Hållbara vanor 2022: minska matsvinn

Matsvinn är ett omfattande problem världen över, i en värld där många också dör i svält. Om vi minskade matsvinnet med 25 % och fördelade den rätt skulle vi alla kunna vara mätta och må bra. Ojämlikheten syns också här. Det är svårt att uppskatta omfattningen av matsvinn i alla led av produktion och konsumtion. En uppskattning från FN år 2011 visade att en tredjedel av den producerade maten inte äts upp. Det är ungefär 1,6 miljarder ton livsmedel idag. Och vet ni? Här kan vi alla göra något. Varje dag.

Källa och mer info via matsvinnet.se

Att leva fattigt har sin fördel i att man lär sig ta tillvara på det man har och varje liten rest är värdefull. Det var vi helt klart bättre på förr. Kanske kan vi lära oss av det? Vi blir allt fler som behöver det i dessa tider, och det kanske kommer något gott av det? På sikt behöver vi alla ställa om - om vi ska ha en beboelig planet. Så vad kan vi göra?

Fem grundprinciper för minskat matsvinn

Som så många gånger handlar omställning om just inställning. Att förändra sina perspektiv och med det också sina vanor. Det här är mina fem bästa strategier för att leva mer svinnsmart:

1. Planera inköp och matlagning efter behov

2. Förvara maten rätt

3. Öppna dina sinnen

4. Ta vara på matrester

5. Rädda matsvinn

Planera inköp och matlagning efter behov

Att planera måltider och inköp efter behov är en grund för att minska matsvinn. Utgå i första hand ifrån vad du har hemma. Ett tips är att skriva upp vad du har i frys, skafferi och kyl så slipper du kolla upp det varje gång. Använd appen NoWaste om du vill ha lite hjälp på traven.

Utgå från ditt hushålls behov. Planera måltider efter vad du/ni faktiskt äter. Det kan t ex vara bra att köpa storpack av sådant som verkligen går åt, men leda till mer matsvinn om man köper mer än vad som sen används. Att utgå från recept och köpa den mängd som går åt av livsmedlet är en bra grund. Om du köper storpack av något, ha en plan för hur du ska använda upp allt. Använd det direkt, kombinera recept där samma ingrediens ingår eller frys in. Gör storkok av mat och frys in i portionsstorlekar. När vill man inte ha en matlåda att ta fram vid behov?

Förvara maten rätt

Se över hur du förvarar mat på ett optimalt sätt: frys, torka, lägg in. Förvara färskvaror väl synliga, t ex i en låda på översta hyllan i kylen. Markera den med “använd snart” eller liknande.

Coop gav ett superbra svinntips: Ha en låda i frysen där du lägger små rester som kan användas till t ex en paj senare.

Genom att förvara mat i rätt temperatur håller den längre. Optimal kylskåpstemperatur är +4 C och för frys är -18 C lagom. Banan, avokado och tomater trivs dock bäst i rumstemperatur. Sätt plast på den översta delen av bananen så håller den längre.

Håll mat fräsch längre genom att förvara sallad i vatten och frukt och grönt i kylen. Här finns en uppsjö av tips att googla kring hur frukt och grönt håller längre. Några tips är att fräscha upp sallad och rotfrukter i ett kallt vattenbad i ungefär en timme - då blir det som nytt.

Köp gärna frysta grönsaker eller torkade linser/bönor osv som håller längre och tillaga bara det du behöver.

Öppna dina sinnen

En del i omställningen är att öppna sitt sinne för nya förhållningssätt, men också att börja lita till sina sinnen. Släng inte bara för att bäst-före-datumet gått ut. Du kanske har sett att det ibland står “bäst före, ofta bra efter”. Det gäller många livsmedel. Titta, lukta och smaka innan du förkastar det. Och fryser du in varan innan bäst-före-datumet håller det definitivt längre. Jäst, grädde, ost osv går utmärkt att frysa in. För att inte tala om frukt som kan frysas in styckvis och tinas upp för användning senare.

Gå utanför din komfortzon. Osten kanske blir lite gryningare när den tinas från frysen, men det kanske inte gör något om du faktiskt använder hela osten? Kanske kan den frysta delen istället rivas eller smältas över/i någon måltid? Ostkanter som blir över kan lätt rivas ner i en påse och användas till matlagning senare.

Öppna också sinnet i butiken. Köp den fula gurkan, den fläckiga citronen och den kladdiga förpackningen. Mat som är precis lika bra som annan. Trotsa norm och perfektion även i matbutiken. Du kommer snabbt märka att det smakar precis lika bra ändå.

Ta vara på matrester

Även små mängder mat är värt att frysa in. Det kan alltid komplettera någon måltid senare. Att laga svinnsmart mat där du samlar rester för att sen använda i paj, i en gryta, på pizza, som tacos eller i en enkel omelett är både roligt och varierande. En helgbuffé med olika rester från veckans måltider kan ju verkligen bli en festmåltid. Perfekt en trött söndag!

Tänk användningsområden i flera led. En del av det som räknas som matavfall kan faktiskt användas en gång till. Kaffesump kan t ex användas både som kroppsskrubb och växtnäring. Spara olja från inläggningar och använd för tillagning av t ex rotsaker i ugn. Använd spadet från kikärtor som ersättning för ägg - eller gör maränger av det! Gör smoothies av frukt som börjar se lite ledsen ut. Sånt blir man glad av!

Använd skal och rester genom att t ex koka egen buljong (helt utan tillsatser), gör chips av potatisskal, pesto av gröna trötta blad, ströbröd av torrt bröd, pannkaka av banan, bröd av gröt… bara kreativiteten sätter gränser!

Rädda matsvinn

De flesta matbutiker har idag svinnlådor med mat som har kort bäst-före-datum. Som jag sa innan så betyder det inte att det är oätligt. Tvärtom går det att tjäna både pengar och miljö genom att köpa svinnsmarta varor. Här gäller samma princip som för färsk mat: ha en plan. Använd det direkt eller frys in. Många butiker, t ex ICA och Willys, erbjuder halva priset på bröd en timme innan stängning. Stenhårda frallor kan bli som nybakta genom att fukta med vatten, lägga i ugnsfolie och grädda i ugnen på 200 grader i 10 min.

Även restauranger, kaféer och bensinmackar ger oss möjlighet att rädda varor med kort datum till ett billigare pris. Här finns verkligen en chans att lyxa till det med en mindre summa än originalpris. De appar som har bäst utbud hos mig är TooGoodToGo och Karma. ResQ Club är också ett tips, främst i storstäder än så länge. Apparna utvecklas hela tiden, då fler företag förstår värdet i detta och registrerar sig.

Ett annat tips som många känner till är Matsmart, en webbutik med både matvaror och annat som av olika skäl inte gått åt i butik och därför säljs billigare. Här tjänar man verkligen på att handla storpack av sådant som går åt i hushållet.

---

Vilket är ditt bästa tips för att minska matsvinn?
Har du något svinnsmart recept eller knep att dela med dig av?

Hållbara vanor 2022: lappa och laga

Oktobers tema i #hållbaravanor2022 var ”lappa och laga”. Ett tema som gav mig så mycket mer än jag förväntade mig. Dels fick jag en spark i baken att gå från tanke till handling. Dels blev det en påminnelse om vilken skjuts det ger för kreativitet och självkänsla att ta vara på idéer och resurser.

Tänk vilken lång sträcka det kan vara ifrån att se ett behov av att göra något till att göra det? Ja, det där ville jag råda bot på i oktober. Och det gjorde jag! Sett till den vardag jag har med heltidsjobb har jag lyckats få en hel del gjort ändå. Och det här är viktigt: UTAN att det blev en prestation. Hållbara vanor handlar ju också om den personliga hållbarheten. Jag började faktiskt månaden med att lappa ihop min stackars trötta själ med extra återhämtning. Väl investerat - för sen gick allt annat också lite smidigare.

Månadens utmaning: lappa och laga

Jag har en ovana i att helst testa själv innan jag läser/ser instruktioner. Speciellt kopplat till kreativa projekt finns den där, min obstinata lekfullhet. Det är ju ändå en väldigt belönande känsla i att lösa problem och laga fel. Känner du igen? När man vågar testa sina idéer i verkligheten, ta små steg på oprövad mark och leker sig fram till ny kunskap? Visst, det ska erkännas att det ibland blir liiite mer jobb än nödvändigt när jag hoppar över andras beprövade erfarenhet. Men då finns den ju där som något att falla tillbaka på.

Nåväl, med instruktion eller utan - låt oss kika på vad jag gav lite extra omsorg i oktober!

Lappat och lagat i oktober:

• spacklat igen några fula hål i mitt vardagsrum

• limmat och smörjt in mina höstboots

• sytt fast knapp på klänning

• sytt ny knapp på tunika

• lagat tröjärmar på jacka

• gjort rent och smörjt in en hylla

Fräscha upp trämöbler med linoljesåpa

Mitt bästa rengöringsmedel sedan många år är linoljesåpa. Med min förkärlek för trämöbler är denna såpa också ultimat för trämaterial. Utöver den ljuvliga doften smörjer det materialet skinande blankt och mjukt. En disktrasa i lin doppad i vatten med några droppar linoljesåpa torkar bort både intorkad färg och mjukar upp repor utan problem. Den behandlingen var precis vad som behövdes för en vägghylla som jag lyckligt fyndade hos ReTuna Återbruksgalleria.

Laga hål med trasiga strumpor och slitna lakan

De flesta tyger får ju en hel del slitage med tiden. Det behöver inte betyda slit och släng.

Jag har några lådor med spillbitar, trasiga kläder och slitna lakan som väntar på nya användningsområden. Där sparar jag också strumpor med hål. Trasiga strumpor och lakan är verkligen perfekt för alla möjliga syprojekt - t ex som lagningslappar!

Mina svarta favoritjeans har hängt med sen mina ungdomsår. Ett bra tag har jag skylt över den trasiga byxhällan istället för att laga den. Tänk så onödigt när det bara tog några minuter att fixa - med en trasig strumpa.

Naturlig skovård inför hösten

Skovård känns för mig lite som att att dammsuga. Man vet att det behöver göras och att det blir fint efteråt, men det tar emot. Nu bara gjorde jag det. Och det var så roligt att höra hur många som hakade på och också fick tummen ur! Heja oss 👏🏼

Det behöver inte vara svårt. På fem minuter, med vattentätt lim och kokosolja blev mina trasiga läckande och dassiga höstboots skinande rena och täta. De har hållit undan en hel del höstrusk redan - och vilken kärlek jag känner inför dem nu. Det ger mervärde på flera sätt när vi tar hand om det vi har och ger det av vår tid.

Laga tröjärmar och fäst knappar

Några lösa trådar här och var och knappar som faller av? Jo tyvärr är jag alldeles för van vid att låta det få vara så. Under oktober har jag omvärderat den ovanan. Att vårda de små skavankerna innan de blir större och mer svårhanterliga är SÅ värt det. Det är lätt att ignorera och inte ta sig tiden, men det skapar som så många andra uppskjutna uppgifter ett motstånd som inte alls står i proportion till uppgiften.

Allt som tar mindre än tre minuter är det bäst att bara göra, inte sant? Om jag hade sytt ihop de glipande ärmarna på min jacka från början hade det tagit halva tiden att laga, och då tog det ändå bara 10 minuter till ett hyfsat resultat nu.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Har du lagat något i oktober, eller har du något som behöver lite extra omsorg framöver?

Köpfri månad - en reflektion

Jag har nog en relativt återhållsam konsumtion jämfört med många andra som tillhör min sociala position. Jag har under största delen av mitt vuxna liv levt med små marginaler, lärt mig att ta hand om det jag har och att snåla. Naturupplevelser och egenodlat är något som gör att jag känner mig rik. Prylar brukar mest ge mig huvudvärk numer.

En känsla för varje köp - ett köp för varje känsla

Ändå triggas jag också till köpbeteenden. Det gör också att jag förstår andras konsumtion bättre. Som Emilia så klokt uttrycker det: ”För varje känsla finns ett köp”. Så är det. Och vice versa. Stress och ledsamhet är såna känslor som får mig att vilja köpa. Eller glädje och stolthet - som belöning. Jag har med åren arbetat upp en stor kil mellan känsla och handling vilket stoppar mig de flesta gånger. Nu har jag fått en extra möjlighet att känna in vad jag verkligen behöver när sådana känslor kickar in. Köpstopp handlar verkligen om så mycket mer än om pengar och konsumtion. Det väcker upp det som ligger under ytan.

Vissa dagar har jag valt att lämna plånboken hemma. När känslorna varit lite ur balans eller stressnivån stigit. Andra gånger har jag gjort genomtänkta meningsfulla köp - som när min vän hade bokrelease eller när jag fyndade vandringskängor på loppis. Sådant jag kommer att vårda av hela mitt hjärta så länge jag lever.

Att se vad jag har

Under månaden har jag rensat en del i mina skrymslen och vrår vilket i sig lett till att jag verkligen inte vill ha mer saker att ta hand om. En påtaglig känsla som jag har med mig inför varje gång en vilja till köp dyker upp. Det blir lätt att säga nej. Även till second hand. För det är nog där jag behöver tänka till några extra varv. När det är billigt och second hand är sträckan mellan tanke och handling kortare för mig. Men att handla second hand kan också bli ohållbart och gå till överdrift. Det vittnar mina kartonger märkta ”loppis” om. För nu är det dags för mig att boka ett bord nästa gång. Jag har verkligen börjat reflektera mer kring minimalism och hur trött jag blir av att ha för mycket saker att ta hand om. Jag ser fram emot att utvecklas med de reflektionerna ännu lite till.

Jag blir rikare av att leva “fattigt”

För mig som levt återhållsamt under många år var detta kanske inte den största utmaningen jag kunde ge mig. Jag valde den dessutom i en tid där motivationen att spara pengar är extra hög. Ändå får det mig att tänka att jag även nu när jag har en stadig inkomst mår bra av att inbilla mig att jag är fattig. Eftersom många andra lever över jordens resurser stämmer ju det på sätt och vis. Jorden mår bra av att jag minskar min konsumtion. Och utan jorden har jag ingenting. Jag blir också mer kreativ och närvarande. Jag uppskattar och ser det jag har i tacksamhet. Det väcks också en vilja av att dela med mig till andra.

Så det jag tar med mig vidare är att om jag lever utifrån behov och inte vad jag tror att jag behöver/vill ha, konsumerar cirkulärt i möjligaste mån osv. - då har jag också mer att dela med mig av. Tid, pengar, ork och mitt eget överflöd av resurser på andra sätt. Den som ger får tillbaka dubbelt.

✨

Hur tänker du kring din konsumtion? Har du förändrat någon vana för att spara pengar?

Hållbara vanor 2022: minska konsumtion

Det finns väl inget mer aktuellt ämne nu än hur vi kan spara pengar när priserna stiger? Men är det pengar vi ska spara, eller resurser? De verkliga behoven skiljer nu ut sig markant mot villhöver och status”behov”. I grunden är det i mina ögon något mycket nödvändigt som sker. Det är en utveckling som öppnar våra ögon och tvingar oss till omställning. Det förutsätter dock att vi är modiga i vår sårbarhet och tar sats från denna botten för att slippa hamna på en värre plats. Istället för att förlita oss på att politikerna ska komma med kortsiktiga lösningar kan vi vara med och ställa om. På så sätt blir vi en del av den långsiktiga lösningen. Låt oss minska våra klimatavtryck istället för att fortsätta dra täcket över huvudet.

Vi konsumerar på bekostnad av framtida behov

Överkonsumtion är en stor drivande faktor till miljöförstöringen. Vi har redan allt materiellt vi behöver. När status och tidsbrist blir en del av ekvationen riskerar vi istället att prioritera nyinköp på bekostnad av sådant vi faktiskt behöver på lång sikt. Och på bekostnad av de som har det sämre ställt. Om vi producerar/konsumerar det vi vill ha för bekvämlighetens skull kommer vi t ex inte att ha en hållbar energi- eller matförsörjning i framtiden. Vad gör det senaste modeplagget för skillnad om elnätet slås ut eller om ditt hem översvämmas av skyfall? Det är tyvärr redan verklighet för många. Också här i Sverige ser vi det hända. Det är nog bara svårt att se hur det hänger ihop.

Cirkulär konsumtion

Ett cirkulärt förhållningssätt till ekonomi (ekonomi som ju faktiskt betyder ”att hushålla”) är en del av lösningen. Genom att tänka att allt vi konsumerar ska återgå till kretsloppet i möjligaste mån blir det hållbart på riktigt. Att konsumera cirkulärt handlar mycket om att gå ihop, hjälpas åt, dela med sig. Återanvända. Ärva och skänka bort. Byta tjänster. Ta hand om det vi har. Att köpa mer second hand, undvika nyproducerat för att minska efterfrågan. Laga saker. Hyra istället för att äga.

Det finns så många alternativ till nyinköp. Och med de nya beteendena kommer en känsla av att bry sig om. Att vilja ta hand om det vi har, att skapa utrymme för det. En tacksamhet och en stärkt ryggrad. Du kan. Du kan mer än du tror. Det kände jag så starkt i mig när jag började min omställningsresa. En stolthet över att jag är en del av lösningen.

Månadens utmaning: köpfritt

En rolig utmaning som också är väldigt effektiv när man vill få upp ögonen för sin konsumtion är att testa en köpfri månad. Emilia är min stora inspirationskälla i det. Hon har levt köpfritt i många år. Här är hennes bästa tips, som verkligen funkar.

Köpfritt betyder inte noll köp. Det vore svårt i vårt samhälle. Vi behöver ju betala hyra, elräkning och köpa mat m.m. Men det ger en riktning. Så få köp som möjligt. Och om vi gör ett inköp är det ett medvetet val och inte automatiskt. Nedan kan du läsa mer om hur min köpfria månad ser ut.

Konsumtion är också mer än inköp. Det är också användning av vatten, el och tjänster i övrigt. För min del är det den största utmaningen och därför har jag lagt till den aspekten i min köpfria månad. Du väljer själv vad du inkluderar i din köpfrihet.

Det är alltid alltid viktigt att göra omställningen personligt hållbar. Se Marias (Byaliv) kloka och vänliga inslag om det på senaste tiden. När vi tar hand om oss själva kommer vi längre. Även din energi behöver kunna cirkulera fritt.

Mina mål för ett köpfritt september

• avstå ifrån att köpa nya produkter

• rensa i det jag har hemma, sälja sånt jag inte behöver och ta vara på och ta hand om det jag har

• använda intjänade pengar för inköp second hand om det är något jag verkligen behöver

• bara ha ett abonnemang för bok/musik/tv

• läsa böcker (har så många olästa i bokhyllan)

• tömma skafferi och frys i första hand

• rädda matsvinn

• dra ner på utgifter generellt

• minska vatten- och elförbrukning

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilka utmaningar har du kopplat till konsumtion?
Hur kan du bidra till omställningen på ditt sätt?

Hållbara vanor 2022: bara vara

Jag missade stora delar av förra sommaren. Jag förlorade min förmåga till närvaro i en sjukdom som handlade mer om prestation än varande. Det ska jag gottgöra nu. Men inte genom att pressa in så mycket jag bara hinner med. Tvärtom.

I sommar blir temat för #hållbaravanor2022 ”bara vara”. För att det visas för oss om och om igen att den personliga hållbarheten hör ihop med den miljömässiga. När vi saktar ner, bryr oss om, tänker efter, är närvarande nog att se och uppskatta det vi redan har precis just nu så spiller det över i miljövänliga handlingar. Till en början mest i icke-handlingar, och med tiden en ökad medvetenhet som leder till omställningar. Jo, det händer. Jag har mött många som vittnat om precis det.

Jag vet, som tillfrisknad/tillfrisknande prestationsmänniska, hur svårt det kan vara att bara vara i ett samhälle som premierar prestation och får oss att mäta vårt värde i prestationer. Den här sommaren är tillägnad oss som fastnat där och tappat det naturliga varandet. Låt oss återta varandet. Det är där vi läker.

Det är så lätt att fylla sommaren med aktiviteter, “ta igen” och “uppleva”. Utan varandet riskerar det gå oss förbi. Så låt oss försöka skapa utrymme för varandet. Eller hitta varandet i aktiviteten. Hur kan jag vara mer medvetet närvarande just nu? Vad känner jag? Eller låt det bli som det blir och gör ingenting, bara följ med. Hitta ditt varande. Eller var bara i det som redan är.

Klurigt va? Att inte prestera, planera, kontrollera? Jag vet.

Och jag vet också vilken kraft det finns i att släppa taget i tillit.
Luta sig tillbaka.
Följa lust och lek.
Släppa sig fri.
Andas.

Mina efterlängtade bara-vara-stunder

• Läsa böcker och uppslukas av dem.

• Skapa från lust och inspiration.

• Följa kroppens spontana rörelser.

• Spontana utflykter.

• Bada utomhus och flyta på rygg med blicken mot himlen.

• Vandra i skogen. Betrakta.

• Plocka blommor.

• Plocka blåbär och svamp m.m.

• Fördjupa mig i skogens skafferi och gå ut på skattjakt. Följa den lusten som växer.

• Besöka sommarloppisar.

• Småprata med främlingar.

• Sitta länge på balkongen i morgonsolen.

• Skörda på balkongen.

• Sitta tyst med en vän.

• Plocka hemma i lugn och ro.

• Betrakta solnedgången.

• Skriva utan att tänka.

• Dricka kaffe i skogen i gryningen.

• Powernaps mitt på dagen.

• Längre meditationer.

• Dansa fritt till härlig musik.

Vad betyder ”bara vara” för dig?
Har du några aktiviteter där det är lättare för dig att vara än att göra?

Hållbar hudvård

Hudvård, känns inte det som ett krångligt område? Jag och en vän brukade i tonåren skoja om alla märkliga produkter som behövdes för kvinnors hud. Hur kunde det vara så? Var vi bara dåliga på att ta hand om vår hud? Visst var jag lite torr ibland, men tvål och vatten räckte till det mesta kände jag.

Ändå fastnade jag också i konsumtionens klor. Ansiktskräm, ögonkräm, dag- och nattkräm, handkräm, fotkräm… snart hade jag en kräm och en tvål för varje kroppsdel. Tills jag insåg att jag och min vän hade haft rätt. Det räckte med det enkla. Tills alla kemikalier i krämerna hade börjat skada hudens naturliga processer. För då behövde huden mer. Jag återgick gradvis till det enkla och naturliga.

Numer kanske jag är lite väl minimalistisk när det kommer till hudvård. Mest försöker jag undvika sånt som torkar ut den och ge den vätska. Det funkar för mig. Kanske för att jag har en snäll hudtyp eller att jag ju inte nått medelåldern än. Jag tror mer på att ge huden den behöver inifrån än utifrån, från balanserad kost, återhämtning och träning. Som Ila skriver så klokt “Huden äter allt vi ger den”. Låt oss ge den näring, inte gift. Vad näringen är för din hud vet bara du. Nedan beskriver jag mina rutiner för hudvård.

Tvål

Aleppotvål funkar till hela kroppen (till och med håret) och finns med olika procent lagerbärsolja. Ibland lyxar jag ändå till det med någon väldoftande duschcreme eller handtvål från Weleda eller Urtekram - så gott som helt naturliga produkter i hållbart tillverkade förpackningar. Det finns självklart andra märken som är lika eller mer hållbara. Kombinationen av närproducerat, naturligt och förpackningsfritt är helt klart bäst. Eftersom jag är ganska sparsam med duschar och oftare kör ”raggardusch” för överkroppen räcker tvål länge hos mig varför jag inte testat så många olika märken. Har du testat någon hållbar tvål som du gillat?

När det kommer till handtvål varvar jag flytande tvål med hårda ekologiskt tillverkade tvålar. Jag tror dock att jag ska övergå till aleppotvål helt där. Med lite högre procent olja så att jag inte blir så uttorkad. Blir jag det så får jag jobba lite mer med handkrämen. Den från Urtekram som räckt i över två år och fortfarande är bra.

Hudkräm

När det kommer till hudkräm är jag mer den som gör något åt huden när den visar att den behöver det. Som nariga fingrar eller flagande ben. Då försöker jag ge huden lite extra kärlek med någon olja. Jojobaolja eller kokosolja funkar fint för min hud, både ansikte och kropp. För händerna har jag en handkräm från Urtekram med lavendel. Den använder jag också som medveten närvaro eftersom doften gör mig trygg och lugn när jag är stressad eller har ångest.

Solkräm

Något som är extra viktigt under sommarhalvåret är att skydda sin hud från solens strålar. Samtidigt bör vi tänka på att skydda miljön från de gifter som många solkrämer innehåller. Använd därför hållbart certifierade produkter. Solkrämen ovan från Suntribe ska jag testa i sommar. Kom ihåg att solkräm har kort hållbarhet och behöver förnyas varje säsong.

För irriterad eller skadad hud

När huden är irriterad eller skadad är ringblomssalva min bästa vän. Det gör gott både för sårig, svedd och torr hud. Du kan göra din egen med detta enkla recept.

Även aloe vera är ett dundermedel. Jag odlar egen aloe som jag fryser in i iskuber vilket lindrar solsveda, myggbett och påskyndar sårläkning.

Det finns ett helt apotek av ingredienser i skogen som jag ska ta mig tid att utforska i sommar. Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren är mina bästa guideböcker.

Deodorant

Det är väldigt enkelt att göra egen deodorant med några enkla ingredienser. Om du hellre vill köpa en färdig variant rekommenderar jag Naturlig Deo som både räcker länge och doftar gott! Ett annat universalmedel för att neutralisera dålig lukt är äppelcidervinäger - funkar extra bra mot fotsvett och dålig andedräkt.

Stimulans genom huden

Vi kan stimulera blodcirkulation och använda hudens funktioner för att öka vårt allmänna välbefinnande. Beröring frisätter trygghetshormonet oxytocin och torrborstning, som blir allt mer populärt, stimulerar lymfsystemet. Därför kan vi må bra av att smörja in oss också av att vi tillfredsställer kroppens behov av beröring.

*

Hur tänker du om hudvård? Vad behöver din hud?

Spara vatten - varje droppe räknas

Vatten. Källan till allt liv. Mängden vatten på jorden är mer eller mindre konstant. Men det betyder tyvärr inte att mängden rent vatten är det. På grund av klimatförändringar blir också fördelningen av vatten mer ojämn i världen och orsakar svåra levnadsförhållanden. Det finns många anledningar till att inte ta vatten för givet och att vi tänker efter hur våra beteenden kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning. Varje droppe räknas. 💧

Här är några tips för dig i din vardag. Ge gärna fler i kommentarsfältet.

I tipsen nedan har jag samlat de tips jag har fått in från er på Instagram, mina egna tips och hämtat inspiration från Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten samt Sydvatten (följ gärna deras kampanj #hållbarvattenanvändning).

Extra tips: Den 7 maj kan du tillsammans med Håll Sverige Rent delta i Kusträddardagen.

Allmänna tips

• Laga onödiga läckor och droppande kranar.

• Ha snålspolande munstycken på alla kranar.

• Spana efter miljömärken när du handlar.

• Välj bort kemiska rengöringsprodukter. Lär dig husmorsknepen. Ekotipset ger moderna sådana, där naturliga ingredienser gör ett strålande jobb.

• Plocka med dig skräpet från utflykten och återvinn. Låt inget som inte tillhör naturen ligga kvar ute och skapa föroreningar.

• Häll inte ut målarfärg och lösningsmedel i avlopp eller natur. Lämna till återvinning.

• Gör rent golvbrunn från hår efter dusch. Släng hår i sopor, inte i avlopp. Det gäller också allt annat som inte är kroppsvätskor.

• Konsumera mindre. Omvärdera vad ”behöver” innebär i din konsumtion. Tänk cirkulärt. Produktion av nya saker generar givetvis vatten och tyvärr mycket onödiga föroreningar.

• Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet, gärna en miljömärkt biltvätt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då skiljs inte föroreningarna från vattnet.

• Samla upp vatten i en hink när du spolar för att få varmvatten (dusch/vask).

• Töm rena vattenslattar i husdjurets vattenskål eller vattenkanna.

DiskA

• Diska inte under rinnande vatten. Diska i balja (fyll diskho/separat balja) eller diskmaskin.

• Välj ett miljömärkt diskmedel.

• Gör eget diskmedel - här bjuder morotsliv på en enkel instruktion.

• Undvik onödig disk. Kanske kan du använda samma kopp hela dagen i stället för att ta en ny varje gång det är dags för kaffe eller te? Eller samma assiett/tallrik till frukost och kvällsfika? Det är onödigt att diska osthyveln efter varje användning. Laga mat direkt i matlådor eller låt grytan vara kvar i kastrullen. Vilken disk är onödig för dig?

• Tänk på att det bara behövs en liten mängd diskmedel. Om det är lödder kvar när du släppt ut diskvattnet har du överdoserat.

• Diska i regnvatten.

TvätTA

• Dosera rätt. Nästan alla svenska kommuner har mjukt vatten, vilket gör att lägsta dosen tvätt- och diskmedel räcker.

• Skölj handtvätt i kallt vatten.

• Använd miljömärkta tvättmedel.

• Skippa sköljmedel. Gör ditt eget, t ex med äppelcidervinäger och eterisk olja.

• Ta vara på regnvatten/snö även när det gäller tvätt. Att tvätta mattor i snö är ett beprövat knep!

• Återanvänd vattnet från torktumlaren.

Dricksvatten

• Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen för kallt vatten, istället för att spola det kallt i kranen. När du byter det kan du använda det gamla för att vattna växter med.

• Köp inte vatten på flaska. Använd hellre en kolsyremaskin.

• Drick mindre vätskedrivande drycker som te och kaffe. I framställningen av kaffe går det dessutom åt mycket vatten.

• Ät lagom saltad mat så att du inte ökar din törst i onödan.

Matlagning

• Undvik att skrubba eller skala rotfrukter under rinnande vatten. Fyll hellre upp vatten i balja/diskho.

• Skölj inte ner matrester i avloppet. Skrapa av tallrikar och byttor så noga det går. Släng det direkt ner i komposten. Använd en slickepott. Eller ännu bättre: planera så att du äter upp det.

• Återanvänd kokvatten genom att t ex koka upp pasta/potatis i samma vatten efter att du kokat grönsaker. Eller ännu hellre: samkoka. Lägg i t ex broccoli i potatis/pastavattnet i slutet av koktiden.

DUSCH och annan kroppsvård

• Duscha kortare tid.

• Duscha inte oftare än du behöver, någon gång per vecka. Minska ner hårtvättarna om du tvättar håret ofta.

• Stäng av kranen när du borstar tänderna, rakar dig eller tvålar in dig.

• Undvik att bada badkar. Duscha istället.

• Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

• Använd produkter som är miljömärkta eller innehåller helt naturliga ingredienser. Det är också bättre för din kropp. Äppelcidervinäger i vatten funkar jättebra som balsam.

• Regnvattnet kan användas till mer än att vattna växter. Kanske till en hårtvätt, disk eller i en balja att svalka fötterna i?

• Använd tandkräm utan triclosan. Triclosan är ett bakteriedödande ämne som inte går att rena i vattenreningsverken.

• Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten. Kemikalier och medicinrester kan inte reningsverken få bort och därför åker det ut i vår natur. Lämna därför gamla mediciner till apotek. Bomull, tops och liknande ska slängas i papperskorgen.

• Bada utomhus på sommaren - extra viktigt då att använda tvål/schampoo med naturliga ingredienser.

Bevattning

• Samla upp urspolat kranvatten och vattna växter med det. Eller överblivet vatten från vattenflaskan.

• När du byter vatten hos ditt djur kan du vattna med det.

• Samla upp regnvatten från takrännor osv för att vattna trädgården eller putsa fönster. Om du bor i hus kan du ställa en tunna under takrännan. Eller leda rännorna till tunnor. Det går också att koppla vattenslang till tunnorna och vattna från dem med pump. Helt gratis vatten dessutom!

• Spara sköljvatten för bevattning av växter. Vatten från skrubbning av potatis/rotsaker ger t ex bara extra näring till växterna.

• Vattna helst inte med dricksvatten. Om du behöver göra det är det bättre att använda vattenkanna än att spola direkt ur slang/kran.

• Vattna helst på kvällen, eller tidig morgon. Undvik bevattning mitt på dagen när det är som varmast. Värme får vatten att avdunsta snabbt innan det ens hunnit tränga ner i jorden.

• Du kan också minska avdunstningen och spara vatten genom att täcka jorden med bark, kompost eller hö.

• Använd kottar istället för lecakulor då det tar mycket energi att framställa dessa.

• Låt gräsmattan vara, den klarar en längre torka.

• Skippa vattenspridaren. När du använder vattenspridare eller vattenslang i 20 minuter går det åt 150–350 liter vatten. Mycket av det vattnet försvinner i luften. Ställ ut vattenhinkar eller PET-flaskor med dropphål. En rotvattnare är också bra för att vattna t ex grönsaker och bärbuskar.

• Anlägg nya gräsmattor och plantera nya häckar från september-april, ej sommartid. Det kräver mindre bevattning än det gör under sommaren.

Fick du någon ny inspiration? Har du något eget tips du vill dela med dig av? 💦

Mina hållbara vanor 2022

Under januari har jag observerat vilka hållbara vanor jag redan har. Vad jag gör för att minska min klimatpåverkan, för att återhämta mig och ta hand om mig och hur jag skapar omsorg i mitt liv inuti och utanför. Även om jag har varit medveten i många år om vikten av hållbarhet och aktivt arbetat både för att ta hand om mig och miljön bättre finns det sådant jag önskar mer och mindre av.

Jag vill undvika att det blir en prestation. Därför tror jag på att närma mig hållbarheten i en anda av omsorg. Se syftet, mitt varför. Att inte bli för ambitiös så att jag blir överväldigad istället. Det är så lätt att falla in i quick-fix som låter bra och ser bra ut, men om vi glömmer bort omsorgen om oss själva blir det inte hållbart över tid ändå. Därför är det viktigt för mig att väva in den personliga hållbarheten i mina hållbara vanor.

Börja där du är - det är då det blir hållbart

Vi har alla våra utmaningar och svårigheter, och jag tror på att börja där det är enkelt och fasa in nya vanor från det. För mig är det lätt att undvika bilresande till stor del eftersom jag bor centralt i en stad utan körkort. Det är inte lika lätt för någon på landsbygden som pendlar till jobbet. För mig är det dock svårt att ställa om till vegansk kost då jag är känslig för att förändra kostvanor medan vegansk mat för någon annan blir något som berikar livet. Med det sagt: börja där du står, där det känns givande och omsorgsfullt. Tillsammans binder vi en väv där du täcker upp där jag brister och vice versa. Det är så det blir hållbart för oss alla till sist. Det tror jag på.

Så, vilka vanor vill jag fortsätta med och lägga till 2022?

Hållbara vanor som jag vill fortsätta med

Jag vill fortsätta ta vara på resurser, praktisera medveten närvaro, fördjupa min kroppskännedom och följa naturliga spår.

För att minska min klimatpåverkan

• Spara el- och vatten genom att lägga upp hållbara rutiner för kroppsvård, städning och tänka cirkulärt.

• Som regel undvika nyköp.

• Ta vara på matsvinn både hemma och när jag handlar.

• Använda ekologisk och hållbar kroppsvård: äppelcidervinäger som balsam, färga håret med henna, naturliga ingredienser i schampoo och tvål och gärna förpackningsfritt.

• Städa med naturliga rengöringsmedel (t ex ättika, bikarbonat, citron) och återanvända dammsugarpåsar.

• Tvätta kläder med naturliga tvättmedel och använda äppelcidervinäger som sköljmedel.

• Laga storkok av vegetarisk mat baserat på det jag redan har hemma och säsongsmat.

• Odla egna grönsaker och örter i den mån jag kan.

• Kompostera med bokashi, skapa ny jord av det och använda lakvatten som växtnäring.

• Göra utflykter lokalt till fots och på cykel, eller ta buss/tåg i möjligaste mån.

• Baka eget bröd och frysa in.

• Plocka örter och grönt i naturen.

• Använda komposterbart kattströ i kattlådan.

• Släcka lampor och dra ut sladdar som inte används. Stänga av TV:n på strömbrytaren.

För personlig hållbarhet

• Planera dagarna med marginaler.

• Meditera innan jag går upp ur sängen, helst med kroppsscanning så att jag känner in dagsform.

• Göra mig iordning på morgonen oavsett om jag ska gå hemifrån eller inte för att vakna till ordentligt.

• Samla stjärnögonblick varje dag och möta världen i förundran.

• Hålla en aktiv dialog med mitt inre barn och de behov som hon ger uttryck för.

• Alltid ha en matlåda extra över för tröttare dagar.

• Redigera bilder regelbundet då det är mindfulness för mig.

• Dela upp vardagssysslor i mindre delar och sprida ut dem över veckan.

• Träna på att acceptera varje situation som den dyker upp.

• Ringa vänner när jag går vilse i mina egna tankar.

• Skriva av mig känslor och tankar.

• Sätta tydliga gränser och ha nolltolerans mot respektlösa beteenden.

• Dela med mig av mig själv med integritet, värdighet och eftertänksamhet.

• Be om hjälp regelbundet med de behov jag inte kan fylla själv och ta del av vad andra har som jag kan få ta del av.

• Följa kroppens signaler och tömma kalendern om varningssignaler dyker upp.

Hållbara vanor jag vill ha mer av

Jag vill ha mer långsamhet, glädje, gör-det-själv-känsla, kreativitet, återhämtning och rutin. Om jag bara skulle välja en vana så är det att laga och vårda mina ägodelar.

För att minska min klimatpåverkan

• Välja mer hållbara material, också förpackningar, när jag köper något nytt som t ex mat.

• Ha en mer tydlig rutin kring mitt konsumtionstänk så att jag får ett mer självklart cirkulärt tänk.

• Skapa utrymme i tid och ork för att ta hand om, vårda och laga det jag redan har eller återbruka det.

• Sopa och torka golv mellan dammsugningar.

• Lära mig mer om vilda växter och hur jag kan ta vara på dem i matlagning eller som naturlig medicin.

• Göra eget diskmedel med aleppotvål.

• Göra eget naturligt tvättmedel.

• Ha med mig en handske och påse när jag är ute så att det blir lätt att plocka upp skräp.

För personlig hållbarhet

• Sprida ut mina hushållssysslor mer över veckan.

• Mer lugn rörelse i vardagen som yoga, hemsysslor, vattna och plantera om växter.

• Prioritera återhämtning ännu mer.

• Tänka igenom och skapa en mer hållbar plan för min användning av sociala medier.

• Sänka ambitioner med det mesta jag gör, hitta ett “good enough” och mer trivsamt prestigelöst förhållningssätt till det jag skapar.

• Rensa foton och dokument på dator och i telefon i slutet av varje månad.

• Skriva dagbok mer regelbundet.

• Ta tid för att måla, skriva och skapa bara för att.

• Minska planering och kontroll, jobba in utrymme för mer lust och inspiration. Väcka kreativiteten till liv.

• Hitta fler saker som får mig att skratta och njuta av livet.

Häng med på #hållbaravanor2022 

Vad gör du redan i vardagen för att minska din klimatpåverkan och öka din personliga hållbarhet? Om du skulle välja en enda vana att lägga till eller förändra i ditt liv 2022, vilken skulle det vara?

Du är varmt välkommen att dela med dig av det du har hittat i din vardag. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i senare inlägg.

Kommande månader tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilken blir din hållbara vana och utmaning 2022?