Självomsorg är för mig att värna mitt inre fridlysta rum, sätta gränser och vara lyhörd och följa mina behov. Att värdesätta konturerna runt mig själv som håller om mig och skapar integritet gentemot den yttre världen. Min personliga hållbarhet är helt beroende av min förmåga att upprätthålla min självomsorg. Därför vill jag börja där.
Självomsorg är en färskvara
Helt ärligt så har jag under mina månader av arbetslöshet och sjukdom tappat mycket av den självomsorg som var så självklar för mig. Jag har gått ifrån att automatiskt ta hand om mig och känna in mina behov till en obalans som behöver styras rätt igen. Och eftersom jag vet sedan tidigare att rutiner är kärnan i min yttre självomsorg försöker jag göra en nystart där. Att jag kan se hur den yttre obalansen påverkar den inre gör att jag kan ha medkänsla med mig i att jag tappat det och försöka lugna den återuppväckta inre kritikern. Utanförskap sätter sina spår. Det är ofrånkomligt.
Med det vill jag säga att kloka tankar och medvetenhet inte är lika lätt att anamma i praktiken. Jag vill inte ge sken av att jag är någon expert på självomsorg. Samtidigt som jag inte vill förminska det enorma modiga och svåra arbete jag har gjort med det genom åren. Att vända självförakt till självomsorg är faktiskt en jäkla revolution. Att vidmakthålla det och att hitta tillbaka till rätt spår är en lika viktig process, och kanske ännu modigare. Jag har det med mig. Det behöver dock fortsätta omsättas i handling. Och vad som är självomsorg för en idag är sällan detsamma som för 5-10 år sedan. Det är en färskvara.
Det är lätt att vara snäll mot sig själv när livet flyter på. När vi behöver det som mest i utmanande livsskeenden är det tuffare. Så detta är lika mycket ett försök att stärka min egen självomsorg som din. Att göra den kunskap jag har medveten och synlig. Expertkunskapen om dig har bara du. Min önskan är att mina tankar ska hjälpa dig att komma närmare den, och dig själv.
Värna ditt inre rum
Det behöver börja inifrån. För mig har det handlat om att lyssna in min inre dialog. Vad säger jag till mig själv? Vad tillåter jag mig att tänka om mig? Självkritik har sitt syfte. Den vill skydda oss. Tills den tar över och blir skam och rädsla. Lagom doser självkritik är sunt, men höga doser förgiftar vår självbild. Där är självmedkänsla min bästa medicin. Att se mig själv i mitt sammanhang, med mina förutsättningar och utmaningar. Att ha det som utgångspunkt. Hur har ditt liv sett ut den senaste tiden? Vad påverkar dina förutsättningar och ditt mående? Att se sig själv utifrån, som om man hörde en vän berätta om sin situation, gör att vi mjuknar inför oss själva och livet. Då kan vi acceptera livet och oss själva som vi är. Då blir de förväntningar vi har på oss själva mer realistiska.
De kommande veckorna tänkte jag dela med mig mer om mina tankar om att lyssna in sina behov, att följa dem och det där med att sätta gränser. Det är en grund för självomsorg jag själv återkommer till, och de flesta vanor jag har haft och har för det faller in under dessa teman.
Jag sitter inte på några svar om hur du bäst tar hand om dig. Det gör du. Jag hoppas att de dagar som är kvar av februari kan ge dig något nytt perspektiv i det ämnet som du kan bära med dig vidare. Jag är ganska säker på att jag får till mig något nytt av dig som delar med dig av dina reflektioner.
Så, vi inleder #hållbaravanor för februari med några vanor som jag själv har haft hjälp av. Dela gärna med dig av dina tankar och vanor under hashtaggen eller i kommentarsfältet!
Hållbara vanor för självomsorg
Skriv dagbok. Undersök din inre dialog.
Skriv listor. Vad tar energi ifrån dig? Vad ger dig energi? Hur kan du jämna ut den balansen mer?
Hur får du återhämtning? Har du en balans i vila/aktivitet eller behöver det justeras?
Planera in bara-vara-tid. Låt kroppen leda dig.
Ta hand om kroppen. Kroppsvård, yoga, träning, en stillsam promenad.
Träna dig i medveten närvaro. I naturen, i vardagssysslorna, i samtal. Var du än är.
Andas. Förankra dig i din andning.
Sätt gränser. I tiden, i relationer, gentemot dig själv.
Gör det fint för dig själv.
Öva dig i självmedkänsla. Hur skulle du prata till en nära vän i din situation?
Meditera. Låt sinnet sakta in. Låt andetagen flöda. Sök mellanrummet mellan dig och dina tankar.
Klä dig i favoritkläderna. Klä dig varmt. Skit i att se snygg ut. Eller se snygg ut för dig.
Planera efter dina behov - precis som en förälder tänker i förväg på vad barnen kan behöva under dagen.
Gör saker du tycker om.
Säg nej till något du inte vill/orkar utan att förklara varför.
Våga be om det du behöver även om du kanske inte kan få det just då eller just så.
Var spontan, följ lust och önskningar.
Lek, dansa, var kreativ, släpp loss din livslust!
