köpstopp

Köpfri månad - en reflektion

Jag har nog en relativt återhållsam konsumtion jämfört med många andra som tillhör min sociala position. Jag har under största delen av mitt vuxna liv levt med små marginaler, lärt mig att ta hand om det jag har och att snåla. Naturupplevelser och egenodlat är något som gör att jag känner mig rik. Prylar brukar mest ge mig huvudvärk numer.

En känsla för varje köp - ett köp för varje känsla

Ändå triggas jag också till köpbeteenden. Det gör också att jag förstår andras konsumtion bättre. Som Emilia så klokt uttrycker det: ”För varje känsla finns ett köp”. Så är det. Och vice versa. Stress och ledsamhet är såna känslor som får mig att vilja köpa. Eller glädje och stolthet - som belöning. Jag har med åren arbetat upp en stor kil mellan känsla och handling vilket stoppar mig de flesta gånger. Nu har jag fått en extra möjlighet att känna in vad jag verkligen behöver när sådana känslor kickar in. Köpstopp handlar verkligen om så mycket mer än om pengar och konsumtion. Det väcker upp det som ligger under ytan.

Vissa dagar har jag valt att lämna plånboken hemma. När känslorna varit lite ur balans eller stressnivån stigit. Andra gånger har jag gjort genomtänkta meningsfulla köp - som när min vän hade bokrelease eller när jag fyndade vandringskängor på loppis. Sådant jag kommer att vårda av hela mitt hjärta så länge jag lever.

Att se vad jag har

Under månaden har jag rensat en del i mina skrymslen och vrår vilket i sig lett till att jag verkligen inte vill ha mer saker att ta hand om. En påtaglig känsla som jag har med mig inför varje gång en vilja till köp dyker upp. Det blir lätt att säga nej. Även till second hand. För det är nog där jag behöver tänka till några extra varv. När det är billigt och second hand är sträckan mellan tanke och handling kortare för mig. Men att handla second hand kan också bli ohållbart och gå till överdrift. Det vittnar mina kartonger märkta ”loppis” om. För nu är det dags för mig att boka ett bord nästa gång. Jag har verkligen börjat reflektera mer kring minimalism och hur trött jag blir av att ha för mycket saker att ta hand om. Jag ser fram emot att utvecklas med de reflektionerna ännu lite till.

Jag blir rikare av att leva “fattigt”

För mig som levt återhållsamt under många år var detta kanske inte den största utmaningen jag kunde ge mig. Jag valde den dessutom i en tid där motivationen att spara pengar är extra hög. Ändå får det mig att tänka att jag även nu när jag har en stadig inkomst mår bra av att inbilla mig att jag är fattig. Eftersom många andra lever över jordens resurser stämmer ju det på sätt och vis. Jorden mår bra av att jag minskar min konsumtion. Och utan jorden har jag ingenting. Jag blir också mer kreativ och närvarande. Jag uppskattar och ser det jag har i tacksamhet. Det väcks också en vilja av att dela med mig till andra.

Så det jag tar med mig vidare är att om jag lever utifrån behov och inte vad jag tror att jag behöver/vill ha, konsumerar cirkulärt i möjligaste mån osv. - då har jag också mer att dela med mig av. Tid, pengar, ork och mitt eget överflöd av resurser på andra sätt. Den som ger får tillbaka dubbelt.

Hur tänker du kring din konsumtion? Har du förändrat någon vana för att spara pengar?