Ogräspaj med nässlor, kirskål och skogslök

Ogräspaj med kirskål, nässlor, rölleka och skogslök stod på menyn häromdagen. Allt från den lilla skogen nära mig. Naturens skafferi är rikt i försommaren och jag samlar på mig allt jag förmår.

Det vi kallar ogräs är många gånger ätbart. Många gånger handlar det bara om att testa sig fram och utmana sina fördomar. Men hur tillagar man det? Jag tänker att det mesta ogräs kan tillagas och användas likt spenat. I grytor, sallader, pasta - och paj! Inspirerat av detta recept.

Ingredienser

• Smör/olja till stekning

• 70 g kirskål

• 70g ogräs, t ex rölleka, maskros, nässlor, våtarv
  (spara några blad till dekorering)

• (ev. svamp)

• 1 vitlöksklyfta

• 1 msk äppelcidervinäger

• 5-6 skogslökar/salladslökar/annan lök

• 1 rulle smördeg

• 1,5 dl riven ost

• (ev. soltorkade tomater/oliver)

Äggstanning

• 3 ägg

• 2 dl grädde

• salt, peppar, oregano

Gör så här

1. Om du vill hackar du ogräset i mindre bitar eller så kan du dela det för hand. Jag separerar bladen och hackar bladstammen. Pressa vitlöksklyftan. Om du vill ha i svamp steker du den lite först innan steg 2.

2. Fräs ogräs med pressad vitlök i smör/olja i en stekpanna. Stek tills bladen är lite sladdriga men har kvar sin gröna färg. Slå över lite vinäger innan du tar det från plattan.

3. Finhacka löken och strimla ev. soltorkade tomater (tips: klipp dem).

4. Rulla ut smördegen i pajskalet. Behöver inte naggas, vilket behövs med egen deg.

5. Fyll skalet med ogräset, ev. tomater/svamp, lök och ost.

6. Vispa ihop ägg, grädde och kryddor. Slå över pajen och grädda i 225° i 30-40 minuter.

7. Servera gärna med en enkel kall sås, t ex gräddfil med pressad citron och valfria kryddor och en sallad med t ex mynta, tomater och kirskål (en vinegrett till gör det extra gott).

Smakar verkligen som en somrig spenatpaj! Den får lite extra känsla av att jag har plockat det själv till skogs.

🌿

Vill du lära dig mer om örter/ogräs och naturens skafferi är mina två husgudar Niki Sjölund och Lisen Sundgren. Jag har skrivit om ätbara växter i detta inlägg.

Grönskans liv och regnets vila

Väderprognosen visar regn så långt den sträcker sig. Det skänker mig ett lugn. De senaste veckorna har solen skapat magi varje dag i en explosion av grönska. Kamerabatteriet ständigt på laddning för att fånga nya ljus, nya nyanser. Ögonen stora och öppna, vill ta vara på varje skiftning. Jag vill vara med, vill uppleva allt.

Som så ofta har jag mer livskraft i vilja än kraft i kroppen. Tänk vilken gåva då att våren saktade in i kyla och lät oss njuta länge i år. Magnoliorna, vitsipporna, körsbärsblomningen har fått stanna längre. Jag behövde det. Jag behövde en utdragen vår att få hämta kraft av, lite i taget. Och nu, nu kommer regnskurarna. Pauserna.

Maj är alltid intensivt. Men det är något mer i år. En extra stress. Från annat i livet, men också att jag snart är i mål med min utbildning. Mellan studietimmarna har jag hittat kraft bland skogens vilda djur och mångfald. Jag har suttit länge i hav av vitsippor och betraktat betande rådjur på ängen. Följt ekorrens väg upp längs de mäktiga ekarnas grenar till skimrande gröna trädkronor.

Jag är överväldigad av förundran. Nu kommer regnet som en vila. Återhämtning. Andra fokus. Det finns en tid för allt. Solen kommer tillbaka och växtligheten behöver också regnets näring för att orka blomma igen. Blåbären fylls med vatten, harsyran breder ut sig längs marken. Nu växer liljekonvaljerna över de pollendränkta vitsippshaven. Smörblommorna skimrar i kvällssolen. Sommaren står för dörren.

Det är så nära examen nu. Bara två veckor kvar till slutseminarium. Nu går jag in i studierna medan regnet smattrar mot fönstren. Samlar ihop mig. Jag står på tröskeln till något nytt. Det kommer inte att kunna bli som jag hade tänkt mig, men det blir som det ska. Jag landar i att jag behöver läka innan jag är redo för nästa steg. Det landar mjukt i mig. Jag ska berätta mer om det i ett senare inlägg, om det som kommer sen. Men nu, nu vilar jag i regnet och njuter av mina sista dagar som student. Tänk, om två veckor är jag socionom.

Med tiden, när jag har tagit hand om det som behöver uppmärksamhet i mitt liv nu, kommer jag att kunna ge vidare till andra. Stå i det svåra, med all den lyhördhet och trygghet jag har inom mig. Ta på allvar, se bakom det uppenbara och använda all den kunskap som jag summerat i både självkännedom och professionell kunskap de senaste fyra åren. Utveckla den kunskapen, få ta del av livsberättelser som lär mig något nytt. Ständigt i rörelse, förändring. Och jag kommer att behöva sakta ner ibland när viljan är starkare än orken. Det lär jag mig att göra också nu. Det finns tid för det jag vill sen. Nu ska jag samla krafter.

*

Vad behöver du just nu? Hur kan du skapa utrymme för det, för dig?