Stjärnögonblick från augusti 2023

Dagarna springer iväg i september. Augusti var min semestermånad och den innehåll både en ilande smärta och en djup visshet i att landa i mig själv. Det blev inte som jag hade önskat, men som så ofta blev det nog precis vad jag behövde. Jag kraschlandade efter intensiva arbetsveckor och fick släppa taget om det mesta.

Jag ställde in en veckas planerad intensivkörning på körskolan för att återhämta mig. Jag skalade av och ställde om. Veckan efter orkade jag köra varje dag igen, efter att ha släppt alla prestationskrav. Jag fortsatte mina kvällsdopp, spenderade all tid jag orkade i skogens lugn och plockade svamp om och om igen. Min längtan efter att resa bort och träffa vänner fick skalas av till verklighetens förutsättningar. Ett besök i Stendörrens naturreservat fyllde på kraft i vilsamt sällskap. En loppisrunda med en nära saknad vän omslöt mig i trygghet.

När jag återvände till jobbet väntade en ny verklighet. Omorganisation med många nya kollegor, andra som slutat och saknades, och i väntan på att flytta från kontorsplatser till öppna kontorslandskap. Jag hade med mig en grund som inte kunde rubba mig. I augusti återfann jag min egen livskraft och tog avstamp i den.

Här är några av de stunder som jag hämtade kraft ur:

✨ Att tappa rum och tid i den förtrollande dimman i skogen och skratta för mig själv när jag i beckmörkret ändå känner min skog så väl att jag kunde ta mig hem.

✨ Möta en vuxen person som lärde sig cykla och ge några uppmuntrande ord. Sånt mod att ge sig på det som vuxen!

✨ Bestämma mig för att släppa tidspressen kring körkortet. Som att all stress rann av mig i den stunden.

✨ Få höra orden ”jag är här” i nära ögonkontakt.

✨ Ta med mig en liten korg ut på balkongen och låtsas att jag gick runt och skördade i min trädgård i kvällssolen.

✨ Ta mig till tjärnen som bär minnen av omsorg och låta den känslan få landa i mig där i det spegelblanka vackra.

✨ Skuggor av träd och gräs i kvällssolen.

✨ Hur väta gör naturens konturer djupare och tydligare.

✨ Att min körlärare erbjöd sig att köra med mig på helger för att det ska bli mer hållbart för mig.

✨ Att hitta en fem-klöver 🍀

✨ Bad i en rosa skymning.

✨ Den svindlande känslan av att blicka ut över Sörmlands skärgård från ett utkikstorn i Stendörrens naturreservat.

✨ Att bestämma att ”vi ses vid grusvägen”.

✨ Sarah Blondins trygga röst som så ofta rör mig till tårar i omsorg om mig själv.

✨ En vilsam dag med en nära vän när vi besökte Sörmlands längsta loppis. När resan är viktigare än målet.

✨ Fåglarnas vackra v-formationer över en blå himmel.

✨ En spirande glädje i bröstkorgen.

✨ Att känna oron landa i kroppen under en långpromenad.

✨ Närvaron av andra människor som klickar i min egen energi. Att kunna vila i det sällskapet.

✨ Morgondagg i gräset.

✨ Att plocka havreblommor för höstens teblandningar.

✨ Gnugga sömnen ur ögonen.

✨ Att simma med en (till synes ofarlig) bäver några meter bort.

✨ Hitta ett hav av svart trumpetsvamp och dessutom stolt fjällskivling strax därefter!

✨ Solrosorna som växt upp i dikesrenen längs ett stort område utanför Eskilstuna.

Har du några stjärnögonblick som stannat kvar hos dig?

Sommar i P1 2023 - mina topp 10

Sommarpraten 2023 har en stor spännvidd av människor och ämnen, och som alltid finns det något som passar någon mer än annat. Så också för mig. Så det här är min högst subjektiva topplista utifrån den dagsform jag hade när det spelades och vad som intresserar mig, samt vilka röster som biter sig fast just på min näthinna. Det är tydligt att de som har ordkonsten och känslorna med sig är de sommarprat som griper tag i mig. Alla mina korta recensioner finns i min Instagramprofil i höjdpunkten “sommarprat 2023”. Tack till alla er som visat dem uppskattning under sommaren!

Alla foton nedan är oförskämt lånade av Sveriges radio och deras fantastiska fotografer.

1. Maria Wolrath Söderberg

Docent i retorik

Helt klart mitt favoritavsnitt i år. Finns det något mer angeläget än att tala om vårt förhållningssätt till klimatfrågan? Dessutom retoriskt briljant (föga förvånande). Hoppfullt, engagerande och jag får en känsla av “nu jävlar” som stärker min ryggrad än mer. Jag ansluter mig till Maria och haggorna. Vi ställer om. Vi ställer oss upp. För det håller inte längre att leva där i sprickan av vad vi vet att vi behöver göra och vad vi gör. Även om Maria säger det så mycket bättre. Varje gång. Lyssna!

2. Fatemeh Khavari

Människorättsaktivist

Det skär genom hjärtat tusen gånger om. Bristen på mänskliga rättigheter, sveken. Ackompanjerat av fantastiska låtval. Fatemeh gör det tydligt hur viktigt det är att använda sin röst och stå upp för medmänniskor som drabbas av världens ojämlika livsförutsättningar.

3. Livia Fränkel

Hedersordförande Föreningen Förintelsens Överlevande

Det är nästan på gränsen för att jag orkar lyssna, men jag behöver göra det ändå. Om inte jag kan ta in det, hur ska vi någonsin annars kunna föra det vidare och aldrig låta det ske igen? Stämningsfullt och gripande. Mitt i allt det obegripligt hemska beskriver Livia så väl hur det är att vara en människa som alla andra, som försöker överleva och skapa ett liv efter. Drabbande musik som sätter tonen ytterligare.

4. Maja Nilsson Lindelöf

Influencer, entreprenör och designer

Viktigt. Ärligt. Sårbart. Om att leva nära psykisk sjukdom hos ett syskon. Innerligt i kärlek om nära relationer. Med gråten i halsen både hos Maja och mig. Ljuvligt romantiskt i att hitta kärleken parallellt med en inre vilsenhet i en ung kvinnas sökande efter sig själv.

5. Asabea Britton

Barnmorska och influencer

Vackert, tryggt, innerligt och ömsint. Det farligaste patriarkatet vet. En röst av en varm modersfamn, från urkraften i det som skapar liv. Viktiga perspektiv om att få föda barn på sina egna villkor och med tillit till sin kropp.

6. David Thurfjell

Professor i religionsvetenskap och författare

Davids hypnotiska röst förstärker känslan av en bärande förundran. Mellan religionshistoria och personligt sökande finns ett jordnära allvar om andlighet. Här möts ett skarpt intellekt och det okända förunderliga. Speciellt intressant är reflektionerna om vikten av tron bortom det tvärsäkra och överdrivna.

7. Tilde Addenbrooke

Hjälparbetare och butiksbiträde

Målande gripande bilder av ett krig, i nutid. Möten som känns och bränns. Rakt in i hjärtat med all sin medmänsklighet och generositet: att ge är att få. Tårögd flera gånger om. Det är något så avskalat och självklart i Tildes sätt att skildra det hon gör, och också i det hon faktiskt gör.

8. Omar Rudberg

Artist och skådespelare

Omars sommarprat är andas smittsam livsglädje. Det finns något djupt oförstört och kärleksfullt i barnasinnet som strålar fram. Jag småler rakt igenom av den kärleksfulla självdistansen. Känner varmt för budskapet om att stå kvar i den man är och finna trygghet i det: ”Kanske var det för att jag inte platsade någonstans som jag började ta plats”.

9. Jila Mossaed

Författare, poet och ledamot i Svenska Akademin

Poetiskt fängslande och innerligt om ordens trygghet och motstånd mot förtryck. Att finna sin sanna inre röst genom skrivandet och ha det med sig som en kompass i världen. Musikval med nerv.

10. Malin Wollin

Författare och journalist

Beskrivningen “att se det stora i livet genom det lilla i vardagen” är verkligen spot on. Humor och allvar blandas i ett vardagsnära stök. Återkommande finns ett nära barnperspektiv och en närvaro som förbluffar och får fäste.

Bubblare

Några som inte nådde topp 10 men ändå är värda att lyssna på.

Sauli Niinistö

Finlands president

Jordnära och diplomatiskt om ledarskapets många relationer. Jag får en känsla av en trygg och rotad person som har hjärtat med sig även i maktens korridorer.

Anders Bagge

Musiker och låtskrivare

Genuint och kärleksfullt. Självdistans som skiner igenom med humor och ödmjukhet. Behagligt att lyssna på. Också en fin bild av att leva med ADHD och hur han med självkännedom och en stöttande omgivning lever med det.

Annie Lööf

fd partiledare och jurist

Ärligt och sårbart om att kämpa för livet för det dyrbaraste. Parallellt finns det med ett medmänskligt politiskt engagemang som trots att jag ofta är av en annan åsikt kan känna stort förtroende för. Det finns en stark kompass och en rak ryggrad hos Annie som lyser igenom även i detta sommarprat, oavsett situation drivs hon av hjärtats genuina krafter.

🌿

Har du lyssnat på något sommarprat? Har du någon favorit?
Vilket slags innehåll fångar dig?

Stjärnögonblick från maj 2023

Maj är ju verkligen ALLT samtidigt. Jag tycks glömma hur maj liksom svämmar över av aktivitet, grönska och pånyttfödelse på alla sätt och vis. Lätt för en högkänslig som jag att bli överväldigad. Därför har maj handlat mycket om att prioritera återhämtning och försöka landa snarare än att springa med i farten. Lättare sagt än gjort.

Vi är på väg in i en omorganisering på jobbet och det märks att det skapar obalans. Jag har fått jobba på mina gränser och att fokusera på vad jag kan påverka. Möten och genombrott för människor jag arbetar för ger verkligen mening.

På fritiden kämpar jag på med övningskörningen som för tillfället försatt mig i en svacka i självförtroende. Jag tror att svårigheten egentligen är att mina mål inte har matchat mina förutsättningar. Jag fortsätter öva och försöker mjuka upp stressen som sätter käppar i hjulet för mig. Riskettan avklarad och intensivkurs bokad under min semester i augusti. En stund i taget.

Aslas diabetes visar mönster av att hon är på väg att få igång sin egen insulinproduktion igen vilket både är hoppfullt och nervöst. Nervöst de gånger jag behöver ge insulin även vid normala värden eftersom blodsockret då kan sjunka för lågt.

I övrigt har jag mest njutit av naturen. Kvällspromenader i skogen, återhämtning lutad mot trädstammar och blombuketter i händerna. Daglig omsorg om odlingarna gör mig jordad och tacksam.

Fler ögonblick som gett mig kraft i maj:

✨ En stund av trygg samvaro vid en tjärn då ett lätt regn föll över oss och regnbågen sedan tog vid.

✨ Ett barn som kom springandes med mamma efter, ropandes ”vänta!” och han svarade ”men skorna springer så fort” 😍

✨ Att jag kunde andas mig igenom det första kalla badet för i år.

✨ Dofterna efter sommarregn.

✨ Min gröna sommarjacka som är så mjuk att jag går och klappar på mig när jag har den.

✨ Blommande magnoliaträd 🌸

✨ De där dagarna då Aslas blodsocker ligger inom normalvärden. Nu ibland flera dagar i följd ❤️🙏🏼

✨ En dag då jag hade utrymme i både energi och tid att stötta upp trötta kollegor. Kändes skönt att få vara till nytta på det viset.

✨ Att få vara med och se genombrott för människor som har det svårt. Håller särskilt varmt om hjärtat ett möte där en förälder nådde fram till sitt barn och de kunde se varandra.

✨ Få ta över en mini-Kånken efter en väns barn. Någon som älskat den lika mycket som jag älskar den nu.

✨ Sorg som fick flöda fritt och ge plats för en tacksamhet och acceptans.

✨ Se solnedgången från toppen av en grön skidbacke.

✨ Hitta en plats där det växte massor med rölleka - och göra ogräspaj med det!

✨ Luta mig mot en stor ek i skogen och bädda in mig i en stor halsduk en trött dag.

✨ Två vallmoblommor i skydd av ett träd. Såg romantiskt ut på något vis!

✨ Övningsköra till loppisar med min vän som bör prisas för sitt tålamod.

✨ Alla bus på jobbet när vi hade en kul utmaning med lite olika uppdrag för att bl a skapa arbetsglädje och gemenskap. Som när en kollega kom in i superhjälteutstyrsel efter att ha bokat in ett akut ”viktigt möte” med mig 😂

✨ Att äntligen kunna använda jeansen med kortare benlängd.

✨ Plocka en bukett liljekonvaljer till mig på mors dag och njuta av doften i mitt hem i över en vecka.

✨ Se Loreen vinna Eurovsion med den äran!

✨ Sörmlands längsta loppis! Hela dagen var så fin! Närmast hjärtat ligger ändå alla små innerliga möten med främlingar kvar. En man som berättade lite om gårdens historia, en loppisfavorit som lät oss fika i hennes trädgård och några som vänligt skänkte ett glasfat när Swish hade driftstörningar.

✨ Guldljus över vitsippshav.

✨ Göra en moodboard för mitt framtida hem på landet.

✨ Doften av syrén 💜

✨ Lyckas montera ihop den nya cykeln på egen hand!

✨

Vilka ögonblick lyste upp extra för dig i maj?

Stjärnögonblick från augusti 2022

Första halvan av augusti hade jag semester. Mitt fokus var tydligt: att återse saknade vänner, uppleva natur och däremellan återhämta mig inför hösten. Jag minns augusti precis så. Omgiven av människor som jag har längtat efter och många timmar vandrandes i skogen. Fyra dygn i Stockholms skärgård hos en vän, en dagsutflykt till min bästa utkiksplats med en annan vän, besök i Södertälje och Sala omsluten av bebisleenden och katt- och hundgos.

Möhippa med alpackor, provfotografering och till slut också bröllop för finaste Cathrin och hennes Tomas. Jag hade äran att få vara bröllopsfotograf ännu en gång. En stor del av min tid både i augusti och nu i september har gått till att redigera bröllopsfoton. Väldigt mysigt att få ägna mig åt, samtidigt som jag försöker balansera tröttheten det också ger att vara så koncentrerad och detaljfokuserad.

Arbetshösten rivstartade med högt tempo, underbemanning och nya arbetsuppgifter. Det har varit påfrestande och kommer säkerligen fortsätta vara det ett tag. Jag drabbades snabbt av ett skov i min fibromyalgi som också orsakades av häftiga väderomslag och väderspänningar. Tacksam för min kroppskännedom och acceptans i dessa lägen, som gör det mer hanterbart och snabbare övergående än det var förr.

✨ Betrakta en vän och hennes partner när de fyllde i varandras rörelser, tog vid där den andre behövde hjälp, alldeles självklart. Det är kärlek för mig.

✨ Hitta kantareller! Alltid sån lycka vid första guldfyndet.

✨ Barns leenden. Hjärtat som snörps ihop.

✨ Vännens unge som ropade ”plocka plocka plocka” och andra glädjerop på vår skogsutflykt.

✨ Fynda en skolplansch med ekorrar för inga pengar alls nästan!

✨ Kärleken som strålade så nära och grundat i djup omsorg och trygghet mellan Cathrin och Tomas på deras bröllopsdag. En ynnest att få fånga det på bild!

✨ Lyssna på utropen på Stockholms central. Alla möjligheter som ligger öppna.

✨ När en kvinna i affären gav mig bra råd om förvaring av färskt bröd.

✨ Doppa mig i Ålands hav en het sommardag.

✨ En ekorre som liksom stannade upp och lät sig fotograferas innan den klättrade vidare upp i trädkronan.

✨ En man som kaxigt gick om mig i hög fart - med prislappen kvar vajandes högst upp på kepsen. 😂

✨ Kravlöst umgänge med min vän J. Tänk vilken ynnest att få spendera flera dagar i skärgården i sällskap men också balanserat med min välbehövliga egentid. Lyx!

✨ När jag hade kämpat en hel dag för att byta däck på min cykel och cykelreparatören fixade det sista knycket och sa att det var jag som hade gjort jobbet.

✨ Bröllopsparets entré till sin vigsel med theme songs och dansmoves som gjorde avtryck.

✨ Ligga under en stjärnklar himmel och spana efter meteorregn med en vän utan att behöva säga ett ord.

✨ Att komma åt sorg som behövde ut.

✨ När ett barn blev rädd för spindelväv i skogen och jag uppfann “spindelhiss” = jag lyfte henne över spindelnätet. Så sen fick jag fortsätta vara spindelhiss några gånger om. Mys!

✨ Återse kollegorna efter semesterveckorna.

✨ Få kontakt med en vän från förr som jag sörjt i så många år och som nu fått rätsida på sitt liv. Som jag önskat att få höra att det hade hänt.

✨ Dricka kaffe på en furstutrappa vid en daggvåt gräsmatta medan solen gick upp i stillheten.

✨ När Vicky slängde upp foten på Skeppsbron för att knyta skorna sådär som bara Vicky kan. Tacksam för att få träffa den här stjärnan så gott som varje år trots att hon bor på andra sidan jorden <3

✨ Att bli sedd i en smärtsam upplevelse, för vad det gjorde med mig, och med det känna hur jag kunde gå vidare från den.

✨ Samåka med en vän och dennes vän - som visade sig vara en barndomskompis som betydde mycket under en svår tonår. Vilket varmt återseende. <3

✨ Komma hem till växtfamiljen som fått omsorg av bästa växtvakten och grönskade så som växterna bara gör då.

✨ Se Winnerbäck under regntung himmel. Vilken stämning!

✨ Huset i skärgården! Ljuset, inredningen, historien, alla detaljer, alla mysiga stunder, utsikten… Jag kan inte beundra det nog.

✨

Hur minns du augusti? Vilka ögonblick har glittrat hos dig i sommar?

Stjärnögonblick från juni 2022

Juni ändå! Vilken vacker månad att få uppleva här och nu. Sommaren i sitt esse. Jag har haft lite mer utrymme i ork mellan arbetsdagarna för att träffa vänner. Det glädjer mig verkligen. Klädbytardag på Retuna, en sjuhelsikes fin möhippa, provfotografering inför bröllop i juli och en dagsutflykt i närområdet har förgyllt min junimånad. Men också kvällsdoppen i ån, promenader i förundran längs skogsstigar och keliga stunder med katten.

En veckas semester dedikerad till återhämtning var precis vad som behövdes runt midsommar. Ett skov i min fibromyalgi utlöstes nämligen av en läkarundersökning av mitt skadade finger. Att då kunna lägga mig ner och sova precis när jag behövde och ta dagen som den kom efter ork, var en välsignelse. Med intensivt arbetsflöde hela våren behövdes en nedvarvning för att orka med fortsättningen. Nu är jag tillbaka på jobbet juli ut, sen ska jag ha två veckor semester med inslag av äventyr.

Vad behöver man mer när man har det här precis framför sig? Stjärnögonblicken från juni, mina vänner:

✨ Kvällsdopp i ån efter heta sommardagar. Flyta på rygg och låta intrycken sköljas bort av vattnets tystnad.

✨ En stark regnbåge som lyste precis ovanför huset där jag bor.

✨ Sitta i en glänta med en vän och bara vara i sommaren.

✨ Besöka stadsodlingen och köpa det mest närproducerade jag kan komma åt utanför mitt hem, t ex rabarber!

✨ Alla tårar av kärlekschock när den blivande bruden inte hade en aning om den möhippa hon överraskades med.

✨ Asla rullandes på rygg i sommarvärmen, lycklig och frisk.

✨ När sångerskan Maria (från bandet Blender), barndomsvän till bruden, sjöng “Utan dina andetag” för henne på möhippan och hela sällskapet inklusive de båda grät av kärlek tillsammans.

✨ Att säga hejdå till en vän efter fem timmar intensivt umgänge och att det kändes som att vi sågs för en kvart sen.

✨ Musik som strömmar ut i sommarkvällen.

✨ Återförenas med saknade vänner på klädbytardag.

✨ Vattenpölar som speglar i sommargrönskan.

✨ När chefen hade lagt inkommande post i prydliga högar efter att vi i arbetsgruppen hade suttit i möte.

✨ Ljudet av partytutan varje gång vi tömmer ett fack med handlingar under en arbetsdag. Man får inte roligare än man gör sig!

✨ En fjäril som fladdrade vid min sida en lång stund på min promenad.

✨ Möta rådjur i skogen, som om världen omkring inte existerar för en stund.

✨ Balkongens otroliga grönska och växtkraft. Att bara få vara omgiven av det!

✨ Ringar på vattnet. Så fascinerande att betrakta.

✨ Lyssna på kollegornas skratt i rummet intill.

✨ Plocka örter i naturen med en vän som kunde berätta vad de används för.

✨ All kärlek jag möttes av när jag började använda glasögon. Den behövdes efter att sorgen lagt sig.

✨ Byta näring från min bokashi med flera liter egenodlade jordgubbar. Älskar att jag har kollegor som vill byteshandla <3

✨ Min vildvuxna skugga på asfalten när jag gick genom stan med midsommarkrans på huvudet.

✨ Krypa ner i svala mjuka lakan och känna hur sömnen faller över en direkt.

✨ Att vara sådär alldeles mjuk i kroppen efter ett utomhusbad i junikvällen.

✨ Känslan av att köpa något för-älskat från någon på loppis/second hand. Som den här verktygslådan - med innehåll!!

Vilka ögonblick vill du spara från juni?

Sommardagar att spara i minnet

Jag är hemma i friheten, i varma sommardagar. I bröstkorgen finns en överväldigande längtan som växt under månaden på sjukhuset. En sorg breder ut sig bredvid den vördnad jag känner inför sommarnaturen.

En sliten kropp och hjärna som inte riktigt orkar vara här, inte riktigt kan ta in allt det vackra. Men jag försöker, och genom att spara det i foton finns det kvar till sen. Sen, när jag kanske kan vara här igen. När stressen i kroppen lagt sig.

Jag plockar blåbär och ler åt mina lila fingertoppar. Låter var tionde bär smaka friskt i munnen. Tar med mig min finaste kopp till skogsdungen och dukar upp morgonkaffe på bänken. Dricker det långsamt medan jag gör min dagsplanering. Det ilar i bröstkorgen över min önskan att hinna med sommaren innan den slinker mig ur händerna. Jag försöker påminna mig om att det kommer fler somrar, men det gör ont ändå.

Sommarlyckan tar form när jag ringer en vän och vi bestämmer oss för att fånga sommarkvällen sådär som vi gjort tidigare år. På vår plats. Vi går i den grönskande tunneln med växtlighet ovanför huvudet och runt oss. Jag badar i solnedgången och låter vattnet få svalka ner kroppen som härjas av stressfeber. Här finns läkningen. Mellan porlande skratt och förundran över ljuset flyger tiden så som den ska och när vi åker hem igen omfamnas vi av sommarnatten.

Nästa dag finns det tid för glass och välbekant umgänge, ett svalkande bad och favoritmat. Jag hälsar på hos kattvakten och klappar på Asla tills hjärtat brister. Jag saknar henne på sätt som ord inte kan säga, och när tiden är mogen ska vi leva sida vid sida igen. Så som det är menat. De lätta andetagen finns där också, när jag kan vila i någon annans blick för en stund.

Efter min första dos vaccin tar vi vara på sommarkvällen, min vän och jag. Hon som är min initiativkraft och lekande glädje. Vi åker mot vattnet i solnedgången, försäkrar oss om att vi åker till en plats där solnedgången kan komma till sin rätt. Badkläderna på under lätta sommartyger.

Det är vackrare än jag minns det. Förundrad låter jag kameran spara ögonblicken. I lek och livsglädje rör sig min vän i sin naturkraft i motljuset och vi skrattar av kärlek till varandra och jorden. Hon är en gudinna i solnedgången. Hon är. Friheten andas i våra lungor och sinnesron grundar mig här och nu.

De senaste dagarna har gett mig frihet och kraft att se vad som väntar, bortom sjukdomens grepp. Jag njuter av att fotografera, ta hand om mina växter, plocka bär och dricka iskaffe i balkongens sommarvärme. Tacksamheten över mina nära relationer får hjärtat att svälla. Jag har allt jag behöver precis här. Det kommer att bli bra.

Sommaren, jag vill vila och slå rot i dig.

Hej sommaren,

du fantastiska tid med solstrimmor genom persienner och spegelblanka vatten. Jag ser dina dagar sträcka sig ut framför mig. Jag längtar efter svalkande bad mot solvarm hud, blomsterängar och fjärilars lätta vingar. Jag längtar efter tid utan klockor och mellanrum att andas i.

Det är med blandade känslor jag möter dig i år. Jag bär på en tung trötthet som har följt mig hela våren. Jag önskar att den ska lätta i dina dagar och samtidigt möter du mig i utmaningar. Jag hoppas att du vill ge mig värme när jag tar mig an det jag behöver göra. Ge mig de ord jag behöver för att skriva. Ge mig vilan i din pulserande växtlighet. Låt mina rötter bli stadiga i din jord.

För första gången på så många år väntar det något nytt i din hösthorisont. Ett nytt kapitel som börjar. En vardag med tider att hålla, prestationer som ska klaras av. Sammanhang att trivas i, finna min plats i. Rutiner att skapa och formas av.

Trots att mina tankar så lätt vandrar bort till hösten hoppas jag att jag kan ta tillvara på dig här och nu. Det är så mycket jag vill hinna med. Så mycket energi jag behöver fylla mig med och spara på. Jag önskar mig lätta brisar i sinnet.

Jag vill plocka blåbär tills mina fingrar är färgade i lila, klaga på sand i skorna och myggbetten som kliar mig till vansinne. Jag vill ligga på dina bryggor och läsa böcker, samla nya insikter och berättelser som kan ta ny form i mig. I varje solnedgång vill jag lämna över det som inte blev som jag hade önskat, hitta acceptans för vägar jag inte förstår. I morgonljuset vill jag vakna till något nytt och känna bröstkorgen fyllas med längtan. Jag vill att du ger mig ett avslut, så att jag kan få en ny början.

Jag ska laga mat som känns och smakar på ett sätt som det bara kan göra när ingredienserna har växt upp under min omsorg. Med ditt ljus, i din värme. Färskpotatis, tomater, chili, basilika och citronmeliss. Hjälp mig att känna den styrka jag har byggt upp i mina rötter. Här kan jag veckla ut mina kronblad, sprida min trygghet. Låt det få bli så. Jag vill ge vidare det jag har fått, blåsa iväg maskrosfrön i vindarna. Ta vara på dem.

Jag vill samla ängsblommor och sätta i vaser runt om i mitt hem. Bli inspirerad av dig och din glädje när jag sitter där i min egen värld med boksidor att skriva. Jag längtar efter att sugas in i karaktärernas liv och fylla dem med det som behövs för att någon annan ska kunna uppleva dessa älskade väsen. När jag tvivlar på om jag kan få ihop det till en bok vill jag bli påmind om vad jag redan har klarat av. Och hur mycket jag älskar att skriva. Sommaren, påminn mig om det.

Mina fötter ska bära mig över dina grusvägar och tågräls, till vänner jag har saknat och platser att förundras över. Jag vill känna din skönhet ta över hela mitt väsen, pirra sig in i mina nerver och rusa genom blodomloppet. Jag ska höra dig sjunga genom fåglar och djupt i min själ. Se ängarna färgas i ditt guldljus.Jag vill resa iväg med nervösa tickande hjärtslag och mötas av andras liv, i andra städer. I din grönaste månad ska jag packa en väska med det jag behöver, packa med kameran som ska få leva vid min sida. Juli ska ta mig till vänner längs kusterna, till Västkustens solglittrande vatten. Där ska jag samla snäckor att vårda i hösten. Vila precis där jag är, vila i mig och andra. Låt mig vila i dig, sommaren.

 Jag vill resa iväg med nervösa tickande hjärtslag och mötas av andras liv, i andra städer. I din grönaste månad ska jag packa en väska med det jag behöver, packa med kameran som ska få leva vid min sida. Juli ska ta mig till vänner längs kusterna, till Västkustens solglittrande vatten. Där ska jag samla snäckor att vårda i hösten. Vila precis där jag är, vila i mig och andra. Låt mig vila i dig, sommaren.

Jag längtar efter Vätterns glitter och brusande vågor vid stranden. Vänskap och plocksallad på filtar och gräsmattor. Blommor i diken och äventyr längs vägkanter. Regn som kommer när jag inte är beredd och doften av solkräm och jordgubbar vid salta vatten. Skogens guld och sorgkantade naglar. Knoppar som slår ut vart jag än ser och soldisiga asfaltsvägar längs gula fält.

Jag vill sitta vid ditt Mälarvatten i solnedgången, bada i skymningens speglingar på vattenytan. Se molnens formationer och leta figurer mot himlavalvets blå. Låta Moder Jord omsluta mig i sin trygga famn, vagga mig till ro i vågornas kluckande. Värma mig i stora handdukar och sitta uppe lite för länge bara för att memorera det vackraste ljuset. Hör skratten eka tillbaka. Du är så vacker.

Jag vill äta glass i stora lass och ha en kanna iste som väntar i kylen. Känna ditt sommarregn skölja över mig i julikvällarna. Låt mig följa fjärilarna i vinden. Följa barfotafötterna längs stranden. Minnas allt lite mer än vanligt. Jag vill låta penseldrag och pennor uttrycka det som händer, uttrycka ett jag i mina händer. Med förundrade blickar ska jag minnas dig, sommaren.

Jag vill ta med min älskade Asla ut till de västmanländska skogarna, leva ensam bland tallar och tystnadens lugn under augustihimlen. Se henne springa över gräsmattan andfådd och lycklig. Låta henne vara vild. Låta mig leva vild, i nattliga ljus och på dimmiga åkrar. Uppslukas av ditt universum. Där ska jag fästa det sista av dig i minnet, slå rot i tilliten. Hjälp mig att se att allt blir som det ska. Jag vill våga kasta mig ut i det äventyr som väntar. Jag vill låta mig formas av livet, låta det bära mig hem.

Sommaren, bär mig hem.