vardag

Spara vatten - varje droppe räknas

Vatten. Källan till allt liv. Mängden vatten på jorden är mer eller mindre konstant. Men det betyder tyvärr inte att mängden rent vatten är det. På grund av klimatförändringar blir också fördelningen av vatten mer ojämn i världen och orsakar svåra levnadsförhållanden. Det finns många anledningar till att inte ta vatten för givet och att vi tänker efter hur våra beteenden kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning. Varje droppe räknas. 💧

Här är några tips för dig i din vardag. Ge gärna fler i kommentarsfältet.

I tipsen nedan har jag samlat de tips jag har fått in från er på Instagram, mina egna tips och hämtat inspiration från Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten samt Sydvatten (följ gärna deras kampanj #hållbarvattenanvändning).

Extra tips: Den 7 maj kan du tillsammans med Håll Sverige Rent delta i Kusträddardagen.

Allmänna tips

  • Laga onödiga läckor och droppande kranar.

  • Ha snålspolande munstycken på alla kranar.

  • Spana efter miljömärken när du handlar.

  • Välj bort kemiska rengöringsprodukter. Lär dig husmorsknepen. Ekotipset ger moderna sådana, där naturliga ingredienser gör ett strålande jobb.

  • Plocka med dig skräpet från utflykten och återvinn. Låt inget som inte tillhör naturen ligga kvar ute och skapa föroreningar.

  • Häll inte ut målarfärg och lösningsmedel i avlopp eller natur. Lämna till återvinning.

  • Gör rent golvbrunn från hår efter dusch. Släng hår i sopor, inte i avlopp. Det gäller också allt annat som inte är kroppsvätskor.

  • Konsumera mindre. Omvärdera vad ”behöver” innebär i din konsumtion. Tänk cirkulärt. Produktion av nya saker generar givetvis vatten och tyvärr mycket onödiga föroreningar.

  • Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet, gärna en miljömärkt biltvätt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då skiljs inte föroreningarna från vattnet.

  • Samla upp vatten i en hink när du spolar för att få varmvatten (dusch/vask).

  • Töm rena vattenslattar i husdjurets vattenskål eller vattenkanna.

DiskA

  • Diska inte under rinnande vatten. Diska i balja (fyll diskho/separat balja) eller diskmaskin.

  • Välj ett miljömärkt diskmedel.

  • Gör eget diskmedel - här bjuder morotsliv på en enkel instruktion.

  • Undvik onödig disk. Kanske kan du använda samma kopp hela dagen i stället för att ta en ny varje gång det är dags för kaffe eller te? Eller samma assiett/tallrik till frukost och kvällsfika? Det är onödigt att diska osthyveln efter varje användning. Laga mat direkt i matlådor eller låt grytan vara kvar i kastrullen. Vilken disk är onödig för dig?

  • Tänk på att det bara behövs en liten mängd diskmedel. Om det är lödder kvar när du släppt ut diskvattnet har du överdoserat.

  • Diska i regnvatten.

TvätTA

  • Dosera rätt. Nästan alla svenska kommuner har mjukt vatten, vilket gör att lägsta dosen tvätt- och diskmedel räcker.

  • Skölj handtvätt i kallt vatten.

  • Använd miljömärkta tvättmedel.

  • Skippa sköljmedel. Gör ditt eget, t ex med äppelcidervinäger och eterisk olja.

  • Ta vara på regnvatten/snö även när det gäller tvätt. Att tvätta mattor i snö är ett beprövat knep!

  • Återanvänd vattnet från torktumlaren.

Dricksvatten

  • Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen för kallt vatten, istället för att spola det kallt i kranen. När du byter det kan du använda det gamla för att vattna växter med.

  • Köp inte vatten på flaska. Använd hellre en kolsyremaskin.

  • Drick mindre vätskedrivande drycker som te och kaffe. I framställningen av kaffe går det dessutom åt mycket vatten.

  • Ät lagom saltad mat så att du inte ökar din törst i onödan.

Matlagning

  • Undvik att skrubba eller skala rotfrukter under rinnande vatten. Fyll hellre upp vatten i balja/diskho.

  • Skölj inte ner matrester i avloppet. Skrapa av tallrikar och byttor så noga det går. Släng det direkt ner i komposten. Använd en slickepott. Eller ännu bättre: planera så att du äter upp det.

  • Återanvänd kokvatten genom att t ex koka upp pasta/potatis i samma vatten efter att du kokat grönsaker. Eller ännu hellre: samkoka. Lägg i t ex broccoli i potatis/pastavattnet i slutet av koktiden.

DUSCH och annan kroppsvård

  • Duscha kortare tid.

  • Duscha inte oftare än du behöver, någon gång per vecka. Minska ner hårtvättarna om du tvättar håret ofta.

  • Stäng av kranen när du borstar tänderna, rakar dig eller tvålar in dig.

  • Undvik att bada badkar. Duscha istället.

  • Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

  • Använd produkter som är miljömärkta eller innehåller helt naturliga ingredienser. Det är också bättre för din kropp. Äppelcidervinäger i vatten funkar jättebra som balsam.

  • Regnvattnet kan användas till mer än att vattna växter. Kanske till en hårtvätt, disk eller i en balja att svalka fötterna i?

  • Använd tandkräm utan triclosan. Triclosan är ett bakteriedödande ämne som inte går att rena i vattenreningsverken.

  • Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten. Kemikalier och medicinrester kan inte reningsverken få bort och därför åker det ut i vår natur. Lämna därför gamla mediciner till apotek. Bomull, tops och liknande ska slängas i papperskorgen.

  • Bada utomhus på sommaren - extra viktigt då att använda tvål/schampoo med naturliga ingredienser.

Bevattning

  • Samla upp urspolat kranvatten och vattna växter med det. Eller överblivet vatten från vattenflaskan.

  • När du byter vatten hos ditt djur kan du vattna med det.

  • Samla upp regnvatten från takrännor osv för att vattna trädgården eller putsa fönster. Om du bor i hus kan du ställa en tunna under takrännan. Eller leda rännorna till tunnor. Det går också att koppla vattenslang till tunnorna och vattna från dem med pump. Helt gratis vatten dessutom!

  • Spara sköljvatten för bevattning av växter. Vatten från skrubbning av potatis/rotsaker ger t ex bara extra näring till växterna.

  • Vattna helst inte med dricksvatten. Om du behöver göra det är det bättre att använda vattenkanna än att spola direkt ur slang/kran.

  • Vattna helst på kvällen, eller tidig morgon. Undvik bevattning mitt på dagen när det är som varmast. Värme får vatten att avdunsta snabbt innan det ens hunnit tränga ner i jorden.

  • Du kan också minska avdunstningen och spara vatten genom att täcka jorden med bark, kompost eller hö.

  • Använd kottar istället för lecakulor då det tar mycket energi att framställa dessa.

  • Låt gräsmattan vara, den klarar en längre torka.

  • Skippa vattenspridaren. När du använder vattenspridare eller vattenslang i 20 minuter går det åt 150–350 liter vatten. Mycket av det vattnet försvinner i luften. Ställ ut vattenhinkar eller PET-flaskor med dropphål. En rotvattnare är också bra för att vattna t ex grönsaker och bärbuskar.

  • Anlägg nya gräsmattor och plantera nya häckar från september-april, ej sommartid. Det kräver mindre bevattning än det gör under sommaren.

Fick du någon ny inspiration? Har du något eget tips du vill dela med dig av? 💦

Varför skjuter jag upp det jag behöver göra?

Har du hört ordet prokrastinera? Det betyder att skjuta upp saker, eller förhala dem. Vi vet ju egentligen alla vilken energidödare det är att skjuta upp saker vi ändå behöver eller måste göra. Ändå gör vi det om och om igen. Ibland beror det på missbedömningar av tid och förmåga. Det kan också vara omedvetet självsabotage. Nyckeln för att råda bot på det är som för det mesta självmedkänsla.

Varför skjuter jag upp?

Ett generellt råd är att fråga sig själv varför. I ett varför-svar finns ofta också svaret på lösningen. Varför skjuter jag upp just den uppgiften? Är det något jag verkligen behöver och vill göra? Är det något som är svårt som jag behöver be om hjälp med eller ha mer kunskap kring först? Kan jag dela upp uppgiften i mindre steg? Kan jag göra det mer tillfredsställande? Kan det vara så att jag generellt tar på mig för mycket så att jag skapar en ohållbar situation som gör mig trött? Prioriterar jag ständigt andras behov före mina egna?

Fem-minuters-regeln

En god regel är att göra de uppgifter som tar max fem minuter direkt när de dyker upp. Vi har alltid fem minuter, inte sant? Då är det enkelt. Men det fungerar ju bara om vi inte har hundra fem-minuters-uppgifter samtidigt.

Gör det hållbart

Här gäller det att vara ärlig med sig själv. Möt dig själv där du är. Hur mycket orkar du egentligen under en vecka? Vad av det du gör är sådant som faktiskt fyller ett syfte och ger dig något tillbaka? Finns det saker du tror att du behöver göra för att andra gör det eller förväntar sig det, men som egentligen inte spelar roll för dig? Att ha en realistisk grund som baseras på att jag är en människa som behöver balans och vila är lättare sagt än gjort, men också något som verkligen är möjligt att genomföra för de flesta av oss. Ibland är lösningen att be om hjälp, t ex med saker som blir för svåra eller tar för mycket kraft av en själv.

Rädslan för att misslyckas

En annan förklaring till varför vi skjuter upp saker kan vara för att vi är rädda att misslyckas, att inte göra rätt, att inte vara bra nog. Rädslan för att misslyckas kan byggas upp som ett stort oöverstigligt berg som överskuggar allt. Ofta handlar det om att det är något vi verkligen bryr oss om och vill. Vi vill att det ska bli bra, och i rädslan för att inte räcka till så gör vi inget alls. Då tror vi att vi undviker besvikelsen av ett misslyckande. När vi i själva verket istället skapar vårt misslyckande. När jag märker detta hos mig själv är det viktigt att jag först och främst sänker kraven på mig själv utan att slå ner på min förmåga. Helt enkelt göra det mer realistiskt. Vad är möjligt? Hur kan jag göra det? När?

Exempel: Jag har i många år arbetat på ett bokprojekt som jag nu också i flera år har skjutit upp. Under lång tid slog jag på mig själv för att jag inte skrev på det. Tills jag mötte mig själv i sorgen över att jag inte har förutsättningarna för att klara av det i min livssituation just nu. Då kunde jag släppa taget om det och omprioritera det till framtiden. Sedan dess dyker det upp scener och spontana idéer för projektet i mitt huvud lite när som. Att släppa prestationen i det gav mig lusten tillbaka. Jag har inte tiden nu, men det händer ändå något i processen med de små meningarna som skrivs ner dag för dag.

Dela upp istället för att skjuta upp

Ibland behöver vi självklart skjuta upp saker, och då brukar jag försöka tänka att jag omprioriterar och bokar om uppgiften till en senare tid snarare än att jag skjuter upp den på obestämd tid. Ännu bättre är om jag då har brutit ner den i mindre delar eller förenklat så att den blir lättare att genomföra. Det gör skillnad i hur mycket motstånd det skapar.

Exempel: Att städa hela hemmet på en dag är orealistiskt för mig, och därför började jag dela upp uppgifterna så att jag kastar sopor en dag, gör rent badrummet en annan, dammar en tredje osv. På så vis får jag en bättre fördelning i det och skjuter inte upp städningen för att det känns för övermäktigt. Det funkar så klart inte exemplariskt, men mycket bättre än när jag försökte orka allt samtidigt - tvärtemot mina förutsättningar.

Självmedkänsla och att stötta sig själv

Det finns olika sätt att praktisera självmedkänsla, och flera exempel nämns ovan. För mig är de viktigaste principerna att se mig själv som människa, möta mig med ömhet och respekt, se mig själv i mina verkliga förutsättningar, inse att också jag behöver be om hjälp, omfamna mina brister och stötta mig själv i att våga ge mig ut i utmaningar.

Tidigare när jag sköt upp saker slog jag ofta på mig själv för det, och eftersom jag fortsatte skjuta upp saker fick jag en självbild av att jag inte räckte till. När jag lärde mig att praktisera självmedkänsla växte min självkänsla av att jag stöttade mig själv att ta realistiska steg utifrån mina förutsättningar och att jag såg att jag gjorde så gott jag kunde. Idag kan jag snabbt förstå varför jag skjuter upp något och därför också ge mig rätt sorts stöd i det.


*


Vad skjuter du upp? Vad tror du är anledningen till det?