Oktober är färgsprakande träd som gnistrar i naturens mest magiska orangea färg innan de sista löven faller av grenarna. Inte undra på att varje foto i detta inlägg innehåller träd, hehe. Som vanligt har jag spenderat många timmar i naturens famn för att grunda mig i världen och mig själv efter utmanande äventyr.
Oktobers största äventyr är utbildningen till ACT-terapeut med flera dagar på plats i Stockholm. En ordlös samhörighet växer fram och frön som legat i ide växer upp som skott i min inre vårsol. Jag är på rätt väg. ACT visar sig mer och mer linjera med mina egna värderingar och min erfarna livsvisdom hittills i livet.
Jag har kunnat möta omställningen i vardagen med marginaler och mjukhet, liksom en följsamhet. Istället för att försöka hålla några slags ramar har jag lyssnat in förändringens nyanser och justerat efter mina behov i det. Ett nytt sätt för mig som känns mer intuitivt och tillitsfullt. Det har inneburit att jag har laborerat en del med den höga arbetsbelastningen på jobbet, satt gränser om och om igen och parallellt ökat min tid för återhämtning. Det behövs alltid mer vila i omställningar. Jag har därför inte kunnat lägga energi på skrivandet i den omfattning jag önskar, men jag vill tro att det kommer. Jag har prioriterat att använda den extra luften för att träffa vänner vid två tillfällen, med bonus att jag också fick en fin föreläsning ena gången och träffa en väns barn efter lång tid sedan sist.
Med den lilla energi jag har över efter jobb och studier så känns det snällt att jag i oktober har känt att det finns mer luft i dagarna. Det behövs och är efterlängtat.
Dessa ögonblick bidrar till luft och ljus i mitt sinne:
✨ Hänga hängmatta med utsikten ovan vid min sida och känna de djupa andetagen bottna.
✨ Oktoberlövens alla färger som får också alla andra färger i omgivningen att framträda starkare.
✨ När en klient som först visade en tuff fasad sårbart beskrev sina svårigheter i föräldraskapet med förståelse för att den egna barndomen hade satt sina spår. Att få det förtroendet. Att se öppningen. Att få komma in.
✨ Solglitter i vattenpölar med färgglada löv.
✨ När fikarummet på jobbet pyntades med ballonger och girlanger för tårtkalas då vi hade nått full svarsfrekvens på medarbetarenkäten. Ett härligt avbrott!
✨ Att betrakta höstlöven som virvlar ner från trädkronorna, prasslar längs marken och flyter med i vattendragens strömmar. Symboliken i att släppa taget, följa med flödet och hitta vila i det.
✨ Ett möte med en familj där barnens förälder uppmanade barnen att dela med sig av sina tankar öppet och genomgående hade ett så öppet förhållningssätt som påtagligt hjälpte barnen att berätta om det svåra.
✨ Disiga horisonter i grönblågrå nyanser.
✨ När kursansvarig kom med vägledning som stämde med det jag precis tänkt. Att känna mig hemma och kompetent i det jag utbildar mig i.
✨ Skarpa rosa och lila toner i den blå gryningen.
✨ Timmen på tåget till och från Stockholm när jag tar mig tid att skriva i flöde.
✨ Att landa i en övning i självmedkänsla och vara alldeles varm och mjuk i själen lång tid efteråt.
✨ Beröm från kollegor för hur jag har styrt upp våra egenkontroller som jag lagt ner mycket tid på (med en positiv känsla rakt igenom).
✨ Ett barn som förundrades över hur regnet stoppades av ett paraply.
✨ Podden ”Det inre skiftet” av Helena Önneby som grundar mig i min intuition.
✨ Hur vackert det nedbrytande och förmultnande också kan vara, som gångarna skapade av någon slags borre på trädgrenen ovan eller fjärilarna som fladdrar av liv efter att ha brutit ned visset materia.
✨ Att få läsa om mina favoritämnen i kurslitteratur, såsom anknytning, och förundras över människan.
✨ Att övergången till vintertid synkade så väl med min dygnsrytm.
✨ Den självklara medkänslan som genomsyrar varje möte med mina kurskamrater.
✨ Få klarhet i min ekonomi när oron smög sig på och förstå att det bara är gamla rädslor som spökar.
✨ Det skira ljuset i skuggan mellan trädstammar som ger mossan olika färgnyanser.
✨ Komma åt den där heliga vreden som säger ”nu är det nog” och känna en växtkraft i det.
✨ Möta barn i en svår situation och höra dem sätta ord på det i egna ord, att känna av att de har en grund av trygghet trots allt.
✨ När en kollega bad om kollegialt stöd i ett ärende och jag intuitivt kunde ge det som jag önskade ge i situationen.
✨ Orangelysande natur i synk med gyllene timmen.
✨
Vad har skänkt dig luft och ljus i oktober?
