Behov? Vad är ett behov? Kanske är det alldeles självklart för dig. Det var det inte för mig. Därför vill jag skriva något om det. Om det grundläggande i att lära känna sina behov och förstå hur jag kan svara an på dem. Självomsorg börjar där. När jag tillfrisknade från mitt medberoende var det nödvändigt att börja från början. Jag började lyssna inåt, och på min kropp. Jag började på skakiga ben att sätta mina egna behov före andras. Så som det borde vara. Då blev det också lättare att sätta mina behov i relation till andra.

Detta inlägg är en del av #hållbaravanor2022

Att lyssna in sina behov

När jag ser på mina vardagliga vanor och de behov jag har i nuet brukar jag försöka skilja på grundläggande behov, plikter, vilja och lust. För den som vill tänka mer kring prioritering av behov (och vad som motiverar oss) tycker jag att Maslows behovstrappa utgör en god grund. Här i min egen version (utifrån de olika exempel jag har sett)

Fysiologiska behov: luft, vatten, mat, sömn.
Trygghetsbehov: skydd, säkerhet.
Sociala behov: relationer, tillhörighet, anknytning.
Bekräftelse: självkänsla, identitet, erkännande och uppskattning från andra.
Självförverkligande: personlig utveckling, självförmåga (self-efficacy), andlighet.

HALT(S) - Hungry Angry Lonely Tired (Sad/Scared)

Ofta när vi är i känslomässig obalans har vi en brist i något grundläggande behov. Akronymen HALT(S) kan ge en fingervisning om vilken brist det gäller och förhindra oss från att bränna ut oss eller agera ut bristerna gentemot andra. Känner vi någon av dessa varningssignaler behöver vi dra i handbromsen och ta hand om våra behov direkt.

Är jag hungrig (hungry)? Då behöver jag äta.
Är jag arg (angry)? Då behöver jag sätta gränser.
Känner jag mig ensam (lonely)? Då behöver jag ta kontakt med någon.
Är jag trött (lonely)? Då behöver jag vila.
Känner jag mig ledsen eller rädd (sad/scared)? Då behöver jag tröst och skydd.

Så kan vi fortsätta att undersöka våra mindre akuta behov också. Ibland behöver vi börja med att sätta ord på känslorna, identifiera dem. Det kan man behöva hjälp med om det är svårt för en. Det tänker jag att vi går igenom i ett annat inlägg!

TRYGGHET: Plikt och stabilitet

Det finns saker vi behöver göra för att klara oss, eller för att andra ska klara sig. Ordet plikt kan låta hårt, men i själva verket är det nästa bas att stå på. Det är som en ram som gör att våra grundläggande fysiologiska behov kan upprätthållas mer permanent. I de stabila plikterna finns en vila. Jag skulle säga att det faller in främst under trygghetsbehoven, men också under sociala behov.

Det kan handla om vår försörjning, att bidra till samhället, ta hand om familj och andra anhöriga, höra till i gemenskap. Plikter och rutiner som att gå till jobbet, laga mat, betala räkningar, slutföra uppgifter som ålagts en, tvätta kläder och deklarera. Det finns olika exempel beroende på livssituation. Förhoppningsvis är våra plikter inbäddade i sådant som också ger trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande.

UTVECKLINGSBEHOV: Vilja, ÖNSKNINGAR och lust

När behoven är i balans och plikterna uppfylls har vi utrymme för mer än överlevnad och rutin. Då kommer vi högre upp i trappan och får möjlighet till självförverkligande. Att leva med utmattning eller någon annan fysisk/psykisk ohälsa begränsar ofta det utrymmet. För min del har jag behövt hitta nya vägar att nå det, som att ställa om min väg till självförverkligande från prestation till medveten närvaro.

När det finns utrymme för mer kan vi fråga oss: Vad vill jag göra? Vad ger mig energi? Vad tycker jag om att göra? Här kommer intressen, aktiviteter och personlig utveckling in. Det som ger guldkanter och är livgivande, som ger endorfiner och självförverkligande.

Att följa sina behov

Att följa sina behov är ibland lättare sagt än gjort. Det handlar mycket om självkänsla. Behovsnivåerna tycks vara så tätt sammankopplade idag, och våra livsvillkor är ojämlika. För någon finns tillhörigheten på arbetsplatsen, för andra är arbetet bara en väg för att få pengar till mat. Ibland sätter våra livsvillkor gränser för vilka behov vi kan uppfylla och när.

Vi har också olika förutsättningar med oss från barndomen. Om vi fick hjälp att definiera och uttrycka våra behov tidigt har vi det med oss i vuxenlivet. Det kan skilja på olika behov, eftersom våra omsorgspersoner kanske också hade svårt att definiera vissa behov. Det är extra viktigt då att öva på det. För det är aldrig för sent att utveckla den förmågan.

Genom att sätta oss själva först, och de grundläggande behoven vi har, är mycket vunnet. Du har rätt att följa dina behov. När vi förnekar våra behov handlar det ofta om rädsla för att inte få höra till, eller att inte vara värd. Att följa sina behov är att ta sig rätten att vara människa. Också i relation till andra. Du har rätt att be om hjälp, även om den andra personen kanske inte har resurser över till dig just då. Du har rätt till respekt, omsorg och trygghet.

Skapa förutsättningar för dina behov

När jag började sätta mina behov före andras, i tillfrisknande från medberoende, såg jag att jag inte ens hade förutsättningar för att uppfylla mina behov. Jag fick börja där. Se till att det fanns matlådor för trötta dagar, arbeta upp kontakter att ringa när jag behövde tröst och kände mig ensam, skala ner att-göra-listan och ge utrymme för vila, träna på att sätta gränser istället för att svälja dem (och bli medveten om när jag gjorde det). Till en början innebar det att jag varje söndag bara ägnade mig åt att fylla mina egna behov. Nu låter det märkligt, då det ju faktiskt är något jag behöver göra alla dagar. Men jag är stolt över att jag vågade börja med en dag. Annars hade jag inte varit här nu.

Du kan kika på de grundläggande behoven och fundera på hur du kan underlätta för dig att nå de som du saknar förutsättningar för idag eller som du skulle behöva trygga upp mer. Det kan vara att lära dig mer om vilken näring du behöver, göra en nätverkskarta och se över vilka relationer du skulle kunna aktivera mer, kika på hur du kan få en stadigare ekonomi på sikt eller våga göra något kreativt bara för dig.

Planera utefter dina behov

Om du är ovan att lyssna in dina behov och följa dem kan det hjälpa att göra det till en rutin. Att skriva dagbok är ett sätt. Att göra kroppsskanning och planera in pauser är ett annat. Ta dig tid att regelbundet lyssna in dina behov så kommer det att bli automatiserat.

Använd det sedan för att testa rutiner och vanor som du mår bra av. Kanske att göra matlådor på helgen, dammsuga en specifik tid i veckan, betala räkningar samma datum varje månad, beta av tråkiga saker direkt innan du hinner bygga upp motstånd… Genom att testa lär vi oss mycket om oss själva.

För mig har bulletjournaling varit en stor hjälp. Jag har använt systemet för att göra dagsplanering, skapa hållbara rutiner och dela upp mål i mindre delmål. Genom det har jag med mycket annat fått en god självkännedom och lärt känna hur jag kan matcha min förmåga och vilja bättre. Det är också en chans för mig att hämta hem mig, få distans och se det sammanhang jag befinner mig i från ett helikopterperspektiv. Det gör det lättare för mig att skapa realistiska hållbara vanor och förutsättningar.

När jag planerar en dag, en vecka eller en månad är jag numer noga med att också planera in marginaler. Pauser, återhämtning, tid som är tom, mikropauser. Utrymme för det oförutsedda är fullständigt nödvändigt - och att få extra tid över lär ju aldrig vara ett problem, inte sant?

Sätt gränser

Att följa sina behov och ta hänsyn till andras handlar om gränssättning. Om man som jag tidigt lärde sig att köra över sina egna behov är gränssättning ofta en rejäl utmaning. Det kanske inte ens finns några förebilder att utgå ifrån. Därför vill jag skriva mer om gränser. Några exempel på hur gränser kan sättas:

Säg nej utan att förklara varför.
Säg ifrån när något känns fel.
Skapa naturliga pauser i din vardag där du kan gå undan och hämta hem dig en stund.
Värna din egentid och återhämtning.
Uttryck vad du behöver av andra.
Ta ansvar för dina egna handlingar, och låt andra vara ansvariga för sina.
Släpp taget om andras känslor - det är deras eget ansvar.
Meditera och skapa gränser för hur mycket dina egna tankar får styra dig.
Justera din inre dialog så att den är snäll och mjuk.

Mer om det i kommande inlägg.

*

Vad tänker du när du läser? Hur tar du hand om dina grundläggande behov på bästa sätt? Var befinner du dig just nu med de förutsättningar du har?