Hållbarhet

Köpfritt år - en början

Fyra köpfria månader har passerat. Låt oss titta på hur det har gått!

Mina förhållningsregler var dessa:

▫️Mat och nödvändiga hushållsartiklar är undantaget, dock med medvetna val och fokus på minskat svinn/återbruk. Använda det jag har i första hand och ta vara på naturens skafferi/odla eget.

Jag har sett över vad jag har, räddat några kassar frukt och grönt, organiserat de örter jag plockade förra året och hållit mig till det som finns hemma i största möjliga mån. Tomater, gurka, spenat, gröna blad och örter växer redan så det knakar här hemma.

Istället för att köpa flytande tvål har jag gjort egen på hårdtvål och även använt ekologisk duschkräm som jag hade i överflöd. När jag tänker att jag behöver köpa något eller när något tar slut funderar jag först på om det finns något hemma som jag kan använda för ändamålet. Oftast finns det - med lite kreativitet!

▫️Se över fasta kostnader och göra ev. förändringar i dessa om det behövs.

Jag har gjort budget och avslutat en del tjänster som varit onödiga för mig. Då jag kommer att leva på halvtidslön de kommande två åren behöver jag se över alla mina kostnader och dra ner varhelst jag kan. Det ligger högst i prio nu framöver.

▫️Okej att köpa tjänster och upplevelser som behövs för mitt välmående och som bidrar till personlig hållbarhet t ex kostnader vid utflykter, skrivkurs, vård.

Det blev ingen skrivkurs i vår just på grund av personlig hållbarhet. Jag har lagt pengar på aktiviteter för gemenskap och en del vård. Just upplevelser med andra är något jag prioriterar högt och därmed ingår det ibland köp på kafé för en spontankaffe med en vän eller dylikt. Vid genomtänkta aktiviteter kan jag planera mer hållbart och sparsamt.

Den enda egentliga avstickaren som skulle kunna ifrågasättas var när jag och vän gjorde en utflykt vid påsk för att testa elbil. Jag kan dock lätt motivera det som bl a en investering för framtiden på så sätt att jag kan överväga det alternativet när jag längre fram kan behöva bil. Vi hade kunnat åka kommunalt men då hade jag inte fått med mig den erfarenheten. Det gjorde också utflykten möjlig att genomföra då jag annars inte hade orkat med hela dagen i nuvarande hälsotillstånd.

▫️Fokus på att sy, laga, återbruka och byta kläder.

Tidigt i år tog jag fram alla mina kläder och bestämde mig för att skapa en basgarderob (eller kapselgarderob om man vill) på 33 plagg per kvartal. Jag förväntade mig att ha mycket mer kläder än det jag hade. Resultatet blev 30 plagg för kallare väder och ca 15 plagg att byta ut dessa med under varmare månader. Färgmatchat och genomtänkt efter behov. Inför klädbytardag nu i april har jag några plagg förberedda för byte.

Ett secondhand-köp har jag unnat mig. Jag har i över ett år letat efter en blus som jag tyckt mycket om men inte kunnat hitta den. Jag la bevakningar på Sellpy och Tradera och nyligen dök den upp. Ett plagg jag uppenbarligen kommer att använda - vilket på sikt blir som mest hållbart.

Jag har sytt igen några hål, planerat för att sy om en klänning till en kaftan inför sommaren och reparerat kläder så snart jag upptäckt en skada. Det har växt fram ett nytt förhållningssätt där jag upplever en större omsorg om mina kläder. Det smittar också av sig i mitt hem i övrigt. Jag tar hand om skador/brister i mitt hem utan att behöva köpa till något.

▫️Inga prylar - kan vara okej med second hand enligt principen ”en ut - en in” utifrån tydlig behovsanalys och medvetna genomtänkta val. Målet är snarare att bli av med prylar.

Jag har gjort ett undantag som ett medvetet val. I en regnig vårvinter hade jag inga skor som höll för vätan. Jag lagade de jag hade så gott det gick, men det räckte inte. Motiverat av att jag spenderar otroligt mycket tid ute i naturen för mitt välbefinnande och går istället för att utnyttja andra transportmedel beslutade jag mig för att köpa nya skor second hand. Jag hittade ett par skor från Kavat, i ekologiskt producerat material, som i sin kvalitet kommer att hålla länge. Vettigt köp!

Jag har tagit ett krafttag med att rensa ut hemma. Det finns en längtan efter att ha mindre saker att ta hand om. En längtan som bara växer inom mig. Därmed har mycket också fått åka iväg till ReTuna återbruksgalleria. En del saker med säljpotential har jag sålt på Tradera, Bokbörsen och Vinted. I helgen deltog jag i klädbytardag. Jag lämnade in ca 30 plagg och gick hem med tre. Skönt! Favoritjeansen jag lagade med tjänsten RepaMera får jag nu äntligen bära igen när vårvärmen kommer! <3

▫️Tillåtet med två onlinetjänster i taget (börjar med Insight Timer och Bookbeat).

Jag har hållit dessa. Saknade Netflix ett tag men med begränsat utbud har jag faktiskt fått mer vettiga saker gjorda. Många fina skogsturer, att ta hand om mina växter, kika på bokprojektet och mer medveten närvaro. Inte så förvånande kanske! På tal om frihet! Insight Timer är ett verktyg som hjälper mig att hålla meditation och mindfulness vid liv alla dagar, även när jag tänker att det inte behövs eller när det känns motigt. Ljudböcker är ett snällt sällskap och något som ger mig nya perspektiv igen och igen. Det räcker gott för mig.

▫️Presenter - helst göra något eget eller ge upplevelser.

Jag har gett bort upplevelser i första hand. Ibland har jag sett något second hand som varit så på pricken vad jag vill ge, och då har värdet av relation fått väga över. Så kommer jag nog att fortsätta göra.

En viktig insikt redan i januari var också vikten av att fira mig själv och mina framgångar. Det behöver inte göras med konsumtion. MEN det ska inte bli ett förbud. När jag tog körkort i januari valde jag bort en blombukett. I efterhand tror jag att det valet var lite väl hårt. Under vår och sommar är det naturligt för mig att plocka buketter från skog och äng. I januari kan en ekologiskt odlad blombukett vara precis det som förhöjer en milstolpe i livet och gör vintermörkret ljusare.

Frihet - inte förbud

I början av en utmaning handlar det mycket om att bli medveten. Min första medvetenhet handlade om att jag lever mer köpfritt än jag tror. Jag hade nog väntat mig att behöva ställa om mer. Troligtvis kommer tiden visa mig andra delar av mitt liv där köp är mer aktuellt.

Det var nog just därför jag hamnade lite snett från början. Det som jag har upparbetat som en frihet från konsumtion började snabbt handla om förbud. Det blev inte alls som jag behövde. Men det är ju det som är fint med att utmana sig själv - man lär sig även av misstagen och kan ändra sig. Köpfrihet handlar ju som ordet vittnar om frihet. Därför har jag behövt omvärdera de stunder då jag fastnat mer i förbud än just känslan av frihet. Jag vill att det ska kännas som en frihet att inte behöva köpa. En slags självständighet och lätthet. När det inte känns så behöver jag ifrågasätta det. Hitta en medelväg eller skifta perspektiv.

Medveten hållbar konsumtion

Jag har landat i att hållbar konsumtion för mig handlar mer om att välja medvetet än att inte konsumera. Det ska också ses i perspektivet att jag i grunden har en livsstil med låg konsumtion i jämförelse med andra i min inkomstklass/ålder. Jag har under största delen av mitt liv levt på tunna marginaler och stressad ekonomi. Det har gett mig en skör ekonomisk grund som ännu finns kvar. Fördelen är att jag värderar varje krona. När jag konsumerar gör jag det långsiktigt och medvetet. En del köp idag kan ju faktiskt också minska framtida konsumtion, som t ex flergångsprodukter eller att köpa fröer för att sedan spara fröer från de färdiga grönsakerna till nästa års odling. Billigt och köpfritt behöver inte betyda hållbart, vilket det nog gjort för mig tidigare. Där börjar tankarna ställas om.

Det jag tar med mig vidare för resten av året är att också räkna in värdet av personlig hållbarhet. De allra flesta dagar ligger det helt i linje med ett köpfritt liv eftersom det skalar av. Det behöver inte heller innebära att jag väljer bekvämlighet före hållbarhet. Att välja en hållbar hälsa är dock en förutsättning för att skapa en hållbar livsstil över tid.

Vad tänker du om hållbar konsumtion och köpfrihet? Vad är det för dig?

Minska dina matkostnader - spara pengar och matsvinn

Matpriserna stiger, med andra ökande kostnader. Det är en tuff tid för många, och framför allt de redan utsatta hushållen. Samtidigt är matsvinnet en av de största miljöbovarna. I västvärlden äter vi generellt sätt mer än vi behöver, mycket av det vi inte behöver och kastar bort näringsrik mat för tidigt. Kanske kan den ekonomiska krisen ge oss motivation nog att vända det?

Att ta vara på det jag har, rädda matsvinn och tänka i säsong har sparat mig många kronor genom åren. Framför allt i tider av ekonomisk nöd. Därför vet jag att just ekonomin har en central roll i att ställa om. Svåra tider har gett mig insikter för att anamma en mer hållbar livsstil permanent. En riktig inspiratör i billig och hållbar mat är Portionen under tian - Hanns kokböcker är lätt värda sina kronor, för du sparar in dem dag för dag.

Här kommer några tips på hur du kan minska dina och miljöns kostnader för mat.

Få en överblick - och planera

Skaffa dig en överblick

Hur ser din matkonsumtion ut? Hur ofta handlar du? Vad handlar du? Vad kostar det?

Finns det andra sätt att organisera matinköp och matlagning som skulle spara pengar? Går det att byta ut vissa livsmedel till billigare alternativ som ändå ger näringsrika måltider?

Planerar du för mellanmål eller gör du småinköp? Sockersug och liknande beror ofta på att du inte får tillräckligt med näring av måltiderna under dagen. Det går att förebygga med planerade mellanmål och näringsrika måltider.

Planering

Gör en veckomatsedel. Skriv en inköpslista och håll dig till den.

Inventera

Vad har du redan hemma? Vad kan du göra av det? Använd det i första hand. Skriv upp vad du har i frys, skafferi och kyl. Använd appen NoWaste in du vill ha lite hjälp på traven.

Ät mer vegetariskt

Vi äter i genomsnitt mer kött än vi faktiskt behöver, och framför allt den manliga delen av befolkningen pga normer, så försök att minska ner på köttet och öka grönsaker och olika former av baljväxter i din kost. Det gör stor skillnad både för hälsa, plånbok och miljö. Välj grönsaker och kryddor från frysdisken, och odla själv (mer om det längre ner).

Laga storkok

Fyll kyl och frys med matlådor! Det går lätt att variera så att du har några olika alternativ under veckan. Köp större förpackningar och gärna frysta varor och tillaga det till veckans matlådor.

Rädda matsvinn

”Bäst före - ofta bra efter”

Har du sett den märkningen? Mat är ofta bra länge efter bäst-före-datumets slut. Använd dina sinnen: hur ser konsistensen ut, luktar det okej, smakar det okej?

Frys in

  • Många livsmedel går att frysa in för att förlänga datumet.

  • Bröd, bär, ägg, grädde, grönsaker (som inte har så högt vatteninnehåll), ost, smör, pajdeg, sylt och marmelad och mycket mer.

  • Majonnäs, ris och potatis bör vi inte frysa in.

Förvara rätt

  • Förvara mat så att det håller längre. T ex kan olika frukter påverka varandras livslängd. I detta inlägg om minskat matsvinn kan du läsa mer om hur olika livsmedel bör förvaras.

Fräscha upp

Några enkla tips, men googla gärna vidare för en uppsjö av tips:

  • Torrt bröd blir som hembakt om du fuktar det med vatten och värmer i ugn, 200 grader i 10 min. Det går också att göra krutonger av torrt bröd.

  • Stek ledsna äpplen i kanel så får du ett gott tillbehör till frukost eller som snacks.

  • Häll kokande vatten över gårdagens pasta.

  • Förvara citroner i kallt vatten.

Laga svinnsmarta recept

Festa loss på rester med härliga svinnsmarta recept. Några exempel:

  • Bananpannkaka

  • Grötbröd

  • Restpizza eller restpaj (det är precis vad det låter som, bara fantasin sätter gränserna)

  • Pastagratäng

  • Soppa på gröna blad, tex grönkålssoppa.

  • Mixa ihop bönor/kikärtor med gröna blad och gör egen pesto, sås eller pålägg till smörgåsen som både är gott och fullt av näring.


Rädda matsvinn från restauranger och butiker

  • Matsmart säljer varor med kort datum, rejält nedsatt pris och i större förpackningar. Här finns pengar att spara kanske framför allt för barnfamiljer men egentligen för alla - speciellt bra utbud med basvaror.

  • Apparna Karma, TooGoodToGo och ResQ erbjuder svinnkassar eller svinnvaror från både restauranger och butiker. Du kan se på en karta vad som finns att rädda i ditt närområde och boka i apparna. ResQ finns mest i större städer men de andra finns iaf etablerade i min småstad.

  • Kolla i svinnlådorna i matbutikerna. Där finns varor nedsatta med ca 30-70 %. Här i Eskilstuna har jag sett dessa både på Willys, ICA, Coop, City Gross och Lidl.

Håll koll på extrapriser

  • Håll koll på extrapriser och planera veckans matsedel efter det. Matpriskollen är en app med alla lokala butikers erbjudanden där du kan söka både på vara och jämföra butikernas priser.

  • Gå med i kundbklubbar som ICA Stammis och Willys+. Då får du tillgång till både regelbundna rabatter och rabattkuponger.

  • Prenumerera på mailutskick från olika matbutiker. På måndagar brukar dessa skickas ut. Planera gärna veckans mat efter de bästa erbjudandena (och vad du har hemma).

  • Köp billiga livsmedel. Konserver, olika former av kål, frysta grönsaker och rotsaker är sådant som i regel alltid är billigare än annat. Dessa har ett oförtjänt tråkigt rykte - allt handlar om vad vi gör det till. En grönsaksgryta fylld av smaker med lite extra smak från kryddor och kanske vitlök - svårt att tänka att konserverna är tråkiga då!

Ät efter säsong

Råvaror i säsong är ofta billigare. Ju större tillgång desto lägre pris brukar stämma rätt bra. På Instagram kan du följa chrissans.se eller fransverige.se för att se vad som är i säsong månad för månad.

Plocka mat i naturen

Med allemansrätten har vi tillgång till stora mängder gratis mat. Svamp, blåbär, nässlor, lingon, hallon, kirskål, lök av olika slag… Kolla in Skogsskafferiet för mer inspiration. Tipsar också om böckerna Vildvuxet av Lisen Sundgren och Vildplockat av Niki Sjölund.

Exempel på naturmat:

Kanske en pesto på ramslök eller eget örtsalt? Ta en sväng till närmsta skog eller grönområde och leta rätt på maten som är helt gratis!

Här hittar du en guide till ätbart i naturen, med både örter och andra skatter.

Gör egen mat och odla själv

Se över vad du äter mycket av, och fundera på om det är något av det som går att göra själv, eller odla själv. Några saker jag själv har fastnat för:

Har du några tips för att hålla nere matkostnaderna och minska matsvinn?

Hållbara vanor 2022: minska matsvinn

Matsvinn är ett omfattande problem världen över, i en värld där många också dör i svält. Om vi minskade matsvinnet med 25 % och fördelade den rätt skulle vi alla kunna vara mätta och må bra. Ojämlikheten syns också här. Det är svårt att uppskatta omfattningen av matsvinn i alla led av produktion och konsumtion. En uppskattning från FN år 2011 visade att en tredjedel av den producerade maten inte äts upp. Det är ungefär 1,6 miljarder ton livsmedel idag. Och vet ni? Här kan vi alla göra något. Varje dag.

Källa och mer info via matsvinnet.se

Att leva fattigt har sin fördel i att man lär sig ta tillvara på det man har och varje liten rest är värdefull. Det var vi helt klart bättre på förr. Kanske kan vi lära oss av det? Vi blir allt fler som behöver det i dessa tider, och det kanske kommer något gott av det? På sikt behöver vi alla ställa om - om vi ska ha en beboelig planet. Så vad kan vi göra?

Fem grundprinciper för minskat matsvinn

Som så många gånger handlar omställning om just inställning. Att förändra sina perspektiv och med det också sina vanor. Det här är mina fem bästa strategier för att leva mer svinnsmart:

  1. Planera inköp och matlagning efter behov

  2. Förvara maten rätt

  3. Öppna dina sinnen

  4. Ta vara på matrester

  5. Rädda matsvinn

Planera inköp och matlagning efter behov

Att planera måltider och inköp efter behov är en grund för att minska matsvinn. Utgå i första hand ifrån vad du har hemma. Ett tips är att skriva upp vad du har i frys, skafferi och kyl så slipper du kolla upp det varje gång. Använd appen NoWaste om du vill ha lite hjälp på traven.

Utgå från ditt hushålls behov. Planera måltider efter vad du/ni faktiskt äter. Det kan t ex vara bra att köpa storpack av sådant som verkligen går åt, men leda till mer matsvinn om man köper mer än vad som sen används. Att utgå från recept och köpa den mängd som går åt av livsmedlet är en bra grund. Om du köper storpack av något, ha en plan för hur du ska använda upp allt. Använd det direkt, kombinera recept där samma ingrediens ingår eller frys in. Gör storkok av mat och frys in i portionsstorlekar. När vill man inte ha en matlåda att ta fram vid behov?

Förvara maten rätt

Se över hur du förvarar mat på ett optimalt sätt: frys, torka, lägg in. Förvara färskvaror väl synliga, t ex i en låda på översta hyllan i kylen. Markera den med “använd snart” eller liknande.

Coop gav ett superbra svinntips: Ha en låda i frysen där du lägger små rester som kan användas till t ex en paj senare.

Genom att förvara mat i rätt temperatur håller den längre. Optimal kylskåpstemperatur är +4 C och för frys är -18 C lagom. Banan, avokado och tomater trivs dock bäst i rumstemperatur. Sätt plast på den översta delen av bananen så håller den längre.

Håll mat fräsch längre genom att förvara sallad i vatten och frukt och grönt i kylen. Här finns en uppsjö av tips att googla kring hur frukt och grönt håller längre. Några tips är att fräscha upp sallad och rotfrukter i ett kallt vattenbad i ungefär en timme - då blir det som nytt.

Köp gärna frysta grönsaker eller torkade linser/bönor osv som håller längre och tillaga bara det du behöver.

Öppna dina sinnen

En del i omställningen är att öppna sitt sinne för nya förhållningssätt, men också att börja lita till sina sinnen. Släng inte bara för att bäst-före-datumet gått ut. Du kanske har sett att det ibland står “bäst före, ofta bra efter”. Det gäller många livsmedel. Titta, lukta och smaka innan du förkastar det. Och fryser du in varan innan bäst-före-datumet håller det definitivt längre. Jäst, grädde, ost osv går utmärkt att frysa in. För att inte tala om frukt som kan frysas in styckvis och tinas upp för användning senare.

Gå utanför din komfortzon. Osten kanske blir lite gryningare när den tinas från frysen, men det kanske inte gör något om du faktiskt använder hela osten? Kanske kan den frysta delen istället rivas eller smältas över/i någon måltid? Ostkanter som blir över kan lätt rivas ner i en påse och användas till matlagning senare.

Öppna också sinnet i butiken. Köp den fula gurkan, den fläckiga citronen och den kladdiga förpackningen. Mat som är precis lika bra som annan. Trotsa norm och perfektion även i matbutiken. Du kommer snabbt märka att det smakar precis lika bra ändå.

Ta vara på matrester

Även små mängder mat är värt att frysa in. Det kan alltid komplettera någon måltid senare. Att laga svinnsmart mat där du samlar rester för att sen använda i paj, i en gryta, på pizza, som tacos eller i en enkel omelett är både roligt och varierande. En helgbuffé med olika rester från veckans måltider kan ju verkligen bli en festmåltid. Perfekt en trött söndag!

Tänk användningsområden i flera led. En del av det som räknas som matavfall kan faktiskt användas en gång till. Kaffesump kan t ex användas både som kroppsskrubb och växtnäring. Spara olja från inläggningar och använd för tillagning av t ex rotsaker i ugn. Använd spadet från kikärtor som ersättning för ägg - eller gör maränger av det! Gör smoothies av frukt som börjar se lite ledsen ut. Sånt blir man glad av!

Använd skal och rester genom att t ex koka egen buljong (helt utan tillsatser), gör chips av potatisskal, pesto av gröna trötta blad, ströbröd av torrt bröd, pannkaka av banan, bröd av gröt… bara kreativiteten sätter gränser!

Rädda matsvinn

De flesta matbutiker har idag svinnlådor med mat som har kort bäst-före-datum. Som jag sa innan så betyder det inte att det är oätligt. Tvärtom går det att tjäna både pengar och miljö genom att köpa svinnsmarta varor. Här gäller samma princip som för färsk mat: ha en plan. Använd det direkt eller frys in. Många butiker, t ex ICA och Willys, erbjuder halva priset på bröd en timme innan stängning. Stenhårda frallor kan bli som nybakta genom att fukta med vatten, lägga i ugnsfolie och grädda i ugnen på 200 grader i 10 min.

Även restauranger, kaféer och bensinmackar ger oss möjlighet att rädda varor med kort datum till ett billigare pris. Här finns verkligen en chans att lyxa till det med en mindre summa än originalpris. De appar som har bäst utbud hos mig är TooGoodToGo och Karma. ResQ Club är också ett tips, främst i storstäder än så länge. Apparna utvecklas hela tiden, då fler företag förstår värdet i detta och registrerar sig.

Ett annat tips som många känner till är Matsmart, en webbutik med både matvaror och annat som av olika skäl inte gått åt i butik och därför säljs billigare. Här tjänar man verkligen på att handla storpack av sådant som går åt i hushållet.


Vilket är ditt bästa tips för att minska matsvinn?
Har du något svinnsmart recept eller knep att dela med dig av?

Hållbara vanor 2022: lappa och laga

Oktobers tema i #hållbaravanor2022 var ”lappa och laga”. Ett tema som gav mig så mycket mer än jag förväntade mig. Dels fick jag en spark i baken att gå från tanke till handling. Dels blev det en påminnelse om vilken skjuts det ger för kreativitet och självkänsla att ta vara på idéer och resurser.

Tänk vilken lång sträcka det kan vara ifrån att se ett behov av att göra något till att göra det? Ja, det där ville jag råda bot på i oktober. Och det gjorde jag! Sett till den vardag jag har med heltidsjobb har jag lyckats få en hel del gjort ändå. Och det här är viktigt: UTAN att det blev en prestation. Hållbara vanor handlar ju också om den personliga hållbarheten. Jag började faktiskt månaden med att lappa ihop min stackars trötta själ med extra återhämtning. Väl investerat - för sen gick allt annat också lite smidigare.

Månadens utmaning: lappa och laga

Jag har en ovana i att helst testa själv innan jag läser/ser instruktioner. Speciellt kopplat till kreativa projekt finns den där, min obstinata lekfullhet. Det är ju ändå en väldigt belönande känsla i att lösa problem och laga fel. Känner du igen? När man vågar testa sina idéer i verkligheten, ta små steg på oprövad mark och leker sig fram till ny kunskap? Visst, det ska erkännas att det ibland blir liiite mer jobb än nödvändigt när jag hoppar över andras beprövade erfarenhet. Men då finns den ju där som något att falla tillbaka på.

Nåväl, med instruktion eller utan - låt oss kika på vad jag gav lite extra omsorg i oktober!

Lappat och lagat i oktober:

  • spacklat igen några fula hål i mitt vardagsrum

  • limmat och smörjt in mina höstboots

  • sytt fast knapp på klänning

  • sytt ny knapp på tunika

  • lagat tröjärmar på jacka

  • gjort rent och smörjt in en hylla

Fräscha upp trämöbler med linoljesåpa

Mitt bästa rengöringsmedel sedan många år är linoljesåpa. Med min förkärlek för trämöbler är denna såpa också ultimat för trämaterial. Utöver den ljuvliga doften smörjer det materialet skinande blankt och mjukt. En disktrasa i lin doppad i vatten med några droppar linoljesåpa torkar bort både intorkad färg och mjukar upp repor utan problem. Den behandlingen var precis vad som behövdes för en vägghylla som jag lyckligt fyndade hos ReTuna Återbruksgalleria.

Laga hål med trasiga strumpor och slitna lakan

De flesta tyger får ju en hel del slitage med tiden. Det behöver inte betyda slit och släng.

Jag har några lådor med spillbitar, trasiga kläder och slitna lakan som väntar på nya användningsområden. Där sparar jag också strumpor med hål. Trasiga strumpor och lakan är verkligen perfekt för alla möjliga syprojekt - t ex som lagningslappar!

Mina svarta favoritjeans har hängt med sen mina ungdomsår. Ett bra tag har jag skylt över den trasiga byxhällan istället för att laga den. Tänk så onödigt när det bara tog några minuter att fixa - med en trasig strumpa.

Naturlig skovård inför hösten

Skovård känns för mig lite som att att dammsuga. Man vet att det behöver göras och att det blir fint efteråt, men det tar emot. Nu bara gjorde jag det. Och det var så roligt att höra hur många som hakade på och också fick tummen ur! Heja oss 👏🏼

Det behöver inte vara svårt. På fem minuter, med vattentätt lim och kokosolja blev mina trasiga läckande och dassiga höstboots skinande rena och täta. De har hållit undan en hel del höstrusk redan - och vilken kärlek jag känner inför dem nu. Det ger mervärde på flera sätt när vi tar hand om det vi har och ger det av vår tid.

Laga tröjärmar och fäst knappar

Några lösa trådar här och var och knappar som faller av? Jo tyvärr är jag alldeles för van vid att låta det få vara så. Under oktober har jag omvärderat den ovanan. Att vårda de små skavankerna innan de blir större och mer svårhanterliga är SÅ värt det. Det är lätt att ignorera och inte ta sig tiden, men det skapar som så många andra uppskjutna uppgifter ett motstånd som inte alls står i proportion till uppgiften.

Allt som tar mindre än tre minuter är det bäst att bara göra, inte sant? Om jag hade sytt ihop de glipande ärmarna på min jacka från början hade det tagit halva tiden att laga, och då tog det ändå bara 10 minuter till ett hyfsat resultat nu.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Har du lagat något i oktober, eller har du något som behöver lite extra omsorg framöver?

Köpfri månad - en reflektion

Jag har nog en relativt återhållsam konsumtion jämfört med många andra som tillhör min sociala position. Jag har under största delen av mitt vuxna liv levt med små marginaler, lärt mig att ta hand om det jag har och att snåla. Naturupplevelser och egenodlat är något som gör att jag känner mig rik. Prylar brukar mest ge mig huvudvärk numer.

En känsla för varje köp - ett köp för varje känsla

Ändå triggas jag också till köpbeteenden. Det gör också att jag förstår andras konsumtion bättre. Som Emilia så klokt uttrycker det: ”För varje känsla finns ett köp”. Så är det. Och vice versa. Stress och ledsamhet är såna känslor som får mig att vilja köpa. Eller glädje och stolthet - som belöning. Jag har med åren arbetat upp en stor kil mellan känsla och handling vilket stoppar mig de flesta gånger. Nu har jag fått en extra möjlighet att känna in vad jag verkligen behöver när sådana känslor kickar in. Köpstopp handlar verkligen om så mycket mer än om pengar och konsumtion. Det väcker upp det som ligger under ytan.

Vissa dagar har jag valt att lämna plånboken hemma. När känslorna varit lite ur balans eller stressnivån stigit. Andra gånger har jag gjort genomtänkta meningsfulla köp - som när min vän hade bokrelease eller när jag fyndade vandringskängor på loppis. Sådant jag kommer att vårda av hela mitt hjärta så länge jag lever.

Att se vad jag har

Under månaden har jag rensat en del i mina skrymslen och vrår vilket i sig lett till att jag verkligen inte vill ha mer saker att ta hand om. En påtaglig känsla som jag har med mig inför varje gång en vilja till köp dyker upp. Det blir lätt att säga nej. Även till second hand. För det är nog där jag behöver tänka till några extra varv. När det är billigt och second hand är sträckan mellan tanke och handling kortare för mig. Men att handla second hand kan också bli ohållbart och gå till överdrift. Det vittnar mina kartonger märkta ”loppis” om. För nu är det dags för mig att boka ett bord nästa gång. Jag har verkligen börjat reflektera mer kring minimalism och hur trött jag blir av att ha för mycket saker att ta hand om. Jag ser fram emot att utvecklas med de reflektionerna ännu lite till.

Jag blir rikare av att leva “fattigt”

För mig som levt återhållsamt under många år var detta kanske inte den största utmaningen jag kunde ge mig. Jag valde den dessutom i en tid där motivationen att spara pengar är extra hög. Ändå får det mig att tänka att jag även nu när jag har en stadig inkomst mår bra av att inbilla mig att jag är fattig. Eftersom många andra lever över jordens resurser stämmer ju det på sätt och vis. Jorden mår bra av att jag minskar min konsumtion. Och utan jorden har jag ingenting. Jag blir också mer kreativ och närvarande. Jag uppskattar och ser det jag har i tacksamhet. Det väcks också en vilja av att dela med mig till andra.

Så det jag tar med mig vidare är att om jag lever utifrån behov och inte vad jag tror att jag behöver/vill ha, konsumerar cirkulärt i möjligaste mån osv. - då har jag också mer att dela med mig av. Tid, pengar, ork och mitt eget överflöd av resurser på andra sätt. Den som ger får tillbaka dubbelt.

Hur tänker du kring din konsumtion? Har du förändrat någon vana för att spara pengar?

Hållbara vanor 2022: minska konsumtion

Det finns väl inget mer aktuellt ämne nu än hur vi kan spara pengar när priserna stiger? Men är det pengar vi ska spara, eller resurser? De verkliga behoven skiljer nu ut sig markant mot villhöver och status”behov”. I grunden är det i mina ögon något mycket nödvändigt som sker. Det är en utveckling som öppnar våra ögon och tvingar oss till omställning. Det förutsätter dock att vi är modiga i vår sårbarhet och tar sats från denna botten för att slippa hamna på en värre plats. Istället för att förlita oss på att politikerna ska komma med kortsiktiga lösningar kan vi vara med och ställa om. På så sätt blir vi en del av den långsiktiga lösningen. Låt oss minska våra klimatavtryck istället för att fortsätta dra täcket över huvudet.

Vi konsumerar på bekostnad av framtida behov

Överkonsumtion är en stor drivande faktor till miljöförstöringen. Vi har redan allt materiellt vi behöver. När status och tidsbrist blir en del av ekvationen riskerar vi istället att prioritera nyinköp på bekostnad av sådant vi faktiskt behöver på lång sikt. Och på bekostnad av de som har det sämre ställt. Om vi producerar/konsumerar det vi vill ha för bekvämlighetens skull kommer vi t ex inte att ha en hållbar energi- eller matförsörjning i framtiden. Vad gör det senaste modeplagget för skillnad om elnätet slås ut eller om ditt hem översvämmas av skyfall? Det är tyvärr redan verklighet för många. Också här i Sverige ser vi det hända. Det är nog bara svårt att se hur det hänger ihop.

Cirkulär konsumtion

Ett cirkulärt förhållningssätt till ekonomi (ekonomi som ju faktiskt betyder ”att hushålla”) är en del av lösningen. Genom att tänka att allt vi konsumerar ska återgå till kretsloppet i möjligaste mån blir det hållbart på riktigt. Att konsumera cirkulärt handlar mycket om att gå ihop, hjälpas åt, dela med sig. Återanvända. Ärva och skänka bort. Byta tjänster. Ta hand om det vi har. Att köpa mer second hand, undvika nyproducerat för att minska efterfrågan. Laga saker. Hyra istället för att äga.

Det finns så många alternativ till nyinköp. Och med de nya beteendena kommer en känsla av att bry sig om. Att vilja ta hand om det vi har, att skapa utrymme för det. En tacksamhet och en stärkt ryggrad. Du kan. Du kan mer än du tror. Det kände jag så starkt i mig när jag började min omställningsresa. En stolthet över att jag är en del av lösningen.

Månadens utmaning: köpfritt

En rolig utmaning som också är väldigt effektiv när man vill få upp ögonen för sin konsumtion är att testa en köpfri månad. Emilia är min stora inspirationskälla i det. Hon har levt köpfritt i många år. Här är hennes bästa tips, som verkligen funkar.

Köpfritt betyder inte noll köp. Det vore svårt i vårt samhälle. Vi behöver ju betala hyra, elräkning och köpa mat m.m. Men det ger en riktning. Så få köp som möjligt. Och om vi gör ett inköp är det ett medvetet val och inte automatiskt. Nedan kan du läsa mer om hur min köpfria månad ser ut.

Konsumtion är också mer än inköp. Det är också användning av vatten, el och tjänster i övrigt. För min del är det den största utmaningen och därför har jag lagt till den aspekten i min köpfria månad. Du väljer själv vad du inkluderar i din köpfrihet.

Det är alltid alltid viktigt att göra omställningen personligt hållbar. Se Marias (Byaliv) kloka och vänliga inslag om det på senaste tiden. När vi tar hand om oss själva kommer vi längre. Även din energi behöver kunna cirkulera fritt.

Mina mål för ett köpfritt september

  • avstå ifrån att köpa nya produkter

  • rensa i det jag har hemma, sälja sånt jag inte behöver och ta vara på och ta hand om det jag har

  • använda intjänade pengar för inköp second hand om det är något jag verkligen behöver

  • bara ha ett abonnemang för bok/musik/tv

  • läsa böcker (har så många olästa i bokhyllan)

  • tömma skafferi och frys i första hand

  • rädda matsvinn

  • dra ner på utgifter generellt

  • minska vatten- och elförbrukning

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilka utmaningar har du kopplat till konsumtion?
Hur kan du bidra till omställningen på ditt sätt?

Odla på balkong - 5 kvm ätbart och blommigt

Balkongodling är en härlig utmaning. Mitt intresse för odling och min kreativitet har gått hand i hand. En grönskande balkong kräver verkligen både och. Allra mest behövs det nyfikenhet, tålamod och lust att testa. Oj vad mycket som inte blev något alls i början! Med åren har jag lärt känna olika plantors behov och därmed skapat min gröna oas år efter år.

Även om jag bor mitt i stan så brukar jag tänka att jag ska hem från jobbet och vårda min “trädgård”. Jag trivs verkligen med att möblera om bland växterna, se till att alla växter har det de behöver av näring, vätska, utrymme och ljus.

Testa, lek och lär

Allt jag har lärt mig om odling har jag lärt mig genom att testa. Jag är inte så bra på att läsa instruktioner, även om jag börjar bli bättre på det ;)

Det kan inte bli fel. Det värsta som kan hända är att det inte växer något, och då har du ju ändå försökt och kan fundera på vad du kan göra annorlunda vid nästa försök. Purjolök var en kul test förra året som gav bra utdelning. I år testar jag palsternacka och aubergine, som jag tror att jag har för lite utrymme för - men vem vet? För att inte tala om rabarbern - men där ser det riktigt lovande ut!

Aubergine och palsternacka. Tror du att det kan gå?

Från köksfönster till balkong

Jag sätter de första fröna i mitten av februari i små drivhus. Mitt köksfönster och utrymmet för matbordet är som gjort för tidig frösådd med stort mjukt ljusinsläpp några våningar upp från markplan. Med vårens gång blir mitt köksbord ett växtbord och tomatplantorna sträcker sig högre och högre. Först i maj vänjer jag dem långsamt vid klimatet på balkongen. Parallellt sätter jag fler frön i omgångar, och skolar om plantor från drivhusen till egna krukor. Jag har tre eller fyra storlekar planteringskrukor som de större plantorna får växa vidare till under våren.

Läs mer om hur jag odlar tomater här.

Så här kan fem kvadratmeter balkong se ut i början av juni:

Två veckor senare:

Odla det du faktiskt äter

I början planterade jag allt möjligt utan större eftertanke. Tyvärr gick en del till spillo. Jag använder t ex inte chili, så varför skulle jag odla det? Det är en lärdom jag har tagit fasta på och numer odlar jag sådant som jag faktiskt äter.

I år har jag satt olika sorters körsbärstomater, paprika, olika sorters kål, spenat, potatis, smultron, purjolök, physalis, palsternacka och örter såsom mynta, citronmeliss och basilika.

Basilikan behåller jag dock inomhus då den tidigare år alltid drabbats av spinn. Även kålen riskerar att få skadedjur lätt, så där sprayar jag med såpvatten mellan varven.

Potatis odlar jag i potatiskruka som finns att köpa på bland annat Plantagen.

Smultron har inte så långa rötter så du kan med fördel plantera smultronplantorna i lägre krukor.

Odla dina favoritblommoR

Blommor har jag inte odlat så mycket av tidigare men nu när jag är mer säker på ätbara plantor vågade jag ta ut svängarna lite. Min absoluta favoritblomma är akleja och till min stora glädje har jag lyckats övervintra denna skönhet i säkert 6-7 år nu.

Det är första året som jag sätter lökar av dahlia och lilja i jord. Jag var kanske sent ute i sena maj men de har tagit sig bra. Jag får dock placera liljorna långt borta från katten då de är giftiga för henne.

Något annat som är enkelt och roligt att odla är penséer. Jag sätter dem från frön. Det kan man göra tidigt då de tål en viss kyla. De finns i så många vackra färger och de är faktiskt ätbara!

I början av juni strösslade jag ut en blomstermix och ringblomma i en trälåda (bild nedan) som stadigt växer till sig. En sommaräng i en låda helt enkelt. Och ingredienser för en mjukgörande ringblomssalva till hösten. Kanske behöver lådan gallras lite snart ;)

Utnyttja utrymmet

Bygg på höjden, se över vilka växter som tål mycket sol och vilka som mår bäst i skugga och placera dem efter det. Bygg egna hyllor och piedestaler eller knyt amplar med makramé. Bara kreativiteten sätter gränserna. Minns du hyllan jag byggde av spillvirke från återvinningen? Så här har jag fyllt dess fyra hyllplan på balkongen:

Högst upp trängs några mindre dahlior och liljor i en korg, en murgröna slingrar sig nerför och i lådan finns både tomat, rabarber och paprika.

På ett mittenplan står tomater och paprikor och suger i sig vatten på en skobricka och en pensékruka gör dem sällskap i ett hörn.

På andra våningen hänger några tomatplantor med liljor, lavendel och en hortensia. De två sistnämnda ska snart få lite mer utrymme för sina rötter.

Och längst ner med bästa utkiksplatsen har kattdrottningen sin hedersplats. Där kan hon njuta av både sol och skugga och blicka ut över omvärlden. En pensé som ibland får sig några tugg får också husera där.

Den här trestegskrukan är egentligen tänkt för örter men mina tomater trivs också bra i den. På så sätt får fler plantor plats. Amplar är ett annat bra sätt att bygga på höjden. Den här citronmelissen trivs gott där även om den fick ett värmeslag nyligen.

Vattna lagom men inte för lite

Alltså jag lever inte riktigt som jag lär för jag vattnar nog mina plantor mer än de behöver ibland. Haha. Det är kanske inte så fräscht att låta tomatplantorna stå i vattenbad sommaren igenom men där får funktion vinna över estetik. Transparenta förvaringslådor och skobrickor är mitt bästa hack för törstiga växter!

En annan bra grej är att fylla PET-flaskor och vända upp och ner, trycka ner i jorden och låta växterna själva suga i sig efter behov. PET-flaskor kan du också vattna med på olika sätt. Spika några hål i korken så har du ett naturligt munstycke.

En del plantor, innan de växt till sig, mår också bra av att sprayas med vatten så att jorden är fuktig men inte blöt. Det gjorde jag med mina sommarblommor innan de växte upp tillräckligt för att få större mängder vatten.

Vattna helst på kvällen då vattnet avdunstar snabbt på dagen och det kan också bli för varmt för växterna vilket förstör dem.

Och Asla, ständigt vid min sida där i grönskan <3

Var det något som inspirerade dig? Vilka växter vill du testa att odla där du bor?

*

Följ gärna balkongen i både bild och videoformat via höjdpunkten “odla” på Instagram.

Gör eget schampo av såpnejlika - enkelt recept

Ett helt naturligt schampo av den vildväxande örten såpnejlika? Ja! Detta tips från en följare var helt i min smak. Så nu har jag gjort mitt eget schampo som också går att använda som tvätt/diskmedel. Speciellt kläder av ull tvättas bra med detta avkok på såpnejlika. I min framtida trädgård ska jag definitivt odla såpnejlika för att bli självförsörjande på schampo, tvätt- och diskmedel.

Hur fungerar såpnejlika?

Såpnejlika innehåller saponiner som minskar ytspänning och gör rent genom att lösa upp fett och smuts. Med lite äppelcidervinäger eller ättika löser saponinerna upp sig ännu mer. Helt naturligt!

Hela örten går att använda även om rötterna är bäst. De plockar du bäst i slutet av sommaren, de blekrosa eller vita blommorna kommer i juli. Såpnejlika trivs i fuktiga miljöer, t ex längs vattenstråk.

Recept på schampo med såpnejlika

  1. Hacka 2 dl stam/blommor/rot (3 dl torkat).

  2. Koka örten i 4 dl vatten i 10 min (eller häll över kokhett vatten).

  3. Låt svalna.

  4. Tillsätt en skvätt ättika eller äppelcidervinäger för bättre effekt.

  5. Sila av och häll upp på flaska.

    Redo att användas!

Använd såpnejlikeschampo

Häll långsamt ca 1 dl över håret beroende på hårlängd, massera in och skölj ur med vatten. Det behöver inte löddra - det blir rent ändå. Efterskölj med fördel med en skvätt äppelcidervinäger i vatten, som balsam!

Hur länge håller schampo med såpnejlika?

Det står sig i kylskåp drygt en vecka. Värm upp det lite inför användning, t ex i rumstemperatur eller på spis. Spara några torkade kvistar för att göra nytt inför framtida hårtvättar eller klädtvättar.

*

Det går också bra att göra schampo med björklöv som också innehåller saponiner. Här har Tidningen Land skrivit om det.

Loppis och second hand - hållbar konsumtion?

Loppissäsongen är här! Nu öppnar lador, trädgårdar och bakluckor för försäljning av alla möjliga skatter. De senaste fyra helgerna har jag besökt loppisar i närområdet.

Finns det inte en viss dubbelmoral i att vilja minska konsumtion och ändå köpa på sig prylar second hand? Ibland har jag känt så. Samtidigt som ett köp i andra hand inte bidrar till ökad efterfrågan och sparar resurser så bidrar det till normer kring ägande. Att ”fynda” betyder ofta att köpa dyra saker billigt. Jag är den första att skriva under på att jag kan känna glädje i det. Och det är ju okej. Visst behöver vi få känna så!

Även om vi kanske också behöver tänka till kring vad vi handlar second hand, så är det ju alltid bättre att köpa begagnat än nyproducerat. För är det något vi inte behöver mer av i världen så är det ju fler saker. Från någon som är långt ifrån perfekt, och inte strävar efter det heller, så vill jag ändå berätta om mina steg för en mer hållbar secondhand-konsumtion.

Det bästa med sommarloppisar är att man får upptäcka vackra platser i närområdet. Sörmlands längsta loppis är ett utmärkt tillfälle att göra det - nästa chans kommer i augusti (sök på namnet på Facebook).

Att hitta sin stil

Jag finner precis som andra lust och kreativitet i att förändra mitt hem och min stil. En nyckel i hållbar konsumtion har för varit självkännedom. Att lära känna mig själv, och hur jag vill spegla mitt inre i det yttre.

Ju äldre jag blir desto mer börjar jag ändå landa i något som håller sig över tid. Jag hittar mina färger, toner, former. Tonar in det yttre inifrån. Förr kom det mer utifrån. Jag jämförde mig med andras stil och härmade, gärna moderiktigt. Det är ju helt naturligt. Det är som med det mesta en del i processen att bli vuxen, bli sin egen. Vi behöver ju testa oss fram.

Nu inreder och klär jag mig mer i linje med mina egna värderingar och sånt jag tycker om. Naturen är min största inspirationskälla, vilket också rimmar väl med hållbarheten. Gröna, vita och bruna toner är min grund. Trämaterial som är robust och tåligt liksom glas som också håller länge. Så när jag går på loppisar är det de färgerna och materialen mina ögon skannar av efter. Det gör att en hel del saker ändå prioriteras bort.

Koppar till mig och kollegan på jobbet, en ostkupa, material för att skapa och en fruktkorg. Inget jag egentligen behöver, men som sätter guldkant på vardagen och inspirerar till skapande.

Jag har allt jag behöver

Grundtanken för mig är att jag egentligen inte behöver något. Mat och förbrukningsvaror är behov som behöver täckas. Annars har jag faktiskt redan allt. Så resten är mer estetiska behov. Jag tror faktiskt att vi också har ett behov av skönhet. Säkert olika stort hos olika människor. Och vad det är är ju också väldigt individuellt.

Jag försöker också balansera upp min loppisentusiasm med tanken att jag inte vill äga mer än jag kan ta hand om. För usch vad jobbigt det är att rensa och packa undan och hålla på. Vilket slöseri med tid. Jag vill hellre vårda det jag har än köpa nytt - även second hand. Och om jag köper nytt, vad kan jag då göra mig av med? Det är något jag skulle behöva bli bättre på.

Så hur hanterar jag ha-begär?

Mitt bästa verktyg är listor. De ger mig ofta helt lagom kombination mellan flöde och paus. Jag har en önskelista i min telefons anteckningar. Där skriver jag upp saker jag vill köpa. Där får de sedan finnas med mig till loppisar och secondhand-affärer. Om det har gått lång tid och jag inte heller hittat det begagnat online kan jag börja se över om det går att köpa hållbart producerat någonstans. Oftast köper jag inte nytt, eftersom det sällan är ett behov det fyller - enbart en önskan om förändring. Köper jag nytt är jag noga för att kalla det en investering, så att jag påminner mig själv om att köpet ska vara hållbart för i stort sett resten av livet.

Skapa medvetenhet genom frågor

Medvetenhet börjar med att ifrågasätta och tänka efter, se fler perspektiv. Att tänka efter innan jag agerar på känslan är en god idé i nästan alla sammanhang. Precis som när jag i princip slutade handla nyproducerade kläder osv. så ställer jag samma frågor även när jag handlar second hand.

  • Kan jag använda/göra om något jag redan har?

  • Fyller köpet ett behov?

  • Vad ska jag använda det inköpta till? Har det nytta i mitt liv?

  • Kan jag ta hand om det jag köper? Hur ska jag vårda det?

  • Har det jag vill köpa något annat värde för mig? Affektvärde, minnen, symbolik?

Denna verktygslåda har många värden för mig. Den förbinder mitt förflutna och min framtid, har en funktion i nuet och kommer att stå sig över tid. I den kan jag förvara andra saker så att de vårdas bättre, och den innehöll också många användbara verktyg.

Det är ingen annan som kan säga vilket köp som är hållbart för dig. Det är ditt val. Det är personligt. Men vi mår alla bra av att tänka efter, stanna upp och göra val som ligger i linje med vårt inre.

*

Vad står på din önskelista? Tror du att du kan hitta det second hand?

Hållbara vanor 2022: bara vara

Jag missade stora delar av förra sommaren. Jag förlorade min förmåga till närvaro i en sjukdom som handlade mer om prestation än varande. Det ska jag gottgöra nu. Men inte genom att pressa in så mycket jag bara hinner med. Tvärtom.

I sommar blir temat för #hållbaravanor2022 ”bara vara”. För att det visas för oss om och om igen att den personliga hållbarheten hör ihop med den miljömässiga. När vi saktar ner, bryr oss om, tänker efter, är närvarande nog att se och uppskatta det vi redan har precis just nu så spiller det över i miljövänliga handlingar. Till en början mest i icke-handlingar, och med tiden en ökad medvetenhet som leder till omställningar. Jo, det händer. Jag har mött många som vittnat om precis det.

Jag vet, som tillfrisknad/tillfrisknande prestationsmänniska, hur svårt det kan vara att bara vara i ett samhälle som premierar prestation och får oss att mäta vårt värde i prestationer. Den här sommaren är tillägnad oss som fastnat där och tappat det naturliga varandet. Låt oss återta varandet. Det är där vi läker.

Det är så lätt att fylla sommaren med aktiviteter, “ta igen” och “uppleva”. Utan varandet riskerar det gå oss förbi. Så låt oss försöka skapa utrymme för varandet. Eller hitta varandet i aktiviteten. Hur kan jag vara mer medvetet närvarande just nu? Vad känner jag? Eller låt det bli som det blir och gör ingenting, bara följ med. Hitta ditt varande. Eller var bara i det som redan är.

Klurigt va? Att inte prestera, planera, kontrollera? Jag vet.

Och jag vet också vilken kraft det finns i att släppa taget i tillit.
Luta sig tillbaka.
Följa lust och lek.
Släppa sig fri.
Andas.

Mina efterlängtade bara-vara-stunder

  • Läsa böcker och uppslukas av dem.

  • Skapa från lust och inspiration.

  • Följa kroppens spontana rörelser.

  • Spontana utflykter.

  • Bada utomhus och flyta på rygg med blicken mot himlen.

  • Vandra i skogen. Betrakta.

  • Plocka blommor.

  • Plocka blåbär och svamp m.m.

  • Fördjupa mig i skogens skafferi och gå ut på skattjakt. Följa den lusten som växer.

  • Besöka sommarloppisar.

  • Småprata med främlingar.

  • Sitta länge på balkongen i morgonsolen.

  • Skörda på balkongen.

  • Sitta tyst med en vän.

  • Plocka hemma i lugn och ro.

  • Betrakta solnedgången.

  • Skriva utan att tänka.

  • Dricka kaffe i skogen i gryningen.

  • Powernaps mitt på dagen.

  • Längre meditationer.

  • Dansa fritt till härlig musik.

Vad betyder ”bara vara” för dig?
Har du några aktiviteter där det är lättare för dig att vara än att göra?