Under några år nu har jag fascinerats av det enastående skafferi som naturen erbjuder. Ätbara växter och bär och kanske framför allt växter med läkande egenskaper. Jag har haft turen att känna några personer som har den läran med sig från förmödrar. För det finns något särskilt i historien om de kvinnor som skapade magi med växter, men som brändes som straff för sin ’galenskap’. Det som nu är vetenskap. Låt oss ta tillvara den magi och visdom våra förmödrar fann i skog och land. Det finns så mycket att upptäcka. Här är en bråkdel av det jag lärt mig de senaste åren.

Rölleka, tusensköna, björk, groblad, (okänt), groblad och björk.

Läs på innan du plockar vilda växter

Innan du ger dig ut och plockar är det viktigt att ta reda på vad som gäller, lära dig kännetecken och hitta säkra källor för vad du får plocka och vad som är ätligt och vad som är giftigt. Giftinformationscentralen är en viktig källa att ha med sig. Använd också dina sinnen, och träna upp dem. För i grunden har vi med oss varningssignaler i kroppen som kan ge oss information - men är vi inte vana behöver vi träna upp den förmågan.

Tänk också på allemansrätten, som Lisen Sundgren beskriver så bra: “att inte störa och inte förstöra”. Hennes sammanfattning:

Böcker om vildvuxet och vildplockat

Böcker är den bästa och säkraste källan till kunskap. Antikvariat och loppisar är fyllda av gammal visdom i ämnet örter och medicinalväxter. Mina bästa källor är fyndade second hand.

En del nyare böcker, som samlat ny och gammal kunskap, har också hittat hem till mig. Exempelvis ”Vildplockat” av Niki Sjölund och ”Vildvuxet” av Lisen Sundgren. Nyligen klickade jag hem ”Häxans trädgård” av Hella Nathorst-Böös som jag varit sugen på ett tag. Den är fantastisk! Så mycket kunskap och kraft som återupplivas i kvinnokraften.

Har du fler tips? Kommentera gärna.

Källor på nätet

Svenska örtasällskapet är en ideell förening som vill sprida kunskap om örter och dess nytta samt uppmuntra till ekologisk odling av dessa. På deras hemsida finns mycket bra information och inspiration samlad.

Ute i naturen brukar jag använda Google Lens. Verktyget där du kan söka med hjälp av foto. Du hittar det i form av en kamera i Google-appen i sökfältet. MEN det är alltid bra att läsa på lite innan, så att man har kännetecken som lukt och form. Lukt är sånt som Google inte är så bra på ;)

En annan hjälpsam väg är att fråga i gruppen ”Vilken växt” på Facebook eller dylika grupper. Sök gärna efter t ex kännetecken i gruppen innan du ställer din fråga. Eller namnet som Google Lens ger, så kan du verifiera om det är rätt. Kanske har någon redan frågat samma sak.

Vildplockat - för att äta och läka

Några tips när du ska ge dig ut för att plocka:

Ta med dig en liten sax eller sekatör, gärna en korg om du har eller några papperspåsar eller fruktpåsar i tyg eller nät. Lägg olika sorter i olika påsar så du inte förväxlar dem.
Plocka helst längre in i en skog, längs vattenstråk eller vid en äng osv. Undvik (hög)trafikerade bilvägar eller stadsmiljöer för att slippa oroa dig för att få i dig sånt kroppen inte mår så bra av. Det mesta kan kroppen ändå rena bort, kom ihåg det men utmana inte ödet.
Plocka bara det du behöver, lämna kvar resten och sprid gärna dina plock istället för att rensa helt på samma plats. Lämna alltid något kvar så att det kan fortsätta växa.
Om du ska plocka nässlor eller vassare växter behöver du ett par rejäla trädgårdshandskar eller läderhandskar.
När du ändå plockar är det smart att ha med sig en soppåse för att också plocka skräpet som tyvärr alltför ofta ligger i dikesrenar och skogsvägar där örterna vill växa fritt.

Ätbara växter

Så vad kan man plocka?

Allt möjligt! En källa som kan ge tydlighet i ätbart eller giftigt är Giftinformationscentralen. Mycket viktig källa för dig som är nybörjare!

Det som ses som ogräs är många gånger ätbart. Det har ofta till och med läkande egenskaper.

Ogräs, blad och lök

Harsyra finns det gott om, och kan ätas precis som de är till sallader, som garnering på smörgås eller till desserter. De ger en härlig syrlig touch.

Kirskål kan man använda likt spenat. I sallad, grytor, soppor, smoothies eller fräst i panna. De späda bladen är mindre beska i smaken. Om du tycker att det är för beskt kan du blanda upp det med vanlig spenat, t ex i en stuvning.

Maskrosor går att göra mycket gott av. Som sirap eller marmelad. Bladen passar fint som sallad, t ex för att ersätta ruccola. Knopparna går att lägga in i ättikslag och använda i sallader.

Lök finns i många olika varianter vilt växande i naturen. Ramslök, vitlök, gräslök, skogslök/kajplök. Akta så att du inte förväxlar ramslök med liljekonvalj bara!

Saft, sylt, sirap och sorbet

Syren kan du göra både saft och sirap av - eller sorbet! Liksom fläder. Fläder och syren kan också användas som garnering och gör alla slags bakverk och desserter extra vackra, speciellt om du kanderar dem. Eller så gör du ditt alldeles eget syrensocker. Syren smakar liksom rosor lite parfymaktigt om man inte balanserar upp med t ex socker (och kanske även citron). Även älggräs går att göra saft på - och säkert mycket mer.

Syrénens vackra lila blommor går att göra en blomstrande saft av.

Läkande växter - för invärtes och utvärtes åkommor

Många mediciner har sin grund i naturliga växter. Det betyder inte att de ersätter läkarvård, men vid mindre åkommor kan det vara bra som egenvård. Här tipsar jag om några favoriter som jag brukar hålla utkik efter.

Johannesört är sårläkande, antiseptisk och inflammationshämmande för blåmärken, brännskador, vrickningar och ledvärk. Ämnen i örten har kramplösande effekt och kan främja matsmältning. Använd som olja eller salva. Johannesört har antidepressiv, balanserande och lugnande effekt och stärker även nervsystemet genom förbättrad koncentration. Om du som jag är känslig för väderomslag kan Johannesört vara din vän.

Gråbo (snarlik malört) är utmärkt för te och att göra rökelse av. En infusion hjälper mot gaser, förstoppning och stärker levern.

Mynta stärker immunförsvaret. Drick som infusion/te när du är förkyld eller trött. Det hjälper också matsmältningen. Kan användas i ångbad mot hosta. Mynta finns i många olika sorter i naturen, t ex vattenmynta och kungsmynta.

Björkblad kan användas i te och oljor. Massera oljan gjord på späda björklöv som dragit i rapsolja på muskelsmärtor, reumatism och artrit. Den verkar också på celluliter och ödem. Den är naturligt antiseptisk och antiinflammatorisk och har en sammandragande verkan på huden. Unga björkblad kan man också äta i sallader, som pesto eller blanda i sås till fisk. Som dryck kan björklöv användas i saft, juice eller infusion. Björksav drömmer jag fortfarande om att tappa en dag, den magiska kraften i björksav går jag inte ens in på här. Läs gärna vidare om det.

Tall och gran kan användas både invärtes och utvärtes. De hämmar svamp, ökar blodcirkulationen och är värmande. Ett ångbad med tall- eller granbarr kan hjälpa mot bihåleinflammation och slemhosta. Använd även tallbarr som fotskrubb, fotbad eller i salva.

Tall är rik på C-vitamin, antioxidanter, kalium, kalcium, magnesium, zink och järn - så i en överlevnadssitaution är tallen din bästa näring. Förr använde man kådan från tallen som tuggummi då den är antibaktriell. Tallbarr kan ätas genom att torka, mixa och blanda ner som krydda i sås eller marinad.

Granskott är en riktig delikatess. Med granskott kan du göra saft, sirap, sylt, salt eller pickla dem. Tänk bara på att plocka enligt lagar och regler då granskott är lite av en specialare där.

Nässlor är renande och läkande. Brännässlan är sammandragande, stärkande och mjukgörande för huden. Gör olja/salva och använd mot hudåkommor såsom eksem och psoriasis. Lindrar även lättare brännskador och insektsbett. Invärtes har den bl.a. urindrivande, blodbildande och antiinflammatoriska egenskaper. I mat kan den användas som spenat och i soppor, smoothies, juice, desserter, pesto m.m. Kan malas ner till pulver och strösslas på och i det mesta (t ex över gröt) för en näringsrik boost.

Läs mer: Plocka nässlor

Groblad har sårläkande egenskaper. Grobladet innehåller flera olika aktiva ämnen som dödar bakterier, lindrar inflammerad hud och insektsbett. Kan användas som salva, omslag eller som infusion/te. Du kan också ta hjälp av groblad för att dra ut stickor. Med ett omslag lockar bladet ut stickan inom ett dygn. Fröna kan man rosta och använda i müsli.

Lavendel har antiseptiska, sårläkande, inflammationshämmande och hudförnyande egenskaper. Den har en uppmjukande och lugnande effekt på irriterad hud, allergiska utslag, eksem e t c. Växten är även bra mot svamp, insektsbett och brännskador. Insekter gillar inte lavendeldoften, så använd den för att avskräcka dem. Lavendelolja kan användas mot lättare depression och sömnlöshet.

Kamomill är naturligt lugnande medel. Kamomillen är antiseptisk, har anti-inflammatoriska och sårläkande egenskaper. På irriterad hud verkar den mjukgörande, mild och lugnande. Den gör gott vid lättare besvär av akne, eksem, klåda, insektsbett, brännskada eller solsveda. Och ger det bästa lugnande god-natt-teet. Drick te/infusion när du är stressad, orolig, har magkatarr eller har svårt att sova (då gärna med varm mjölk).

Daggkåpa har förmåga att bland annat lindra klimakteriebesvär. Den mjukar upp torr och känslig hy, men är även bra mot fet hy. Den förebygger rynkor och främjar nybildning av hudvävnad. Den är sammandragande och blodstillande för finnar och andra hudinflammationer och är även bra för narig och sprucken hud på händer och fötter. Den kan också användas som sårförband och i te.

Röllika (rölleka) är både antiseptisk, stillar blodflödet och lindrar sårskador. Växten är bra utvärtes mot blåmärken, insektsbett och fungerar sammandragande på huden. Fästingar skyr lukt av rölleka så använd det som fästingmedel. Invärtes verkar den inflammationshämmande och mot led- och muskelvärk. Den kan också hjälpa mot magsmätlningsbesvär, PMS, mensvärk, förkylning, högt blodtryck m.m.

Ringblomma kan användas för att garnera och smaksätta mat. Hela växten går att äta. Blomman har sårläkande och inflammationshämmande egenskaper. Bra mot hud och läppsprickor, lättare eksem och brännskador. Den är sammandragande, rengörande och ger näring till huden. Ringblomssalvan är min huds bästa vän!

Rödklöver har ett mycket rikt näringsinnehåll med både vitaminer, proteiner och mineraler. Den innehåller ett hormon som liknar östrogen och kan därför lindra klimateriebesvär. Rödklöver stärker hela kroppen, har antiinflammatoriska och anioxidanta rengörande egenskaper och motverkar infektioner. Den fungerar också bra mot eksem och andra hudproblem.

Bär och svamp

Skogen har ett helt skafferi av ätbart (som ni märkte ovan) och det vanligaste är väl att vi går ut i den för att plocka bär och svamp.

Naturen bjuder oss på många bär - t ex blåbär, lingon, smultron, hallon och den norrländska delikatessen hjortron. Lingon, tranbär och hjortron är bra att göra gelé, saft och dylikt på då de innehåller naturligt konserveringsmedel och därför håller länge. Det gäller även för rönnbär. De sistnämnda kan också saltas in och picklas.

Läs mer: Lingon

Trumpetsvamp, soppar, taggsvamp, riskor, tickor, murklor… ja det finns mer än kantareller. Med Niki Sjölund kan du bli en riktig svampexpert så kolla in hans instagram. Svamparnas rike är stort och möjligheterna är oändliga för den som vill fylla svampkorgen med variation.

Läs mer: Plocka kantareller

Ta vara på och använda växter

Det mesta jag plockar brukar jag koka eller torka. Svamp förväller jag. Bär och blad sköljer jag vid behov (om de inte redan är torra och att det går att putsa bort eventuell jord och pollen).

Gör eget te på örter

Det enklaste sättet att använda läkeväxter är som en kur på örtte. I boken “Häxans trädgård” finns en väldigt bra lista på örter och vilka åkommor de hjälper emot med många fler än de jag nämnt ovan.

Det är enkelt att göra eget te av naturens rikedom. Det svåra är att välja vad man ska blanda i sin teblandning av det stora utbudet. Det går att använda örter för specifika hälsoproblem eller bara favoritsmaker. En god grund är att använda mynta eller blad från bärbuskar som bas och sen bygga på smaker därifrån. Eller om du vill: ta in en egen tebuske hemma - finns i olika tevarianter.

Avkok och infusioner

Avkok eller infusioner (med mer växt än vatten), salvor och oljor av örter är andra lämpliga användningssätt. Läkande blad kan man linda runt som omslag ihop med en gasbinda. Oljor kan man lätt göra genom att låta växten dra i rapsolja. När jag gör salvor brukar parfymfri kokosolja vara det bästa alternativet.

Näringsrika pulver

Om du inte ska använda det du har plockat direkt går det även bra att torka, frysa eller mala ner växter till pulver. Nässelpulver, pulver på björklöv eller nyponpulver är utmärkt att använda i t ex smoothies eller gröt som extra näring.

Gör naturligt shampo, tvättmedel, diskmedel

Björklöv innehåller saponiner som har renande effekt och skapar såpa. Bäst verkan har de späda löven på våren. Gör tvättmedel, sköljmedel eller schampo genom att göra ett avkok på det och ha i lite äppelcidervinäger för bättre effekt.

Såpnejlika är som björklöv en renande växt som kan användas både som schampo, diskmedel och tvättmedel. Plockas bäst i juli/augusti men eftersom rötterna är extra användbara med högre halt saponiner går de att plocka även senare.