker och olika former av baljväxter i din kost. Det gör stor skillnad både för hälsa, plånbok och miljö. Välj grönsaker och kryddor från frysdisken, och odla själv (mer om det längre ner).

Laga storkok

Fyll kyl och frys med matlådor! Det går lätt att variera så att du har några olika alternativ under veckan. Köp större förpackningar och gärna frysta varor och tillaga det till veckans matlådor.

Rädda matsvinn

”Bäst före - ofta bra efter”

Har du sett den märkningen? Mat är ofta bra länge efter bäst-före-datumets slut. Använd dina sinnen: hur ser konsistensen ut, luktar det okej, smakar det okej?

Frys in

  • Många livsmedel går att frysa in för att förlänga datumet.

  • Bröd, bär, ägg, grädde, grönsaker (som inte har så högt vatteninnehåll), ost, smör, pajdeg, sylt och marmelad och mycket mer.

  • Majonnäs, ris och potatis bör vi inte frysa in.

Förvara rätt

  • Förvara mat så att det håller längre. T ex kan olika frukter påverka varandras livslängd. I detta inlägg om minskat matsvinn kan du läsa mer om hur olika livsmedel bör förvaras.

Fräscha upp

Några enkla tips, men googla gärna vidare för en uppsjö av tips:

  • Torrt bröd blir som hembakt om du fuktar det med vatten och värmer i ugn, 200 grader i 10 min. Det går också att göra krutonger av torrt bröd.

  • Stek ledsna äpplen i kanel så får du ett gott tillbehör till frukost eller som snacks.

  • Häll kokande vatten över gårdagens pasta.

  • Förvara citroner i kallt vatten.

Laga svinnsmarta recept

Festa loss på rester med härliga svinnsmarta recept. Några exempel:

  • Bananpannkaka

  • Grötbröd

  • Restpizza eller restpaj (det är precis vad det låter som, bara fantasin sätter gränserna)

  • Pastagratäng

  • Soppa på gröna blad, tex grönkålssoppa.

  • Mixa ihop bönor/kikärtor med gröna blad och gör egen pesto, sås eller pålägg till smörgåsen som både är gott och fullt av näring.


Rädda matsvinn från restauranger och butiker

  • Matsmart säljer varor med kort datum, rejält nedsatt pris och i större förpackningar. Här finns pengar att spara kanske framför allt för barnfamiljer men egentligen för alla - speciellt bra utbud med basvaror.

  • Apparna Karma, TooGoodToGo och ResQ erbjuder svinnkassar eller svinnvaror från både restauranger och butiker. Du kan se på en karta vad som finns att rädda i ditt närområde och boka i apparna. ResQ finns mest i större städer men de andra finns iaf etablerade i min småstad.

  • Kolla i svinnlådorna i matbutikerna. Där finns varor nedsatta med ca 30-70 %. Här i Eskilstuna har jag sett dessa både på Willys, ICA, Coop, City Gross och Lidl.

Håll koll på extrapriser

  • Håll koll på extrapriser och planera veckans matsedel efter det. Matpriskollen är en app med alla lokala butikers erbjudanden där du kan söka både på vara och jämföra butikernas priser.

  • Gå med i kundbklubbar som ICA Stammis och Willys+. Då får du tillgång till både regelbundna rabatter och rabattkuponger.

  • Prenumerera på mailutskick från olika matbutiker. På måndagar brukar dessa skickas ut. Planera gärna veckans mat efter de bästa erbjudandena (och vad du har hemma).

  • Köp billiga livsmedel. Konserver, olika former av kål, frysta grönsaker och rotsaker är sådant som i regel alltid är billigare än annat. Dessa har ett oförtjänt tråkigt rykte - allt handlar om vad vi gör det till. En grönsaksgryta fylld av smaker med lite extra smak från kryddor och kanske vitlök - svårt att tänka att konserverna är tråkiga då!

Ät efter säsong

Råvaror i säsong är ofta billigare. Ju större tillgång desto lägre pris brukar stämma rätt bra. På Instagram kan du följa chrissans.se eller fransverige.se för att se vad som är i säsong månad för månad.

Plocka mat i naturen

Med allemansrätten har vi tillgång till stora mängder gratis mat. Svamp, blåbär, nässlor, lingon, hallon, kirskål, lök av olika slag… Kolla in Skogsskafferiet för mer inspiration. Tipsar också om böckerna Vildvuxet av Lisen Sundgren och Vildplockat av Niki Sjölund.

Exempel på naturmat:

Kanske en pesto på ramslök eller eget örtsalt? Ta en sväng till närmsta skog eller grönområde och leta rätt på maten som är helt gratis!

Här hittar du en guide till ätbart i naturen, med både örter och andra skatter.

Gör egen mat och odla själv

Se över vad du äter mycket av, och fundera på om det är något av det som går att göra själv, eller odla själv. Några saker jag själv har fastnat för:

Har du några tips för att hålla nere matkostnaderna och minska matsvinn?

Hållbara vanor 2022: minska matsvinn

Matsvinn är ett omfattande problem världen över, i en värld där många också dör i svält. Om vi minskade matsvinnet med 25 % och fördelade den rätt skulle vi alla kunna vara mätta och må bra. Ojämlikheten syns också här. Det är svårt att uppskatta omfattningen av matsvinn i alla led av produktion och konsumtion. En uppskattning från FN år 2011 visade att en tredjedel av den producerade maten inte äts upp. Det är ungefär 1,6 miljarder ton livsmedel idag. Och vet ni? Här kan vi alla göra något. Varje dag.

Källa och mer info via matsvinnet.se

Att leva fattigt har sin fördel i att man lär sig ta tillvara på det man har och varje liten rest är värdefull. Det var vi helt klart bättre på förr. Kanske kan vi lära oss av det? Vi blir allt fler som behöver det i dessa tider, och det kanske kommer något gott av det? På sikt behöver vi alla ställa om - om vi ska ha en beboelig planet. Så vad kan vi göra?

Fem grundprinciper för minskat matsvinn

Som så många gånger handlar omställning om just inställning. Att förändra sina perspektiv och med det också sina vanor. Det här är mina fem bästa strategier för att leva mer svinnsmart:

  1. Planera inköp och matlagning efter behov

  2. Förvara maten rätt

  3. Öppna dina sinnen

  4. Ta vara på matrester

  5. Rädda matsvinn

Planera inköp och matlagning efter behov

Att planera måltider och inköp efter behov är en grund för att minska matsvinn. Utgå i första hand ifrån vad du har hemma. Ett tips är att skriva upp vad du har i frys, skafferi och kyl så slipper du kolla upp det varje gång. Använd appen NoWaste om du vill ha lite hjälp på traven.

Utgå från ditt hushålls behov. Planera måltider efter vad du/ni faktiskt äter. Det kan t ex vara bra att köpa storpack av sådant som verkligen går åt, men leda till mer matsvinn om man köper mer än vad som sen används. Att utgå från recept och köpa den mängd som går åt av livsmedlet är en bra grund. Om du köper storpack av något, ha en plan för hur du ska använda upp allt. Använd det direkt, kombinera recept där samma ingrediens ingår eller frys in. Gör storkok av mat och frys in i portionsstorlekar. När vill man inte ha en matlåda att ta fram vid behov?

Förvara maten rätt

Se över hur du förvarar mat på ett optimalt sätt: frys, torka, lägg in. Förvara färskvaror väl synliga, t ex i en låda på översta hyllan i kylen. Markera den med “använd snart” eller liknande.

Coop gav ett superbra svinntips: Ha en låda i frysen där du lägger små rester som kan användas till t ex en paj senare.

Genom att förvara mat i rätt temperatur håller den längre. Optimal kylskåpstemperatur är +4 C och för frys är -18 C lagom. Banan, avokado och tomater trivs dock bäst i rumstemperatur. Sätt plast på den översta delen av bananen så håller den längre.

Håll mat fräsch längre genom att förvara sallad i vatten och frukt och grönt i kylen. Här finns en uppsjö av tips att googla kring hur frukt och grönt håller längre. Några tips är att fräscha upp sallad och rotfrukter i ett kallt vattenbad i ungefär en timme - då blir det som nytt.

Köp gärna frysta grönsaker eller torkade linser/bönor osv som håller längre och tillaga bara det du behöver.

Öppna dina sinnen

En del i omställningen är att öppna sitt sinne för nya förhållningssätt, men också att börja lita till sina sinnen. Släng inte bara för att bäst-före-datumet gått ut. Du kanske har sett att det ibland står “bäst före, ofta bra efter”. Det gäller många livsmedel. Titta, lukta och smaka innan du förkastar det. Och fryser du in varan innan bäst-före-datumet håller det definitivt längre. Jäst, grädde, ost osv går utmärkt att frysa in. För att inte tala om frukt som kan frysas in styckvis och tinas upp för användning senare.

Gå utanför din komfortzon. Osten kanske blir lite gryningare när den tinas från frysen, men det kanske inte gör något om du faktiskt använder hela osten? Kanske kan den frysta delen istället rivas eller smältas över/i någon måltid? Ostkanter som blir över kan lätt rivas ner i en påse och användas till matlagning senare.

Öppna också sinnet i butiken. Köp den fula gurkan, den fläckiga citronen och den kladdiga förpackningen. Mat som är precis lika bra som annan. Trotsa norm och perfektion även i matbutiken. Du kommer snabbt märka att det smakar precis lika bra ändå.

Ta vara på matrester

Även små mängder mat är värt att frysa in. Det kan alltid komplettera någon måltid senare. Att laga svinnsmart mat där du samlar rester för att sen använda i paj, i en gryta, på pizza, som tacos eller i en enkel omelett är både roligt och varierande. En helgbuffé med olika rester från veckans måltider kan ju verkligen bli en festmåltid. Perfekt en trött söndag!

Tänk användningsområden i flera led. En del av det som räknas som matavfall kan faktiskt användas en gång till. Kaffesump kan t ex användas både som kroppsskrubb och växtnäring. Spara olja från inläggningar och använd för tillagning av t ex rotsaker i ugn. Använd spadet från kikärtor som ersättning för ägg - eller gör maränger av det! Gör smoothies av frukt som börjar se lite ledsen ut. Sånt blir man glad av!

Använd skal och rester genom att t ex koka egen buljong (helt utan tillsatser), gör chips av potatisskal, pesto av gröna trötta blad, ströbröd av torrt bröd, pannkaka av banan, bröd av gröt… bara kreativiteten sätter gränser!

Rädda matsvinn

De flesta matbutiker har idag svinnlådor med mat som har kort bäst-före-datum. Som jag sa innan så betyder det inte att det är oätligt. Tvärtom går det att tjäna både pengar och miljö genom att köpa svinnsmarta varor. Här gäller samma princip som för färsk mat: ha en plan. Använd det direkt eller frys in. Många butiker, t ex ICA och Willys, erbjuder halva priset på bröd en timme innan stängning. Stenhårda frallor kan bli som nybakta genom att fukta med vatten, lägga i ugnsfolie och grädda i ugnen på 200 grader i 10 min.

Även restauranger, kaféer och bensinmackar ger oss möjlighet att rädda varor med kort datum till ett billigare pris. Här finns verkligen en chans att lyxa till det med en mindre summa än originalpris. De appar som har bäst utbud hos mig är TooGoodToGo och Karma. ResQ Club är också ett tips, främst i storstäder än så länge. Apparna utvecklas hela tiden, då fler företag förstår värdet i detta och registrerar sig.

Ett annat tips som många känner till är Matsmart, en webbutik med både matvaror och annat som av olika skäl inte gått åt i butik och därför säljs billigare. Här tjänar man verkligen på att handla storpack av sådant som går åt i hushållet.


Vilket är ditt bästa tips för att minska matsvinn?
Har du något svinnsmart recept eller knep att dela med dig av?

Hållbara vanor 2022: lappa och laga

Oktobers tema i #hållbaravanor2022 var ”lappa och laga”. Ett tema som gav mig så mycket mer än jag förväntade mig. Dels fick jag en spark i baken att gå från tanke till handling. Dels blev det en påminnelse om vilken skjuts det ger för kreativitet och självkänsla att ta vara på idéer och resurser.

Tänk vilken lång sträcka det kan vara ifrån att se ett behov av att göra något till att göra det? Ja, det där ville jag råda bot på i oktober. Och det gjorde jag! Sett till den vardag jag har med heltidsjobb har jag lyckats få en hel del gjort ändå. Och det här är viktigt: UTAN att det blev en prestation. Hållbara vanor handlar ju också om den personliga hållbarheten. Jag började faktiskt månaden med att lappa ihop min stackars trötta själ med extra återhämtning. Väl investerat - för sen gick allt annat också lite smidigare.

Månadens utmaning: lappa och laga

Jag har en ovana i att helst testa själv innan jag läser/ser instruktioner. Speciellt kopplat till kreativa projekt finns den där, min obstinata lekfullhet. Det är ju ändå en väldigt belönande känsla i att lösa problem och laga fel. Känner du igen? När man vågar testa sina idéer i verkligheten, ta små steg på oprövad mark och leker sig fram till ny kunskap? Visst, det ska erkännas att det ibland blir liiite mer jobb än nödvändigt när jag hoppar över andras beprövade erfarenhet. Men då finns den ju där som något att falla tillbaka på.

Nåväl, med instruktion eller utan - låt oss kika på vad jag gav lite extra omsorg i oktober!

Lappat och lagat i oktober:

  • spacklat igen några fula hål i mitt vardagsrum

  • limmat och smörjt in mina höstboots

  • sytt fast knapp på klänning

  • sytt ny knapp på tunika

  • lagat tröjärmar på jacka

  • gjort rent och smörjt in en hylla

Fräscha upp trämöbler med linoljesåpa

Mitt bästa rengöringsmedel sedan många år är linoljesåpa. Med min förkärlek för trämöbler är denna såpa också ultimat för trämaterial. Utöver den ljuvliga doften smörjer det materialet skinande blankt och mjukt. En disktrasa i lin doppad i vatten med några droppar linoljesåpa torkar bort både intorkad färg och mjukar upp repor utan problem. Den behandlingen var precis vad som behövdes för en vägghylla som jag lyckligt fyndade hos ReTuna Återbruksgalleria.

Laga hål med trasiga strumpor och slitna lakan

De flesta tyger får ju en hel del slitage med tiden. Det behöver inte betyda slit och släng.

Jag har några lådor med spillbitar, trasiga kläder och slitna lakan som väntar på nya användningsområden. Där sparar jag också strumpor med hål. Trasiga strumpor och lakan är verkligen perfekt för alla möjliga syprojekt - t ex som lagningslappar!

Mina svarta favoritjeans har hängt med sen mina ungdomsår. Ett bra tag har jag skylt över den trasiga byxhällan istället för att laga den. Tänk så onödigt när det bara tog några minuter att fixa - med en trasig strumpa.

Naturlig skovård inför hösten

Skovård känns för mig lite som att att dammsuga. Man vet att det behöver göras och att det blir fint efteråt, men det tar emot. Nu bara gjorde jag det. Och det var så roligt att höra hur många som hakade på och också fick tummen ur! Heja oss 👏🏼

Det behöver inte vara svårt. På fem minuter, med vattentätt lim och kokosolja blev mina trasiga läckande och dassiga höstboots skinande rena och täta. De har hållit undan en hel del höstrusk redan - och vilken kärlek jag känner inför dem nu. Det ger mervärde på flera sätt när vi tar hand om det vi har och ger det av vår tid.

Laga tröjärmar och fäst knappar

Några lösa trådar här och var och knappar som faller av? Jo tyvärr är jag alldeles för van vid att låta det få vara så. Under oktober har jag omvärderat den ovanan. Att vårda de små skavankerna innan de blir större och mer svårhanterliga är SÅ värt det. Det är lätt att ignorera och inte ta sig tiden, men det skapar som så många andra uppskjutna uppgifter ett motstånd som inte alls står i proportion till uppgiften.

Allt som tar mindre än tre minuter är det bäst att bara göra, inte sant? Om jag hade sytt ihop de glipande ärmarna på min jacka från början hade det tagit halva tiden att laga, och då tog det ändå bara 10 minuter till ett hyfsat resultat nu.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Har du lagat något i oktober, eller har du något som behöver lite extra omsorg framöver?

Köpfri månad - en reflektion

Jag har nog en relativt återhållsam konsumtion jämfört med många andra som tillhör min sociala position. Jag har under största delen av mitt vuxna liv levt med små marginaler, lärt mig att ta hand om det jag har och att snåla. Naturupplevelser och egenodlat är något som gör att jag känner mig rik. Prylar brukar mest ge mig huvudvärk numer.

En känsla för varje köp - ett köp för varje känsla

Ändå triggas jag också till köpbeteenden. Det gör också att jag förstår andras konsumtion bättre. Som Emilia så klokt uttrycker det: ”För varje känsla finns ett köp”. Så är det. Och vice versa. Stress och ledsamhet är såna känslor som får mig att vilja köpa. Eller glädje och stolthet - som belöning. Jag har med åren arbetat upp en stor kil mellan känsla och handling vilket stoppar mig de flesta gånger. Nu har jag fått en extra möjlighet att känna in vad jag verkligen behöver när sådana känslor kickar in. Köpstopp handlar verkligen om så mycket mer än om pengar och konsumtion. Det väcker upp det som ligger under ytan.

Vissa dagar har jag valt att lämna plånboken hemma. När känslorna varit lite ur balans eller stressnivån stigit. Andra gånger har jag gjort genomtänkta meningsfulla köp - som när min vän hade bokrelease eller när jag fyndade vandringskängor på loppis. Sådant jag kommer att vårda av hela mitt hjärta så länge jag lever.

Att se vad jag har

Under månaden har jag rensat en del i mina skrymslen och vrår vilket i sig lett till att jag verkligen inte vill ha mer saker att ta hand om. En påtaglig känsla som jag har med mig inför varje gång en vilja till köp dyker upp. Det blir lätt att säga nej. Även till second hand. För det är nog där jag behöver tänka till några extra varv. När det är billigt och second hand är sträckan mellan tanke och handling kortare för mig. Men att handla second hand kan också bli ohållbart och gå till överdrift. Det vittnar mina kartonger märkta ”loppis” om. För nu är det dags för mig att boka ett bord nästa gång. Jag har verkligen börjat reflektera mer kring minimalism och hur trött jag blir av att ha för mycket saker att ta hand om. Jag ser fram emot att utvecklas med de reflektionerna ännu lite till.

Jag blir rikare av att leva “fattigt”

För mig som levt återhållsamt under många år var detta kanske inte den största utmaningen jag kunde ge mig. Jag valde den dessutom i en tid där motivationen att spara pengar är extra hög. Ändå får det mig att tänka att jag även nu när jag har en stadig inkomst mår bra av att inbilla mig att jag är fattig. Eftersom många andra lever över jordens resurser stämmer ju det på sätt och vis. Jorden mår bra av att jag minskar min konsumtion. Och utan jorden har jag ingenting. Jag blir också mer kreativ och närvarande. Jag uppskattar och ser det jag har i tacksamhet. Det väcks också en vilja av att dela med mig till andra.

Så det jag tar med mig vidare är att om jag lever utifrån behov och inte vad jag tror att jag behöver/vill ha, konsumerar cirkulärt i möjligaste mån osv. - då har jag också mer att dela med mig av. Tid, pengar, ork och mitt eget överflöd av resurser på andra sätt. Den som ger får tillbaka dubbelt.

Hur tänker du kring din konsumtion? Har du förändrat någon vana för att spara pengar?

Hållbara vanor 2022: minska konsumtion

Det finns väl inget mer aktuellt ämne nu än hur vi kan spara pengar när priserna stiger? Men är det pengar vi ska spara, eller resurser? De verkliga behoven skiljer nu ut sig markant mot villhöver och status”behov”. I grunden är det i mina ögon något mycket nödvändigt som sker. Det är en utveckling som öppnar våra ögon och tvingar oss till omställning. Det förutsätter dock att vi är modiga i vår sårbarhet och tar sats från denna botten för att slippa hamna på en värre plats. Istället för att förlita oss på att politikerna ska komma med kortsiktiga lösningar kan vi vara med och ställa om. På så sätt blir vi en del av den långsiktiga lösningen. Låt oss minska våra klimatavtryck istället för att fortsätta dra täcket över huvudet.

Vi konsumerar på bekostnad av framtida behov

Överkonsumtion är en stor drivande faktor till miljöförstöringen. Vi har redan allt materiellt vi behöver. När status och tidsbrist blir en del av ekvationen riskerar vi istället att prioritera nyinköp på bekostnad av sådant vi faktiskt behöver på lång sikt. Och på bekostnad av de som har det sämre ställt. Om vi producerar/konsumerar det vi vill ha för bekvämlighetens skull kommer vi t ex inte att ha en hållbar energi- eller matförsörjning i framtiden. Vad gör det senaste modeplagget för skillnad om elnätet slås ut eller om ditt hem översvämmas av skyfall? Det är tyvärr redan verklighet för många. Också här i Sverige ser vi det hända. Det är nog bara svårt att se hur det hänger ihop.

Cirkulär konsumtion

Ett cirkulärt förhållningssätt till ekonomi (ekonomi som ju faktiskt betyder ”att hushålla”) är en del av lösningen. Genom att tänka att allt vi konsumerar ska återgå till kretsloppet i möjligaste mån blir det hållbart på riktigt. Att konsumera cirkulärt handlar mycket om att gå ihop, hjälpas åt, dela med sig. Återanvända. Ärva och skänka bort. Byta tjänster. Ta hand om det vi har. Att köpa mer second hand, undvika nyproducerat för att minska efterfrågan. Laga saker. Hyra istället för att äga.

Det finns så många alternativ till nyinköp. Och med de nya beteendena kommer en känsla av att bry sig om. Att vilja ta hand om det vi har, att skapa utrymme för det. En tacksamhet och en stärkt ryggrad. Du kan. Du kan mer än du tror. Det kände jag så starkt i mig när jag började min omställningsresa. En stolthet över att jag är en del av lösningen.

Månadens utmaning: köpfritt

En rolig utmaning som också är väldigt effektiv när man vill få upp ögonen för sin konsumtion är att testa en köpfri månad. Emilia är min stora inspirationskälla i det. Hon har levt köpfritt i många år. Här är hennes bästa tips, som verkligen funkar.

Köpfritt betyder inte noll köp. Det vore svårt i vårt samhälle. Vi behöver ju betala hyra, elräkning och köpa mat m.m. Men det ger en riktning. Så få köp som möjligt. Och om vi gör ett inköp är det ett medvetet val och inte automatiskt. Nedan kan du läsa mer om hur min köpfria månad ser ut.

Konsumtion är också mer än inköp. Det är också användning av vatten, el och tjänster i övrigt. För min del är det den största utmaningen och därför har jag lagt till den aspekten i min köpfria månad. Du väljer själv vad du inkluderar i din köpfrihet.

Det är alltid alltid viktigt att göra omställningen personligt hållbar. Se Marias (Byaliv) kloka och vänliga inslag om det på senaste tiden. När vi tar hand om oss själva kommer vi längre. Även din energi behöver kunna cirkulera fritt.

Mina mål för ett köpfritt september

  • avstå ifrån att köpa nya produkter

  • rensa i det jag har hemma, sälja sånt jag inte behöver och ta vara på och ta hand om det jag har

  • använda intjänade pengar för inköp second hand om det är något jag verkligen behöver

  • bara ha ett abonnemang för bok/musik/tv

  • läsa böcker (har så många olästa i bokhyllan)

  • tömma skafferi och frys i första hand

  • rädda matsvinn

  • dra ner på utgifter generellt

  • minska vatten- och elförbrukning

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilka utmaningar har du kopplat till konsumtion?
Hur kan du bidra till omställningen på ditt sätt?

Odla på balkong - 5 kvm ätbart och blommigt

Balkongodling är en härlig utmaning. Mitt intresse för odling och min kreativitet har gått hand i hand. En grönskande balkong kräver verkligen både och. Allra mest behövs det nyfikenhet, tålamod och lust att testa. Oj vad mycket som inte blev något alls i början! Med åren har jag lärt känna olika plantors behov och därmed skapat min gröna oas år efter år.

Även om jag bor mitt i stan så brukar jag tänka att jag ska hem från jobbet och vårda min “trädgård”. Jag trivs verkligen med att möblera om bland växterna, se till att alla växter har det de behöver av näring, vätska, utrymme och ljus.

Testa, lek och lär

Allt jag har lärt mig om odling har jag lärt mig genom att testa. Jag är inte så bra på att läsa instruktioner, även om jag börjar bli bättre på det ;)

Det kan inte bli fel. Det värsta som kan hända är att det inte växer något, och då har du ju ändå försökt och kan fundera på vad du kan göra annorlunda vid nästa försök. Purjolök var en kul test förra året som gav bra utdelning. I år testar jag palsternacka och aubergine, som jag tror att jag har för lite utrymme för - men vem vet? För att inte tala om rabarbern - men där ser det riktigt lovande ut!

Aubergine och palsternacka. Tror du att det kan gå?

Från köksfönster till balkong

Jag sätter de första fröna i mitten av februari i små drivhus. Mitt köksfönster och utrymmet för matbordet är som gjort för tidig frösådd med stort mjukt ljusinsläpp några våningar upp från markplan. Med vårens gång blir mitt köksbord ett växtbord och tomatplantorna sträcker sig högre och högre. Först i maj vänjer jag dem långsamt vid klimatet på balkongen. Parallellt sätter jag fler frön i omgångar, och skolar om plantor från drivhusen till egna krukor. Jag har tre eller fyra storlekar planteringskrukor som de större plantorna får växa vidare till under våren.

Läs mer om hur jag odlar tomater här.

Så här kan fem kvadratmeter balkong se ut i början av juni:

Två veckor senare:

Odla det du faktiskt äter

I början planterade jag allt möjligt utan större eftertanke. Tyvärr gick en del till spillo. Jag använder t ex inte chili, så varför skulle jag odla det? Det är en lärdom jag har tagit fasta på och numer odlar jag sådant som jag faktiskt äter.

I år har jag satt olika sorters körsbärstomater, paprika, olika sorters kål, spenat, potatis, smultron, purjolök, physalis, palsternacka och örter såsom mynta, citronmeliss och basilika.

Basilikan behåller jag dock inomhus då den tidigare år alltid drabbats av spinn. Även kålen riskerar att få skadedjur lätt, så där sprayar jag med såpvatten mellan varven.

Potatis odlar jag i potatiskruka som finns att köpa på bland annat Plantagen.

Smultron har inte så långa rötter så du kan med fördel plantera smultronplantorna i lägre krukor.

Odla dina favoritblommoR

Blommor har jag inte odlat så mycket av tidigare men nu när jag är mer säker på ätbara plantor vågade jag ta ut svängarna lite. Min absoluta favoritblomma är akleja och till min stora glädje har jag lyckats övervintra denna skönhet i säkert 6-7 år nu.

Det är första året som jag sätter lökar av dahlia och lilja i jord. Jag var kanske sent ute i sena maj men de har tagit sig bra. Jag får dock placera liljorna långt borta från katten då de är giftiga för henne.

Något annat som är enkelt och roligt att odla är penséer. Jag sätter dem från frön. Det kan man göra tidigt då de tål en viss kyla. De finns i så många vackra färger och de är faktiskt ätbara!

I början av juni strösslade jag ut en blomstermix och ringblomma i en trälåda (bild nedan) som stadigt växer till sig. En sommaräng i en låda helt enkelt. Och ingredienser för en mjukgörande ringblomssalva till hösten. Kanske behöver lådan gallras lite snart ;)

Utnyttja utrymmet

Bygg på höjden, se över vilka växter som tål mycket sol och vilka som mår bäst i skugga och placera dem efter det. Bygg egna hyllor och piedestaler eller knyt amplar med makramé. Bara kreativiteten sätter gränserna. Minns du hyllan jag byggde av spillvirke från återvinningen? Så här har jag fyllt dess fyra hyllplan på balkongen:

Högst upp trängs några mindre dahlior och liljor i en korg, en murgröna slingrar sig nerför och i lådan finns både tomat, rabarber och paprika.

På ett mittenplan står tomater och paprikor och suger i sig vatten på en skobricka och en pensékruka gör dem sällskap i ett hörn.

På andra våningen hänger några tomatplantor med liljor, lavendel och en hortensia. De två sistnämnda ska snart få lite mer utrymme för sina rötter.

Och längst ner med bästa utkiksplatsen har kattdrottningen sin hedersplats. Där kan hon njuta av både sol och skugga och blicka ut över omvärlden. En pensé som ibland får sig några tugg får också husera där.

Den här trestegskrukan är egentligen tänkt för örter men mina tomater trivs också bra i den. På så sätt får fler plantor plats. Amplar är ett annat bra sätt att bygga på höjden. Den här citronmelissen trivs gott där även om den fick ett värmeslag nyligen.

Vattna lagom men inte för lite

Alltså jag lever inte riktigt som jag lär för jag vattnar nog mina plantor mer än de behöver ibland. Haha. Det är kanske inte så fräscht att låta tomatplantorna stå i vattenbad sommaren igenom men där får funktion vinna över estetik. Transparenta förvaringslådor och skobrickor är mitt bästa hack för törstiga växter!

En annan bra grej är att fylla PET-flaskor och vända upp och ner, trycka ner i jorden och låta växterna själva suga i sig efter behov. PET-flaskor kan du också vattna med på olika sätt. Spika några hål i korken så har du ett naturligt munstycke.

En del plantor, innan de växt till sig, mår också bra av att sprayas med vatten så att jorden är fuktig men inte blöt. Det gjorde jag med mina sommarblommor innan de växte upp tillräckligt för att få större mängder vatten.

Vattna helst på kvällen då vattnet avdunstar snabbt på dagen och det kan också bli för varmt för växterna vilket förstör dem.

Och Asla, ständigt vid min sida där i grönskan <3

Var det något som inspirerade dig? Vilka växter vill du testa att odla där du bor?

*

Följ gärna balkongen i både bild och videoformat via höjdpunkten “odla” på Instagram.

Gör eget schampo av såpnejlika - enkelt recept

Ett helt naturligt schampo av den vildväxande örten såpnejlika? Ja! Detta tips från en följare var helt i min smak. Så nu har jag gjort mitt eget schampo som också går att använda som tvätt/diskmedel. Speciellt kläder av ull tvättas bra med detta avkok på såpnejlika. I min framtida trädgård ska jag definitivt odla såpnejlika för att bli självförsörjande på schampo, tvätt- och diskmedel.

Hur fungerar såpnejlika?

Såpnejlika innehåller saponiner som minskar ytspänning och gör rent genom att lösa upp fett och smuts. Med lite äppelcidervinäger eller ättika löser saponinerna upp sig ännu mer. Helt naturligt!

Hela örten går att använda även om rötterna är bäst. De plockar du bäst i slutet av sommaren, de blekrosa eller vita blommorna kommer i juli. Såpnejlika trivs i fuktiga miljöer, t ex längs vattenstråk.

Recept på schampo med såpnejlika

  1. Hacka 2 dl stam/blommor/rot (3 dl torkat).

  2. Koka örten i 4 dl vatten i 10 min (eller häll över kokhett vatten).

  3. Låt svalna.

  4. Tillsätt en skvätt ättika eller äppelcidervinäger för bättre effekt.

  5. Sila av och häll upp på flaska.

    Redo att användas!

Använd såpnejlikeschampo

Häll långsamt ca 1 dl över håret beroende på hårlängd, massera in och skölj ur med vatten. Det behöver inte löddra - det blir rent ändå. Efterskölj med fördel med en skvätt äppelcidervinäger i vatten, som balsam!

Hur länge håller schampo med såpnejlika?

Det står sig i kylskåp drygt en vecka. Värm upp det lite inför användning, t ex i rumstemperatur eller på spis. Spara några torkade kvistar för att göra nytt inför framtida hårtvättar eller klädtvättar.

*

Det går också bra att göra schampo med björklöv som också innehåller saponiner. Här har Tidningen Land skrivit om det.