Sjöröken stiger i skymningen

När jag valde mina semesterveckor var det utifrån störst chans för dimma. Att få omslutas och förundras av dimslöjor från sjörök och luftens vattenkristaller överträffar de flesta upplevelser för mig.

Jag behövde inte vänta länge. Längs ån på väg till mitt kvällsdopp steg sjöröken medan skymningen la sig. En stark måne tog sig igenom diset i gyllene toner. Världen omkring mig var som en akvarellmålning. Tacksamma tårar och mjuka leenden ackompanjerades av exalterade hjärtslag i min kropp.

Juli övergick i augusti och regndagarna har gett fler dimmor än jag kunde önskat. Den här första kvällen bär jag med mig lite extra.

Tack Moder Jord ♥️

Ätbart i naturen januari-februari

Ätbart i naturen under vintern? Ja, året om kan vi finna ätliga växter, bär, svamp m.m. i naturens skafferi. Det kan vara roligt att testa något nytt, och också en viktig kunskap att ha med sig ur överlevnadssynpunkt. Sommarmånaderna och vårens bristande knoppar erbjuder självklart mer än den karga vinterns natur, men också i januari och februari finns ätbara växter i skog och mark.

Om vi tittar lite närmare så kan vi faktiskt se att naturen både ser till att en del bär har en konsververingsförmåga som får dem att hålla länge, och att naturen gärna vill boosta med lite extra C-vitamin och viktiga mineraler för vinterhalvåret. Kanske något att ta lärdom av?

KÄLLOR: Skogsskafferiet.se, Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren.

Björk

Björkens inre bark, det gröna skiktet, kan användas i varm dryck året om. Vårens unga grenar är lättast att använda. Använd så här: skrapa bort ytterbarken, skär barkens strimlor i små bitar, koka i vatten i 15 minuter. Drycken sägs stärka immunförsvaret.

Björkens knoppar innehåller mycket fibrer och kan fylla ut olika maträtter under vintern. Det är också ett bra tips för överlevnad till skogs.

Kråkbär

Kråkbär kan ätas färska, användas i sylt och saft eller blandas med andra bär. De har en syrlig och sträv smak. Smaken kan förbättras om de kokas eller smaksätts med citronsaft. Även frost/kyla kan förbättra smak (funkar att frysa in ett dygn). Bären kan användas till pannkakor, i smoothies, juicer, grytor och soppor. Eller som torkade i granola och gröt.

Precis som lingon och tranbär har de god hållbarhet och står sig därför långt in på året. Plocka helst på snöfri mark. Stjälkarna kan kokas till dekokt för att stärka njurar och motverka diarré.

Bären har viss medicinsk effekt som urindrivande och laxerande medel, för behandling av njursten (drick då som te) och diarré. De ska även ha positiv verkan för hjärta, blodkärl, hjärna och syn. Även sår i munnen kan lindras av gurglande med dekokt på kråkbär.

Kråkbär innehåller antocyaniner och antioxidanter som kan minska risken för kroniska sjukdomar. De innehåller också fibrer, höga vattenhalter och låga sockerhalter.

Kråkbär växer över hela Sverige på öppna marker som hedar, hyggen, myror, klippor, på stränder vid hav eller kala fjäll. De är svåra att förväxla. Växten är släkt med ljung och kan kännas igen på det. Då de är viktiga för fåglar i fjäll- och skogsområden bör vi tänka på att inte plocka allt.

Tall

Tallbarr och unga rötter från tall kan användas hela året. Barken är bäst att ta vara på under vintern, från september till maj.

Tall, främst barren, anses viktig i en överlevnadssituation. Tall är extra rik på C-vitamin med högre halter av det under vintern och ju längre norrut i landet den växer. Tallen innehåller också socker, kalium, magnesium, kalcium, järn, zink och mangan.

BARR

Tallbarr kan med fördel användas som en krydda i mat, enskilt eller i kryddblandningar. De smakar skogligt, och med en ton som liknar rosmarin. Du kan också göra en vitaminboost på ett par nävar tallbar som du kokar i ungefär 20 minuter i en halv liter vatten.

Barren används mot bl a slemhosta, luftrörskatarr, nedsatt blodcirkulation, reaumatisk värk och förkylning. Perfekt medicin för vinterinfluensorna. Det är terpentinoljan som har dessa magiska egenskaper och kan också användas som inhalering vid astma och inflammerade lutfvägar.

BARK

Tallens inre bark kan malas ner till mjöl. Skrapa ur den på vintern från gamla träd. Allemansrätten har dock en regel om att barken inte får tas på allmän mark, du behöver tillåtelse från en privat markägare som har tallar på tomten.

RÖTTER

De smala rötterna från unga tallar går att äta färska eller att torka. De passar extra bra kokta i gryta eller soppa eftersom de innehåller stärkelse.

Ros/nypon

Nyponen, rosbuskens frukt, kan användas året om även när de mörknar. Alla sorters nypon går att äta. Färska eller kanske torkade till nyponsoppa, eller som nyponmjöl. Det går också att göra saft, sylt, marmelad, chutney och ketchup av nypon. Nypon lämpar sig också för att sylta in, pickla, blanda med honung eller att kärnas ur för att stekas med svamp (se recept i Vildvuxet av Lisen Sundgren).

Precis som tallen är nypon rikt på C-vitamin. Nypon innehåller också höga halter av antioxidanter - av typerna flavonoider och betakaroten, samt omega-fettsyror. Nypon stärker immunförsvaret och anses kunna minska oro, sömnsvårigheter, stress och lindra förkylning. det är också bra för matsmältningen.

Alla sorters nypon är ätliga, men de bör växa en bit från trafikerade vägar för att inte ha tagit upp för mycket gifter från luften.

Tranbär

Tranbär har en smak som liknar lingon och kan användas på i stort sätt samma sätt: som sylt, saft, géle, dryck eller i paj. Torkade tranbär är perfekt som snacks.

Innehållsmässigt påminner de om blåbär med riktliga mängder anioxidanter och C-vitamin liksom kalcium, magnesium och kalium. De har lång hållbarhet utifrån att de har självkonserveringsämnet bensoesyra.

Eftersom tranbären håller över vintern kan de också skördas när snön smält undan. De mår bara bra om de fått sig en frostknäpp innan skörd. Tranbär är sura, men smaken är bättre om de skördas efter en tid under snö.

Tranbär växer gärna där vitmossa finns. Myrar och kärr erbjuder den öppna och våta marken de trivs i.

Tranbär är känt för att hjälpa mot urivägsbesvär, som t ex urinvägsinfektion. Ät dock inte tranbär om du tar läkemedlet Waran, det motverkar upptagningen.

Lind

Lindens rödaktiga vinterknoppar/skott kan plockas och ätas från höst till vår, ungefär september till maj. De är lite svårare att hitta men ändock ätligt. Använd knopparna i sallad. Lind innehåller glykosider som kan ha lindrande effekt på infektioner och verkar febernedsättande.

Linden finns i tre olika varianter i Sverige. Skogslinden är vanligast, bohuslind mer sällsynt (och OBS! fridlyst). Parklinden är hybriden av dessa som är odlad, främst i städer. Lind växer gärna i ädellövsskog, vid bergsbranter och skogsbryn.

Hundkäx

Hundkäx har genom sitt höga energivärde en viktig funktion i ett överlevnadsläge. Annars är det kanske inte den roligaste smaksättaren. Roten är den del som har högst energivärden, extra högt under vinterhalvåret. Smaken är dock mycket besk vilket minskar om den kokas flera gånger. Att använda roten i soppa och låta den koka in ordentligt är ett bra knep, också för att underlätta för kroppen att smälta den.

Hundkäx växer gärna i lundar och glesa skogar, på öppen mark. Den kan lätt förväxlas med några verkligt giftiga växter: sprängört, odört och vildpersilja. Plocka med försiktighet. Hundkäxroten känns igen av att den doftar svagt av morot.

Har du ätit något av detta? Blev du nyfiken?

Plocka vilda växter - läkande örter och ätbart

Under några år nu har jag fascinerats av det enastående skafferi som naturen erbjuder. Ätbara växter och bär och kanske framför allt växter med läkande egenskaper. Jag har haft turen att känna några personer som har den läran med sig från förmödrar. För det finns något särskilt i historien om de kvinnor som skapade magi med växter, men som brändes som straff för sin ’galenskap’. Det som nu är vetenskap. Låt oss ta tillvara den magi och visdom våra förmödrar fann i skog och land. Det finns så mycket att upptäcka. Här är en bråkdel av det jag lärt mig de senaste åren.

Rölleka, tusensköna, björk, groblad, (okänt), groblad och björk.

Läs på innan du plockar vilda växter

Innan du ger dig ut och plockar är det viktigt att ta reda på vad som gäller, lära dig kännetecken och hitta säkra källor för vad du får plocka och vad som är ätligt och vad som är giftigt. Giftinformationscentralen är en viktig källa att ha med sig. Använd också dina sinnen, och träna upp dem. För i grunden har vi med oss varningssignaler i kroppen som kan ge oss information - men är vi inte vana behöver vi träna upp den förmågan.

Tänk också på allemansrätten, som Lisen Sundgren beskriver så bra: “att inte störa och inte förstöra”. Hennes sammanfattning:

Böcker om vildvuxet och vildplockat

Böcker är den bästa och säkraste källan till kunskap. Antikvariat och loppisar är fyllda av gammal visdom i ämnet örter och medicinalväxter. Mina bästa källor är fyndade second hand.

En del nyare böcker, som samlat ny och gammal kunskap, har också hittat hem till mig. Exempelvis ”Vildplockat” av Niki Sjölund och ”Vildvuxet” av Lisen Sundgren. Nyligen klickade jag hem ”Häxans trädgård” av Hella Nathorst-Böös som jag varit sugen på ett tag. Den är fantastisk! Så mycket kunskap och kraft som återupplivas i kvinnokraften.

Har du fler tips? Kommentera gärna.

Källor på nätet

Svenska örtasällskapet är en ideell förening som vill sprida kunskap om örter och dess nytta samt uppmuntra till ekologisk odling av dessa. På deras hemsida finns mycket bra information och inspiration samlad.

Ute i naturen brukar jag använda Google Lens. Verktyget där du kan söka med hjälp av foto. Du hittar det i form av en kamera i Google-appen i sökfältet. MEN det är alltid bra att läsa på lite innan, så att man har kännetecken som lukt och form. Lukt är sånt som Google inte är så bra på ;)

En annan hjälpsam väg är att fråga i gruppen ”Vilken växt” på Facebook eller dylika grupper. Sök gärna efter t ex kännetecken i gruppen innan du ställer din fråga. Eller namnet som Google Lens ger, så kan du verifiera om det är rätt. Kanske har någon redan frågat samma sak.

Vildplockat - för att äta och läka

Några tips när du ska ge dig ut för att plocka:

• Ta med dig en liten sax eller sekatör, gärna en korg om du har eller några papperspåsar eller fruktpåsar i tyg eller nät. Lägg olika sorter i olika påsar så du inte förväxlar dem.

• Plocka helst längre in i en skog, längs vattenstråk eller vid en äng osv. Undvik (hög)trafikerade bilvägar eller stadsmiljöer för att slippa oroa dig för att få i dig sånt kroppen inte mår så bra av. Det mesta kan kroppen ändå rena bort, kom ihåg det men utmana inte ödet.

• Plocka bara det du behöver, lämna kvar resten och sprid gärna dina plock istället för att rensa helt på samma plats. Lämna alltid något kvar så att det kan fortsätta växa.

• Om du ska plocka nässlor eller vassare växter behöver du ett par rejäla trädgårdshandskar eller läderhandskar.

• När du ändå plockar är det smart att ha med sig en soppåse för att också plocka skräpet som tyvärr alltför ofta ligger i dikesrenar och skogsvägar där örterna vill växa fritt.

Harsyra.

Ätbara växter

Så vad kan man plocka?

Allt möjligt! En källa som kan ge tydlighet i ätbart eller giftigt är Giftinformationscentralen. Mycket viktig källa för dig som är nybörjare!

Det som ses som ogräs är många gånger ätbart. Det har ofta till och med läkande egenskaper.

Maskros är inte bara ogräs.

Ogräs, blad och lök

Harsyra finns det gott om, och kan ätas precis som de är till sallader, som garnering på smörgås eller till desserter. De ger en härlig syrlig touch.

Kirskål kan man använda likt spenat. I sallad, grytor, soppor, smoothies eller fräst i panna. De späda bladen är mindre beska i smaken. Om du tycker att det är för beskt kan du blanda upp det med vanlig spenat, t ex i en stuvning.

Maskrosor går att göra mycket gott av. Som sirap eller marmelad. Bladen passar fint som sallad, t ex för att ersätta ruccola. Knopparna går att lägga in i ättikslag och använda i sallader.

Lök finns i många olika varianter vilt växande i naturen. Ramslök, vitlök, gräslök, skogslök/kajplök. Akta så att du inte förväxlar ramslök med liljekonvalj bara!

Skogslök/kajplök.

Saft, sylt, sirap och sorbet

Syren kan du göra både saft och sirap av - eller sorbet! Liksom fläder. Fläder och syren kan också användas som garnering och gör alla slags bakverk och desserter extra vackra, speciellt om du kanderar dem. Eller så gör du ditt alldeles eget syrensocker. Syren smakar liksom rosor lite parfymaktigt om man inte balanserar upp med t ex socker (och kanske även citron). Även älggräs går att göra saft på - och säkert mycket mer.

Syrénens vackra lila blommor går att göra en blomstrande saft av.

Läkande växter - för invärtes och utvärtes åkommor

Många mediciner har sin grund i naturliga växter. Det betyder inte att de ersätter läkarvård, men vid mindre åkommor kan det vara bra som egenvård. Här tipsar jag om några favoriter som jag brukar hålla utkik efter.

Vattenmynta, gråbo, johannesört.

Johannesört är sårläkande, antiseptisk och inflammationshämmande för blåmärken, brännskador, vrickningar och ledvärk. Ämnen i örten har kramplösande effekt och kan främja matsmältning. Använd som olja eller salva. Johannesört har antidepressiv, balanserande och lugnande effekt och stärker även nervsystemet genom förbättrad koncentration. Om du som jag är känslig för väderomslag kan Johannesört vara din vän.

Gråbo (snarlik malört) är utmärkt för te och att göra rökelse av. En infusion hjälper mot gaser, förstoppning och stärker levern.

Mynta stärker immunförsvaret. Drick som infusion/te när du är förkyld eller trött. Det hjälper också matsmältningen. Kan användas i ångbad mot hosta. Mynta finns i många olika sorter i naturen, t ex vattenmynta och kungsmynta.

Kungsmynta.

Björkblad kan användas i te och oljor. Massera oljan gjord på späda björklöv som dragit i rapsolja på muskelsmärtor, reumatism och artrit. Den verkar också på celluliter och ödem. Den är naturligt antiseptisk och antiinflammatorisk och har en sammandragande verkan på huden. Unga björkblad kan man också äta i sallader, som pesto eller blanda i sås till fisk. Som dryck kan björklöv användas i saft, juice eller infusion. Björksav drömmer jag fortfarande om att tappa en dag, den magiska kraften i björksav går jag inte ens in på här. Läs gärna vidare om det.

Tall och gran kan användas både invärtes och utvärtes. De hämmar svamp, ökar blodcirkulationen och är värmande. Ett ångbad med tall- eller granbarr kan hjälpa mot bihåleinflammation och slemhosta. Använd även tallbarr som fotskrubb, fotbad eller i salva.

Tall är rik på C-vitamin, antioxidanter, kalium, kalcium, magnesium, zink och järn - så i en överlevnadssitaution är tallen din bästa näring. Förr använde man kådan från tallen som tuggummi då den är antibaktriell. Tallbarr kan ätas genom att torka, mixa och blanda ner som krydda i sås eller marinad.

Granskott är en riktig delikatess. Med granskott kan du göra saft, sirap, sylt, salt eller pickla dem. Tänk bara på att plocka enligt lagar och regler då granskott är lite av en specialare där.

Nässlor är renande och läkande. Brännässlan är sammandragande, stärkande och mjukgörande för huden. Gör olja/salva och använd mot hudåkommor såsom eksem och psoriasis. Lindrar även lättare brännskador och insektsbett. Invärtes har den bl.a. urindrivande, blodbildande och antiinflammatoriska egenskaper. I mat kan den användas som spenat och i soppor, smoothies, juice, desserter, pesto m.m. Kan malas ner till pulver och strösslas på och i det mesta (t ex över gröt) för en näringsrik boost.

Läs mer: Plocka nässlor

Groblad har sårläkande egenskaper. Grobladet innehåller flera olika aktiva ämnen som dödar bakterier, lindrar inflammerad hud och insektsbett. Kan användas som salva, omslag eller som infusion/te. Du kan också ta hjälp av groblad för att dra ut stickor. Med ett omslag lockar bladet ut stickan inom ett dygn. Fröna kan man rosta och använda i müsli.

Lavendel har antiseptiska, sårläkande, inflammationshämmande och hudförnyande egenskaper. Den har en uppmjukande och lugnande effekt på irriterad hud, allergiska utslag, eksem e t c. Växten är även bra mot svamp, insektsbett och brännskador. Insekter gillar inte lavendeldoften, så använd den för att avskräcka dem. Lavendelolja kan användas mot lättare depression och sömnlöshet.

Kamomill är naturligt lugnande medel. Kamomillen är antiseptisk, har anti-inflammatoriska och sårläkande egenskaper. På irriterad hud verkar den mjukgörande, mild och lugnande. Den gör gott vid lättare besvär av akne, eksem, klåda, insektsbett, brännskada eller solsveda. Och ger det bästa lugnande god-natt-teet. Drick te/infusion när du är stressad, orolig, har magkatarr eller har svårt att sova (då gärna med varm mjölk).

Daggkåpa har förmåga att bland annat lindra klimakteriebesvär. Den mjukar upp torr och känslig hy, men är även bra mot fet hy. Den förebygger rynkor och främjar nybildning av hudvävnad. Den är sammandragande och blodstillande för finnar och andra hudinflammationer och är även bra för narig och sprucken hud på händer och fötter. Den kan också användas som sårförband och i te.

Röllika (rölleka) är både antiseptisk, stillar blodflödet och lindrar sårskador. Växten är bra utvärtes mot blåmärken, insektsbett och fungerar sammandragande på huden. Fästingar skyr lukt av rölleka så använd det som fästingmedel. Invärtes verkar den inflammationshämmande och mot led- och muskelvärk. Den kan också hjälpa mot magsmätlningsbesvär, PMS, mensvärk, förkylning, högt blodtryck m.m.

Ringblomma kan användas för att garnera och smaksätta mat. Hela växten går att äta. Blomman har sårläkande och inflammationshämmande egenskaper. Bra mot hud och läppsprickor, lättare eksem och brännskador. Den är sammandragande, rengörande och ger näring till huden. Ringblomssalvan är min huds bästa vän!

Rödklöver har ett mycket rikt näringsinnehåll med både vitaminer, proteiner och mineraler. Den innehåller ett hormon som liknar östrogen och kan därför lindra klimateriebesvär. Rödklöver stärker hela kroppen, har antiinflammatoriska och anioxidanta rengörande egenskaper och motverkar infektioner. Den fungerar också bra mot eksem och andra hudproblem.

Bär och svamp

Skogen har ett helt skafferi av ätbart (som ni märkte ovan) och det vanligaste är väl att vi går ut i den för att plocka bär och svamp.

Naturen bjuder oss på många bär - t ex blåbär, lingon, smultron, hallon och den norrländska delikatessen hjortron. Lingon, tranbär och hjortron är bra att göra gelé, saft och dylikt på då de innehåller naturligt konserveringsmedel och därför håller länge. Det gäller även för rönnbär. De sistnämnda kan också saltas in och picklas.

Läs mer: Lingon

Trumpetsvamp, soppar, taggsvamp, riskor, tickor, murklor… ja det finns mer än kantareller. Med Niki Sjölund kan du bli en riktig svampexpert så kolla in hans instagram. Svamparnas rike är stort och möjligheterna är oändliga för den som vill fylla svampkorgen med variation.

Läs mer: Plocka kantareller

Ta vara på och använda växter

Det mesta jag plockar brukar jag koka eller torka. Svamp förväller jag. Bär och blad sköljer jag vid behov (om de inte redan är torra och att det går att putsa bort eventuell jord och pollen).

Gör eget te på örter

Det enklaste sättet att använda läkeväxter är som en kur på örtte. I boken “Häxans trädgård” finns en väldigt bra lista på örter och vilka åkommor de hjälper emot med många fler än de jag nämnt ovan.

Det är enkelt att göra eget te av naturens rikedom. Det svåra är att välja vad man ska blanda i sin teblandning av det stora utbudet. Det går att använda örter för specifika hälsoproblem eller bara favoritsmaker. En god grund är att använda mynta eller blad från bärbuskar som bas och sen bygga på smaker därifrån. Eller om du vill: ta in en egen tebuske hemma - finns i olika tevarianter.

Avkok och infusioner

Avkok eller infusioner (med mer växt än vatten), salvor och oljor av örter är andra lämpliga användningssätt. Läkande blad kan man linda runt som omslag ihop med en gasbinda. Oljor kan man lätt göra genom att låta växten dra i rapsolja. När jag gör salvor brukar parfymfri kokosolja vara det bästa alternativet.

Näringsrika pulver

Om du inte ska använda det du har plockat direkt går det även bra att torka, frysa eller mala ner växter till pulver. Nässelpulver, pulver på björklöv eller nyponpulver är utmärkt att använda i t ex smoothies eller gröt som extra näring.

Gör naturligt shampo, tvättmedel, diskmedel

Björklöv innehåller saponiner som har renande effekt och skapar såpa. Bäst verkan har de späda löven på våren. Gör tvättmedel, sköljmedel eller schampo genom att göra ett avkok på det och ha i lite äppelcidervinäger för bättre effekt.

Såpnejlika är som björklöv en renande växt som kan användas både som schampo, diskmedel och tvättmedel. Plockas bäst i juli/augusti men eftersom rötterna är extra användbara med högre halt saponiner går de att plocka även senare.

Läs mer: Schampo av såpnejlika

*

Vad plockar du i naturens skafferi?

var det något du blev sugen på att testa?

Sinnesro i norra Västmanland

I fem dygn lämnade jag stressen hemma och landade i tystnaden, med naturen som enda sällskap. Det var nödvändigt för att låta känslor och tankar landa in i kroppen när stressen hade försatt mig i ett tillstånd där tankarna snurrade som av sig själva och en kropp som var alldeles överväldigad av trötthet. Vilken ynnest att ha en vän som lånar ut sin stuga till mig och katten när vi behöver lämna alla intryck i stan för en stund.

Asla gillade inte riktigt regnvädret de första dagarna och höll sig nära huset eller inne. Jag drog på mig en rejäl förkylning innan jag fick upp värmen och kunde sova bort den utmattning jag kom dit med. Så jag och Asla myste ihop oss i stugan och vilade ut båda två. Sen var jag redo att möta den fuktiga skogen och duggregnet, i gummistövlar och regnjacka.

Fuktig skog talar till mig på ett starkt sätt. Den grundar mig i diset och svärtan. Färgerna känns djupare och fukten ger friskhet i mina lungor. På myren bildades det droppar i spindelväven mellan lingonklasarna och i mossan gömde sig skogens guld: kantareller. Som jag längtat efter detta.

När regnet hade lagt sig låg molnen kvar över landsbygden, men det gjorde mig inget. Solen har en tendens att kräva något, att vilja ta vara på den genom aktivitet. Jag var här för att vila. Det gjorde jag också, mellan boksidor och framför braskaminen. I långsamt druckna kaffekoppar och sovtimmar både nattetid och dagtid. Tills vännen skickade ett tips från den lokala gruppen om en loppis, ca 1 km från stugan.

Det var en perfekt start för att komma ut och röra sig lite. Och vilka fynd jag gjorde. Det bästa var en kameraryggsäck för ynka 30 kronor som säkert hade kostat närmare tusenlappen som ny. Annat jag fyndade var en liten mortel, en skål i keramik, ett set med 6 assietter och två ljusstakar i trä. Sånt där som alltid har en plats i hemmet. Jag hade letat efter assietter i den storleken och även ljusstakar i trä.

En annan dag gjorde jag en längre utflykt. Jag ville ta vara på tiden även om långsamhetens lov även gällde denna dag. Jag strosade längs landsvägen, kikade in i skogarna omkring, sprang in i kantareller lite varstans (vilket svampår ändå??!!), lät vindarna rufsa i håret och vilade ögonen på vetefälten.

Målet var den lilla orten Ängelsberg. Jag har alltid tyckt att Ängelsberg känns spöklikt och att det vilar något kusligt över samhället med sina tinnar och torn på husen, bruket och oljefabriken.

Huset nedan tycker jag är extra spöklikt och fascinerade. Jag tror är ett gammalt församlingshem eller en skola. Jag undrar vad det är som ger rysningar och kalla kårar. Tänker mig ofta att det sitter någon där på bänken på den främre trädverandan och vakar över byn. En del historia har jag fått till mig genom tidigare turistande men just det här huset är ännu en gåta för mig.

Det slutliga målet innan jag vände tillbaka var detta. Åmänningen, blank med sina dimmiga horisonter. Tystnaden. Stillheten.

Några dagar senare klev jag ner från bryggan och välkomnades upp av en värmande höstsol.

Sinnesron tog jag med hem. Liksom naturens skatter. Blåbär och lingon i mängder! Kantarellerna fyllde borden i stugan innan jag plockade ner dem i lådor och tog hem dem för sista torken. Fjällig taggsvamp, vanlig taggsvamp och karljohansvamp förvälldes hemmavid och frös in för extra smak i höstens mat.

Jag tycker om att starta på nytt i hösten. Utvärdera, planera, inventera behov, reflektera och planera med mål. Istället för denna stora process jag brukar ta mig tid för inför hösten skalade jag av. Processen i sig säger så mycket om hur mål och behov ser ut nu. Avskalat, enkelt, kravlöst, i flöde och medvetet närvarande. I tillit till vilan.

Jag hade en önskan till mig själv för denna vistelse som jag sköt upp ju längre tiden gick. Det fick bli i mån av ork och jag trodde inte att det skulle bli av. Sista kvällen innan jag packade ihop kom lusten och orken.

I gyllene timmen strax innan skymningen iklädde jag mig sommarklänningen och smög in mellan träden. Bland envisa mygg och sjunkande grader svängde jag runt framför kameran tills mörkret tätnade omkring mig. Som en dans för Moder Jord. Som ett farväl till sommaren. Jag somnade med en känsla av att jag nu var redo att möta stadens brus igen och hösten på nytt. Det var jag. Även om jag också skulle ha kunnat stanna här för alltid. En dag ska jag leva med naturen som sällskap.

Har du en plats eller någon rutin där du kan ladda om och starta på nytt?

Sommardagar att spara i minnet

Jag är hemma i friheten, i varma sommardagar. I bröstkorgen finns en överväldigande längtan som växt under månaden på sjukhuset. En sorg breder ut sig bredvid den vördnad jag känner inför sommarnaturen.

En sliten kropp och hjärna som inte riktigt orkar vara här, inte riktigt kan ta in allt det vackra. Men jag försöker, och genom att spara det i foton finns det kvar till sen. Sen, när jag kanske kan vara här igen. När stressen i kroppen lagt sig.

Jag plockar blåbär och ler åt mina lila fingertoppar. Låter var tionde bär smaka friskt i munnen. Tar med mig min finaste kopp till skogsdungen och dukar upp morgonkaffe på bänken. Dricker det långsamt medan jag gör min dagsplanering. Det ilar i bröstkorgen över min önskan att hinna med sommaren innan den slinker mig ur händerna. Jag försöker påminna mig om att det kommer fler somrar, men det gör ont ändå.

Sommarlyckan tar form när jag ringer en vän och vi bestämmer oss för att fånga sommarkvällen sådär som vi gjort tidigare år. På vår plats. Vi går i den grönskande tunneln med växtlighet ovanför huvudet och runt oss. Jag badar i solnedgången och låter vattnet få svalka ner kroppen som härjas av stressfeber. Här finns läkningen. Mellan porlande skratt och förundran över ljuset flyger tiden så som den ska och när vi åker hem igen omfamnas vi av sommarnatten.

Nästa dag finns det tid för glass och välbekant umgänge, ett svalkande bad och favoritmat. Jag hälsar på hos kattvakten och klappar på Asla tills hjärtat brister. Jag saknar henne på sätt som ord inte kan säga, och när tiden är mogen ska vi leva sida vid sida igen. Så som det är menat. De lätta andetagen finns där också, när jag kan vila i någon annans blick för en stund.

Efter min första dos vaccin tar vi vara på sommarkvällen, min vän och jag. Hon som är min initiativkraft och lekande glädje. Vi åker mot vattnet i solnedgången, försäkrar oss om att vi åker till en plats där solnedgången kan komma till sin rätt. Badkläderna på under lätta sommartyger.

Det är vackrare än jag minns det. Förundrad låter jag kameran spara ögonblicken. I lek och livsglädje rör sig min vän i sin naturkraft i motljuset och vi skrattar av kärlek till varandra och jorden. Hon är en gudinna i solnedgången. Hon är. Friheten andas i våra lungor och sinnesron grundar mig här och nu.

De senaste dagarna har gett mig frihet och kraft att se vad som väntar, bortom sjukdomens grepp. Jag njuter av att fotografera, ta hand om mina växter, plocka bär och dricka iskaffe i balkongens sommarvärme. Tacksamheten över mina nära relationer får hjärtat att svälla. Jag har allt jag behöver precis här. Det kommer att bli bra.