Ätbart i naturen januari-februari

Ätbart i naturen under vintern? Ja, året om kan vi finna ätliga växter, bär, svamp m.m. i naturens skafferi. Det kan vara roligt att testa något nytt, och också en viktig kunskap att ha med sig ur överlevnadssynpunkt. Sommarmånaderna och vårens bristande knoppar erbjuder självklart mer än den karga vinterns natur, men också i januari och februari finns ätbara växter i skog och mark.

Om vi tittar lite närmare så kan vi faktiskt se att naturen både ser till att en del bär har en konsververingsförmåga som får dem att hålla länge, och att naturen gärna vill boosta med lite extra C-vitamin och viktiga mineraler för vinterhalvåret. Kanske något att ta lärdom av?

KÄLLOR: Skogsskafferiet.se, Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren.

Björk

Björkens inre bark, det gröna skiktet, kan användas i varm dryck året om. Vårens unga grenar är lättast att använda. Använd så här: skrapa bort ytterbarken, skär barkens strimlor i små bitar, koka i vatten i 15 minuter. Drycken sägs stärka immunförsvaret.

Björkens knoppar innehåller mycket fibrer och kan fylla ut olika maträtter under vintern. Det är också ett bra tips för överlevnad till skogs.

Kråkbär

Kråkbär kan ätas färska, användas i sylt och saft eller blandas med andra bär. De har en syrlig och sträv smak. Smaken kan förbättras om de kokas eller smaksätts med citronsaft. Även frost/kyla kan förbättra smak (funkar att frysa in ett dygn). Bären kan användas till pannkakor, i smoothies, juicer, grytor och soppor. Eller som torkade i granola och gröt.

Precis som lingon och tranbär har de god hållbarhet och står sig därför långt in på året. Plocka helst på snöfri mark. Stjälkarna kan kokas till dekokt för att stärka njurar och motverka diarré.

Bären har viss medicinsk effekt som urindrivande och laxerande medel, för behandling av njursten (drick då som te) och diarré. De ska även ha positiv verkan för hjärta, blodkärl, hjärna och syn. Även sår i munnen kan lindras av gurglande med dekokt på kråkbär.

Kråkbär innehåller antocyaniner och antioxidanter som kan minska risken för kroniska sjukdomar. De innehåller också fibrer, höga vattenhalter och låga sockerhalter.

Kråkbär växer över hela Sverige på öppna marker som hedar, hyggen, myror, klippor, på stränder vid hav eller kala fjäll. De är svåra att förväxla. Växten är släkt med ljung och kan kännas igen på det. Då de är viktiga för fåglar i fjäll- och skogsområden bör vi tänka på att inte plocka allt.

Tall

Tallbarr och unga rötter från tall kan användas hela året. Barken är bäst att ta vara på under vintern, från september till maj.

Tall, främst barren, anses viktig i en överlevnadssituation. Tall är extra rik på C-vitamin med högre halter av det under vintern och ju längre norrut i landet den växer. Tallen innehåller också socker, kalium, magnesium, kalcium, järn, zink och mangan.

BARR

Tallbarr kan med fördel användas som en krydda i mat, enskilt eller i kryddblandningar. De smakar skogligt, och med en ton som liknar rosmarin. Du kan också göra en vitaminboost på ett par nävar tallbar som du kokar i ungefär 20 minuter i en halv liter vatten.

Barren används mot bl a slemhosta, luftrörskatarr, nedsatt blodcirkulation, reaumatisk värk och förkylning. Perfekt medicin för vinterinfluensorna. Det är terpentinoljan som har dessa magiska egenskaper och kan också användas som inhalering vid astma och inflammerade lutfvägar.

BARK

Tallens inre bark kan malas ner till mjöl. Skrapa ur den på vintern från gamla träd. Allemansrätten har dock en regel om att barken inte får tas på allmän mark, du behöver tillåtelse från en privat markägare som har tallar på tomten.

RÖTTER

De smala rötterna från unga tallar går att äta färska eller att torka. De passar extra bra kokta i gryta eller soppa eftersom de innehåller stärkelse.

Ros/nypon

Nyponen, rosbuskens frukt, kan användas året om även när de mörknar. Alla sorters nypon går att äta. Färska eller kanske torkade till nyponsoppa, eller som nyponmjöl. Det går också att göra saft, sylt, marmelad, chutney och ketchup av nypon. Nypon lämpar sig också för att sylta in, pickla, blanda med honung eller att kärnas ur för att stekas med svamp (se recept i Vildvuxet av Lisen Sundgren).

Precis som tallen är nypon rikt på C-vitamin. Nypon innehåller också höga halter av antioxidanter - av typerna flavonoider och betakaroten, samt omega-fettsyror. Nypon stärker immunförsvaret och anses kunna minska oro, sömnsvårigheter, stress och lindra förkylning. det är också bra för matsmältningen.

Alla sorters nypon är ätliga, men de bör växa en bit från trafikerade vägar för att inte ha tagit upp för mycket gifter från luften.

Tranbär

Tranbär har en smak som liknar lingon och kan användas på i stort sätt samma sätt: som sylt, saft, géle, dryck eller i paj. Torkade tranbär är perfekt som snacks.

Innehållsmässigt påminner de om blåbär med riktliga mängder anioxidanter och C-vitamin liksom kalcium, magnesium och kalium. De har lång hållbarhet utifrån att de har självkonserveringsämnet bensoesyra.

Eftersom tranbären håller över vintern kan de också skördas när snön smält undan. De mår bara bra om de fått sig en frostknäpp innan skörd. Tranbär är sura, men smaken är bättre om de skördas efter en tid under snö.

Tranbär växer gärna där vitmossa finns. Myrar och kärr erbjuder den öppna och våta marken de trivs i.

Tranbär är känt för att hjälpa mot urivägsbesvär, som t ex urinvägsinfektion. Ät dock inte tranbär om du tar läkemedlet Waran, det motverkar upptagningen.

Lind

Lindens rödaktiga vinterknoppar/skott kan plockas och ätas från höst till vår, ungefär september till maj. De är lite svårare att hitta men ändock ätligt. Använd knopparna i sallad. Lind innehåller glykosider som kan ha lindrande effekt på infektioner och verkar febernedsättande.

Linden finns i tre olika varianter i Sverige. Skogslinden är vanligast, bohuslind mer sällsynt (och OBS! fridlyst). Parklinden är hybriden av dessa som är odlad, främst i städer. Lind växer gärna i ädellövsskog, vid bergsbranter och skogsbryn.

Hundkäx

Hundkäx har genom sitt höga energivärde en viktig funktion i ett överlevnadsläge. Annars är det kanske inte den roligaste smaksättaren. Roten är den del som har högst energivärden, extra högt under vinterhalvåret. Smaken är dock mycket besk vilket minskar om den kokas flera gånger. Att använda roten i soppa och låta den koka in ordentligt är ett bra knep, också för att underlätta för kroppen att smälta den.

Hundkäx växer gärna i lundar och glesa skogar, på öppen mark. Den kan lätt förväxlas med några verkligt giftiga växter: sprängört, odört och vildpersilja. Plocka med försiktighet. Hundkäxroten känns igen av att den doftar svagt av morot.

Har du ätit något av detta? Blev du nyfiken?

Minska dina matkostnader - spara pengar och matsvinn

Matpriserna stiger, med andra ökande kostnader. Det är en tuff tid för många, och framför allt de redan utsatta hushållen. Samtidigt är matsvinnet en av de största miljöbovarna. I västvärlden äter vi generellt sätt mer än vi behöver, mycket av det vi inte behöver och kastar bort näringsrik mat för tidigt. Kanske kan den ekonomiska krisen ge oss motivation nog att vända det?

Att ta vara på det jag har, rädda matsvinn och tänka i säsong har sparat mig många kronor genom åren. Framför allt i tider av ekonomisk nöd. Därför vet jag att just ekonomin har en central roll i att ställa om. Svåra tider har gett mig insikter för att anamma en mer hållbar livsstil permanent. En riktig inspiratör i billig och hållbar mat är Portionen under tian - Hanns kokböcker är lätt värda sina kronor, för du sparar in dem dag för dag.

Här kommer några tips på hur du kan minska dina och miljöns kostnader för mat.

Få en överblick - och planera

Skaffa dig en överblick

Hur ser din matkonsumtion ut? Hur ofta handlar du? Vad handlar du? Vad kostar det?

Finns det andra sätt att organisera matinköp och matlagning som skulle spara pengar? Går det att byta ut vissa livsmedel till billigare alternativ som ändå ger näringsrika måltider?

Planerar du för mellanmål eller gör du småinköp? Sockersug och liknande beror ofta på att du inte får tillräckligt med näring av måltiderna under dagen. Det går att förebygga med planerade mellanmål och näringsrika måltider.

Planering

Gör en veckomatsedel. Skriv en inköpslista och håll dig till den.

Inventera

Vad har du redan hemma? Vad kan du göra av det? Använd det i första hand. Skriv upp vad du har i frys, skafferi och kyl. Använd appen NoWaste in du vill ha lite hjälp på traven.

Ät mer vegetariskt

Vi äter i genomsnitt mer kött än vi faktiskt behöver, och framför allt den manliga delen av befolkningen pga normer, så försök att minska ner på köttet och öka grönsaker och olika former av baljväxter i din kost. Det gör stor skillnad både för hälsa, plånbok och miljö. Välj grönsaker och kryddor från frysdisken, och odla själv (mer om det längre ner).

Laga storkok

Fyll kyl och frys med matlådor! Det går lätt att variera så att du har några olika alternativ under veckan. Köp större förpackningar och gärna frysta varor och tillaga det till veckans matlådor.

Rädda matsvinn

”Bäst före - ofta bra efter”

Har du sett den märkningen? Mat är ofta bra länge efter bäst-före-datumets slut. Använd dina sinnen: hur ser konsistensen ut, luktar det okej, smakar det okej?

Frys in

• Många livsmedel går att frysa in för att förlänga datumet.

• Bröd, bär, ägg, grädde, grönsaker (som inte har så högt vatteninnehåll), ost, smör, pajdeg, sylt och marmelad och mycket mer.

• Majonnäs, ris och potatis bör vi inte frysa in.

Förvara rätt

• Förvara mat så att det håller längre. T ex kan olika frukter påverka varandras livslängd. I detta inlägg om minskat matsvinn kan du läsa mer om hur olika livsmedel bör förvaras.

Fräscha upp

Några enkla tips, men googla gärna vidare för en uppsjö av tips:

• Torrt bröd blir som hembakt om du fuktar det med vatten och värmer i ugn, 200 grader i 10 min. Det går också att göra krutonger av torrt bröd.

• Stek ledsna äpplen i kanel så får du ett gott tillbehör till frukost eller som snacks.

• Häll kokande vatten över gårdagens pasta.

• Förvara citroner i kallt vatten.

Laga svinnsmarta recept

Festa loss på rester med härliga svinnsmarta recept. Några exempel:

• Bananpannkaka

• Grötbröd

• Restpizza eller restpaj (det är precis vad det låter som, bara fantasin sätter gränserna)

• Pastagratäng

• Soppa på gröna blad, tex grönkålssoppa.

• Mixa ihop bönor/kikärtor med gröna blad och gör egen pesto, sås eller pålägg till smörgåsen som både är gott och fullt av näring.

Rädda matsvinn från restauranger och butiker

• Matsmart säljer varor med kort datum, rejält nedsatt pris och i större förpackningar. Här finns pengar att spara kanske framför allt för barnfamiljer men egentligen för alla - speciellt bra utbud med basvaror.

• Apparna Karma, TooGoodToGo och ResQ erbjuder svinnkassar eller svinnvaror från både restauranger och butiker. Du kan se på en karta vad som finns att rädda i ditt närområde och boka i apparna. ResQ finns mest i större städer men de andra finns iaf etablerade i min småstad.

• Kolla i svinnlådorna i matbutikerna. Där finns varor nedsatta med ca 30-70 %. Här i Eskilstuna har jag sett dessa både på Willys, ICA, Coop, City Gross och Lidl.

Håll koll på extrapriser

• Håll koll på extrapriser och planera veckans matsedel efter det. Matpriskollen är en app med alla lokala butikers erbjudanden där du kan söka både på vara och jämföra butikernas priser.

• Gå med i kundbklubbar som ICA Stammis och Willys+. Då får du tillgång till både regelbundna rabatter och rabattkuponger.

• Prenumerera på mailutskick från olika matbutiker. På måndagar brukar dessa skickas ut. Planera gärna veckans mat efter de bästa erbjudandena (och vad du har hemma).

• Köp billiga livsmedel. Konserver, olika former av kål, frysta grönsaker och rotsaker är sådant som i regel alltid är billigare än annat. Dessa har ett oförtjänt tråkigt rykte - allt handlar om vad vi gör det till. En grönsaksgryta fylld av smaker med lite extra smak från kryddor och kanske vitlök - svårt att tänka att konserverna är tråkiga då!

Ät efter säsong

Råvaror i säsong är ofta billigare. Ju större tillgång desto lägre pris brukar stämma rätt bra. På Instagram kan du följa chrissans.se eller fransverige.se för att se vad som är i säsong månad för månad.

Plocka mat i naturen

Med allemansrätten har vi tillgång till stora mängder gratis mat. Svamp, blåbär, nässlor, lingon, hallon, kirskål, lök av olika slag… Kolla in Skogsskafferiet för mer inspiration. Tipsar också om böckerna Vildvuxet av Lisen Sundgren och Vildplockat av Niki Sjölund.

Exempel på naturmat:

• Maskrosmarmelad

• Granskottssirap

• Hemmagjord sylt

• Syrensaft (går lika bra med t ex fläder)

• Ogräspaj med kirskål

• Nässelsoppa

• Svampsmörgås (och andra svamptips)

• Nyponsoppa

• Frukt- eller bärpaj med rabarber, jordgubbar, hallon, blåbär, äpplen. Här är min favorit.

• Rårörda lingon

• Plommonkompott

Kanske en pesto på ramslök eller eget örtsalt? Ta en sväng till närmsta skog eller grönområde och leta rätt på maten som är helt gratis!

Här hittar du en guide till ätbart i naturen, med både örter och andra skatter.

Gör egen mat och odla själv

Se över vad du äter mycket av, och fundera på om det är något av det som går att göra själv, eller odla själv. Några saker jag själv har fastnat för:

• Baka eget bröd - både godare, billigare och mer klimatsmart. Jag har helt fastnat för nattjäst bröd och detta recept från Underbara Clara står sig bäst genom många år av helgfrukostar med hembakt bröd. Det är också betydligt enklare än man tror att baka bröd.

• Gör eget bordsmargarin.

• Gör egen buljong av grönsaksrester och skal.

• Odla dina egna grönsaker - även på vintern kan du t ex odla kål i olika former. Här kan du se vad som rymdes på min 5 kvm stora balkong i somras. Annars är Sara Bäckmo (Skillnadens trädgård) en stor inspiratör för odling året runt.

Har du några tips för att hålla nere matkostnaderna och minska matsvinn?

Spara vatten - varje droppe räknas

Vatten. Källan till allt liv. Mängden vatten på jorden är mer eller mindre konstant. Men det betyder tyvärr inte att mängden rent vatten är det. På grund av klimatförändringar blir också fördelningen av vatten mer ojämn i världen och orsakar svåra levnadsförhållanden. Det finns många anledningar till att inte ta vatten för givet och att vi tänker efter hur våra beteenden kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning. Varje droppe räknas. 💧

Här är några tips för dig i din vardag. Ge gärna fler i kommentarsfältet.

I tipsen nedan har jag samlat de tips jag har fått in från er på Instagram, mina egna tips och hämtat inspiration från Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten samt Sydvatten (följ gärna deras kampanj #hållbarvattenanvändning).

Extra tips: Den 7 maj kan du tillsammans med Håll Sverige Rent delta i Kusträddardagen.

Allmänna tips

• Laga onödiga läckor och droppande kranar.

• Ha snålspolande munstycken på alla kranar.

• Spana efter miljömärken när du handlar.

• Välj bort kemiska rengöringsprodukter. Lär dig husmorsknepen. Ekotipset ger moderna sådana, där naturliga ingredienser gör ett strålande jobb.

• Plocka med dig skräpet från utflykten och återvinn. Låt inget som inte tillhör naturen ligga kvar ute och skapa föroreningar.

• Häll inte ut målarfärg och lösningsmedel i avlopp eller natur. Lämna till återvinning.

• Gör rent golvbrunn från hår efter dusch. Släng hår i sopor, inte i avlopp. Det gäller också allt annat som inte är kroppsvätskor.

• Konsumera mindre. Omvärdera vad ”behöver” innebär i din konsumtion. Tänk cirkulärt. Produktion av nya saker generar givetvis vatten och tyvärr mycket onödiga föroreningar.

• Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet, gärna en miljömärkt biltvätt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då skiljs inte föroreningarna från vattnet.

• Samla upp vatten i en hink när du spolar för att få varmvatten (dusch/vask).

• Töm rena vattenslattar i husdjurets vattenskål eller vattenkanna.

DiskA

• Diska inte under rinnande vatten. Diska i balja (fyll diskho/separat balja) eller diskmaskin.

• Välj ett miljömärkt diskmedel.

• Gör eget diskmedel - här bjuder morotsliv på en enkel instruktion.

• Undvik onödig disk. Kanske kan du använda samma kopp hela dagen i stället för att ta en ny varje gång det är dags för kaffe eller te? Eller samma assiett/tallrik till frukost och kvällsfika? Det är onödigt att diska osthyveln efter varje användning. Laga mat direkt i matlådor eller låt grytan vara kvar i kastrullen. Vilken disk är onödig för dig?

• Tänk på att det bara behövs en liten mängd diskmedel. Om det är lödder kvar när du släppt ut diskvattnet har du överdoserat.

• Diska i regnvatten.

TvätTA

• Dosera rätt. Nästan alla svenska kommuner har mjukt vatten, vilket gör att lägsta dosen tvätt- och diskmedel räcker.

• Skölj handtvätt i kallt vatten.

• Använd miljömärkta tvättmedel.

• Skippa sköljmedel. Gör ditt eget, t ex med äppelcidervinäger och eterisk olja.

• Ta vara på regnvatten/snö även när det gäller tvätt. Att tvätta mattor i snö är ett beprövat knep!

• Återanvänd vattnet från torktumlaren.

Dricksvatten

• Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen för kallt vatten, istället för att spola det kallt i kranen. När du byter det kan du använda det gamla för att vattna växter med.

• Köp inte vatten på flaska. Använd hellre en kolsyremaskin.

• Drick mindre vätskedrivande drycker som te och kaffe. I framställningen av kaffe går det dessutom åt mycket vatten.

• Ät lagom saltad mat så att du inte ökar din törst i onödan.

Matlagning

• Undvik att skrubba eller skala rotfrukter under rinnande vatten. Fyll hellre upp vatten i balja/diskho.

• Skölj inte ner matrester i avloppet. Skrapa av tallrikar och byttor så noga det går. Släng det direkt ner i komposten. Använd en slickepott. Eller ännu bättre: planera så att du äter upp det.

• Återanvänd kokvatten genom att t ex koka upp pasta/potatis i samma vatten efter att du kokat grönsaker. Eller ännu hellre: samkoka. Lägg i t ex broccoli i potatis/pastavattnet i slutet av koktiden.

DUSCH och annan kroppsvård

• Duscha kortare tid.

• Duscha inte oftare än du behöver, någon gång per vecka. Minska ner hårtvättarna om du tvättar håret ofta.

• Stäng av kranen när du borstar tänderna, rakar dig eller tvålar in dig.

• Undvik att bada badkar. Duscha istället.

• Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

• Använd produkter som är miljömärkta eller innehåller helt naturliga ingredienser. Det är också bättre för din kropp. Äppelcidervinäger i vatten funkar jättebra som balsam.

• Regnvattnet kan användas till mer än att vattna växter. Kanske till en hårtvätt, disk eller i en balja att svalka fötterna i?

• Använd tandkräm utan triclosan. Triclosan är ett bakteriedödande ämne som inte går att rena i vattenreningsverken.

• Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten. Kemikalier och medicinrester kan inte reningsverken få bort och därför åker det ut i vår natur. Lämna därför gamla mediciner till apotek. Bomull, tops och liknande ska slängas i papperskorgen.

• Bada utomhus på sommaren - extra viktigt då att använda tvål/schampoo med naturliga ingredienser.

Bevattning

• Samla upp urspolat kranvatten och vattna växter med det. Eller överblivet vatten från vattenflaskan.

• När du byter vatten hos ditt djur kan du vattna med det.

• Samla upp regnvatten från takrännor osv för att vattna trädgården eller putsa fönster. Om du bor i hus kan du ställa en tunna under takrännan. Eller leda rännorna till tunnor. Det går också att koppla vattenslang till tunnorna och vattna från dem med pump. Helt gratis vatten dessutom!

• Spara sköljvatten för bevattning av växter. Vatten från skrubbning av potatis/rotsaker ger t ex bara extra näring till växterna.

• Vattna helst inte med dricksvatten. Om du behöver göra det är det bättre att använda vattenkanna än att spola direkt ur slang/kran.

• Vattna helst på kvällen, eller tidig morgon. Undvik bevattning mitt på dagen när det är som varmast. Värme får vatten att avdunsta snabbt innan det ens hunnit tränga ner i jorden.

• Du kan också minska avdunstningen och spara vatten genom att täcka jorden med bark, kompost eller hö.

• Använd kottar istället för lecakulor då det tar mycket energi att framställa dessa.

• Låt gräsmattan vara, den klarar en längre torka.

• Skippa vattenspridaren. När du använder vattenspridare eller vattenslang i 20 minuter går det åt 150–350 liter vatten. Mycket av det vattnet försvinner i luften. Ställ ut vattenhinkar eller PET-flaskor med dropphål. En rotvattnare är också bra för att vattna t ex grönsaker och bärbuskar.

• Anlägg nya gräsmattor och plantera nya häckar från september-april, ej sommartid. Det kräver mindre bevattning än det gör under sommaren.

Fick du någon ny inspiration? Har du något eget tips du vill dela med dig av? 💦

Spara el - 50 tips för minskad elanvändning

Många av oss sparar säkert el på ren rutin. Samtidigt är det lätt att leva kvar i en tid då vi påmindes om att släcka lampan när vi lämnade rummet. Innan smartphones och elektroniska hushållsapparater tog över våra hem och liv. Det finns många energitjuvar som vi kan akta oss för. Det här inlägget är ett försök att samla tips på hur vi kan minska vår elanvändning. Tack för alla tips ni redan har gett mig och fortsätt gärna tipsa!

Den största elanvändningen sker för uppvärmning. Om du själv kan påverka det, vilket vi ofta kan lite grann även i hyreslägenhet, kan du spara mycket energi - och pengar. Om du äger ditt eget boende eller bor i villa finns det ofta fler möjligheter att båda spara energi och producera egen, genom t ex egna solceller. Men ju större boende desto mer energi går ju också åt så klart. Så ett generellt tips är att inte bo större än du behöver - och dela bostad när det är möjligt. Eller stäng av värmen i rum som inte används under vinterhalvåret.

Uppvärmning

• Se till att täta fönster och dörrar. Tjockare gardiner kan också hjälpa till att hålla värmen.

• Försök hitta alternativa källor till värme såsom mer kläder.

• Ta vara på värmen vid matlagning exempelvis genom att låta eftervärmen från ugnen spridas ut i hemmet.

• Se till att värmen har utrymme att sprida sig i hemmet, att inga möbler osv står ivägen för element.

• Om du har möjlighet: elda för uppvärmning.

• Sänk värmen och stäng av element när/om du kan.

Belysning

• Släck lampor när du inte behöver ha dem tända, t ex när du lämnar ett rum. Mörka kvällar kan det ibland räcka med tända ljus.

• Timrar och rörelsedetektorer kan vara bra hjälpmedel.

• Använd LED-lampor då de är överlägset bäst ur miljösynpunkt.

• Använd lampor som drivs av solceller utomhus, t ex i trädgård eller på balkong. Funkar även bra inomhus så klart!

Elektronik

• Dra ur kontakter när du inte behöver ha elektronik på laddning/igång. T ex när dator/telefon är fulladdad.

• Använd grenuttag med strömbrytare för att stänga av flera apparater/belysning samtidigt.

• Stäng av skärmar och stereoanläggningar helt, lämna inte på standby.

• Använd energisparläge istället för skärmsläckare.

• Rensa i vad du lagrar på telefon/dator eller i molnet/på nätet.

• Gör aktiviteter offline mer. Spendera tid utomhus, läs en bok, umgås med en vän, skapa något, odla osv. Tar definitivt mindre energi både för dig och miljön.

• Minska slösurfandet. Skapa rutiner för att hålla dig på rätt spår.

• Ställ in telefonen på batterisparläge när du inte aktivt behöver använda den.

• Stäng appar/program som inte används.

• Reglera skärmens ljusstyrka. Också bra för ögonen!

Mat och dryck

• Återanvänd energi, t ex uppvärmning vid matlagning. Du kan exempelvis värma upp tevatten på eftervärmen.

• Använd termosar för att hålla kaffe/tevatten varmt istället för att värma upp/ha kaffebryggaren på standby.

• Frosta av frysen regelbundet.

• Låt mat svalna innan du ställer in i kylskåpet.

• Låt mat tina i kylen.

• Stäng av ugn och spisplattor lite tidigare och låt maten stekas/kokas/gräddas klart på eftervärmen. Potatis funkar t ex utmärkt för det.

• Koka upp under lock.

• Rosta t ex mandlar medan ugnen värms upp.

• Laga storkok och gör gärna flera rätter medan du ändå har värmt upp ugn/spisplattor.

• Samkoka grönsaker med pasta/potatis.

• Om kyl/frys lämnats öppen i matbutiken, stäng till. Undvik att öppna i onödan. Gäller även hemma så klart.

• Ha en lista på frysen på vad du har i den så behöver du inte öppna den varje gång.

Konsumtion

• Tänk igenom inköp av elektronik/hushållsmaskiner ur energisparande synpunkt. Leta efter märkningar för energibesparing, filtrera efter senaste TCO-märkningen.

• Laga och uppdatera dina prylar istället för att köpa nya.

• Minska din konsumtion och återanvänd/laga/ återbruka saker eller hyr/köp second hand i första hand.

• Byt ut kyl/frys till energisnåla alternativ om du kan.

• Lämna in elektronik till återvinningscentralen när den är uttjänt.

• Om du köper en ny dator: köp en dator som motsvarar dina behov, så att den inte drar mer energi än du behöver för det du ska göra på den.

• Köp en mindre TV om du köper nytt, ju mindre skärm desto mindre energi använder den.

Tvätt/städ

• Tvätta fulla tvättmaskiner och på så låg värme det går för att den ändå blir tillräckligt ren.

• Eller ännu hellre: Häng ut kläder för vädring.

• Spraya med äppelcidervinäger/vatten och låt torka för att få bort svettlukt i kläder.

• Skippa torktumlaren och häng upp tvätten istället. Sliter även mindre på kläderna.

• Starta diskmaskinen först när den är full.

• Diska i balja istället för under rinnande varmt vatten.

• Sopa golv regelbundet för att minska dammsugningar.

Kroppsvård

• Ta kortare och kallare duschar. Oj vad det sparar - och ger energi! De flesta av oss duschar på tok för ofta, för varmt och för länge.

• Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

• Använd manuella icke-elektriska apparater/verktyg för tandborstning, hårborttagning, hårstyling etc.

• Låt håret lufttorka när det är varmt och det inte riskerar att frysa utomhus.

Transport

• Välj bort bilen och eldrivna fordon om och när du kan. Cykla och gå i så stor utsträckning som möjligt. Eller ta buss/tåg.

*

Hittade du något som du skulle kunna bli bättre på? Har du fler tips?