Sommar i P1 2023 - mina topp 10

Sommarpraten 2023 har en stor spännvidd av människor och ämnen, och som alltid finns det något som passar någon mer än annat. Så också för mig. Så det här är min högst subjektiva topplista utifrån den dagsform jag hade när det spelades och vad som intresserar mig, samt vilka röster som biter sig fast just på min näthinna. Det är tydligt att de som har ordkonsten och känslorna med sig är de sommarprat som griper tag i mig. Alla mina korta recensioner finns i min Instagramprofil i höjdpunkten “sommarprat 2023”. Tack till alla er som visat dem uppskattning under sommaren!

Alla foton nedan är oförskämt lånade av Sveriges radio och deras fantastiska fotografer.

1. Maria Wolrath Söderberg

Docent i retorik

Helt klart mitt favoritavsnitt i år. Finns det något mer angeläget än att tala om vårt förhållningssätt till klimatfrågan? Dessutom retoriskt briljant (föga förvånande). Hoppfullt, engagerande och jag får en känsla av “nu jävlar” som stärker min ryggrad än mer. Jag ansluter mig till Maria och haggorna. Vi ställer om. Vi ställer oss upp. För det håller inte längre att leva där i sprickan av vad vi vet att vi behöver göra och vad vi gör. Även om Maria säger det så mycket bättre. Varje gång. Lyssna!

2. Fatemeh Khavari

Människorättsaktivist

Det skär genom hjärtat tusen gånger om. Bristen på mänskliga rättigheter, sveken. Ackompanjerat av fantastiska låtval. Fatemeh gör det tydligt hur viktigt det är att använda sin röst och stå upp för medmänniskor som drabbas av världens ojämlika livsförutsättningar.

3. Livia Fränkel

Hedersordförande Föreningen Förintelsens Överlevande

Det är nästan på gränsen för att jag orkar lyssna, men jag behöver göra det ändå. Om inte jag kan ta in det, hur ska vi någonsin annars kunna föra det vidare och aldrig låta det ske igen? Stämningsfullt och gripande. Mitt i allt det obegripligt hemska beskriver Livia så väl hur det är att vara en människa som alla andra, som försöker överleva och skapa ett liv efter. Drabbande musik som sätter tonen ytterligare.

4. Maja Nilsson Lindelöf

Influencer, entreprenör och designer

Viktigt. Ärligt. Sårbart. Om att leva nära psykisk sjukdom hos ett syskon. Innerligt i kärlek om nära relationer. Med gråten i halsen både hos Maja och mig. Ljuvligt romantiskt i att hitta kärleken parallellt med en inre vilsenhet i en ung kvinnas sökande efter sig själv.

5. Asabea Britton

Barnmorska och influencer

Vackert, tryggt, innerligt och ömsint. Det farligaste patriarkatet vet. En röst av en varm modersfamn, från urkraften i det som skapar liv. Viktiga perspektiv om att få föda barn på sina egna villkor och med tillit till sin kropp.

6. David Thurfjell

Professor i religionsvetenskap och författare

Davids hypnotiska röst förstärker känslan av en bärande förundran. Mellan religionshistoria och personligt sökande finns ett jordnära allvar om andlighet. Här möts ett skarpt intellekt och det okända förunderliga. Speciellt intressant är reflektionerna om vikten av tron bortom det tvärsäkra och överdrivna.

7. Tilde Addenbrooke

Hjälparbetare och butiksbiträde

Målande gripande bilder av ett krig, i nutid. Möten som känns och bränns. Rakt in i hjärtat med all sin medmänsklighet och generositet: att ge är att få. Tårögd flera gånger om. Det är något så avskalat och självklart i Tildes sätt att skildra det hon gör, och också i det hon faktiskt gör.

8. Omar Rudberg

Artist och skådespelare

Omars sommarprat är andas smittsam livsglädje. Det finns något djupt oförstört och kärleksfullt i barnasinnet som strålar fram. Jag småler rakt igenom av den kärleksfulla självdistansen. Känner varmt för budskapet om att stå kvar i den man är och finna trygghet i det: ”Kanske var det för att jag inte platsade någonstans som jag började ta plats”.

9. Jila Mossaed

Författare, poet och ledamot i Svenska Akademin

Poetiskt fängslande och innerligt om ordens trygghet och motstånd mot förtryck. Att finna sin sanna inre röst genom skrivandet och ha det med sig som en kompass i världen. Musikval med nerv.

10. Malin Wollin

Författare och journalist

Beskrivningen “att se det stora i livet genom det lilla i vardagen” är verkligen spot on. Humor och allvar blandas i ett vardagsnära stök. Återkommande finns ett nära barnperspektiv och en närvaro som förbluffar och får fäste.

Bubblare

Några som inte nådde topp 10 men ändå är värda att lyssna på.

Sauli Niinistö

Finlands president

Jordnära och diplomatiskt om ledarskapets många relationer. Jag får en känsla av en trygg och rotad person som har hjärtat med sig även i maktens korridorer.

Anders Bagge

Musiker och låtskrivare

Genuint och kärleksfullt. Självdistans som skiner igenom med humor och ödmjukhet. Behagligt att lyssna på. Också en fin bild av att leva med ADHD och hur han med självkännedom och en stöttande omgivning lever med det.

Annie Lööf

fd partiledare och jurist

Ärligt och sårbart om att kämpa för livet för det dyrbaraste. Parallellt finns det med ett medmänskligt politiskt engagemang som trots att jag ofta är av en annan åsikt kan känna stort förtroende för. Det finns en stark kompass och en rak ryggrad hos Annie som lyser igenom även i detta sommarprat, oavsett situation drivs hon av hjärtats genuina krafter.

🌿

Har du lyssnat på något sommarprat? Har du någon favorit?
Vilket slags innehåll fångar dig?

Stendörrens naturreservat

Stendörrens naturreservat ligger vid kusten mellan Nyköping och Trosa. Det är 923 hektar stort, 738 hektar är vatten.

Området är en del av EU:s habitatnätverk Natura 2000 och förvaltas av Länsstyrelsen i Södermanlands län. Var noga med att läsa föreskrifterna om vad som gäller i naturreservatet - och ta gärna med dig det i andra miljöer. Mer bra info här.

Bra att veta inför besöket

• Det finns tre parkeringar, gott om utrymme med informationstavlor och kartor. Det går också en buss som stannar i närheten av naturreservatet.

• Tillgängliga leder, ramper och toaletter finns med möjlighet att parkera nära naturum vid rörelsehinder.

• Toaletter som utedass utan vatten finns utmed hela reservatet och WC (toalett med rinnande vatten) bredvid naturum.

• Det är förbjudet att övernatta i största delen av reservatet förutom i båt i två dygn.

Förberedelse för äventyr

Jag brukar förbereda utflykter med en rimlig planering och att läsa på lite lagom så att jag kan prioritera det viktigaste och sen bara följa äventyret dit det leder. Planering kan lägga en fin grund, men ögonblicken som man minns kommer av spontanitet och närvaro. Min prio såg ut så här: utkikstorn, vandring, bad. Men mest ett kravlöst umgänge. Där hade vi samma prioritering, och det är ju det viktigaste när man vandrar tillsammans.

Packa med tillräckligt med matsäck för att kunna fylla på energi under dagen men som väger hyfsat lätt i ryggsäcken. Mjuka kläder efter väder, helst i tanken ”lager på lager” brukar vara klokt på en vandring. Bra skor - snälla mot fötterna och samtidigt behöver de tåla vädret (om det regnar t ex). Glöm inte att ta med dig en god vän (i dig själv eller en person bredvid), tålamod och humor.

Stendörrens varierande natur

Stendörrens natur är verkligen varierande och speciell. Även under vattenytan. Eftersom Östersjöns vatten varken är salt eller sött (bräckt) är det bara vissa arter som klarar den miljön. Såsom öronmaneter, stora löjstim och vissa fiskar.

På land finns näringsrika strandängar med örter som smultronklöver och gåsört, klippor med gräslök och styvmorsviol och hällmarker med gamla tallar och lavar. Tallarnas rötter bildar fascinerande mönster över skogsstigarna.

Gå upp i utkikstornet för bästa utsikten

Högsta prioritet för besöket i Stendörrens naturreservat var utkikstornet. Utsikten över den sörmländska skärgården är magnifik härifrån! En stor frihetskänsla fyllde min bröstkorg när jag blockade ut över Östersjöns glittrande vatten och såg horisonten skifta i grönblågråa nyanser ihop med himlens blåa. Trädtopparnas böljande i vinden och fältens gulgröna lugn. Ja, härifrån växer det en förundran så långt ögat når.

Glöm inte att kika närmare i kikaren högst upp i tornet och låt dig förslås av skönheten Moder Jord bjuder på! Det var svårt att slita sig därifrån.

Vandra uppåt och nedåt på skogsstigar

Det finns vandringsleder med tre sträckor. Stora Stendörrenrundan på 9 km, Upplevelserundan på 4 km och Skogsrundan på 2,5 km. Vi valde Upplevelserundan och det var mer utmaning än vi trodde. Rundan går längs kusten och leder både uppåt och nedåt längs stigar med trädrötter och branta backar där balansen sätts på prov. Den levde verkligen upp till sitt namn som upplevelse! Eftersom vi tog det lugnt var inte träningsvärken så farlig dagen efter.

Ta en fika eller grilla med utsikt över vattnet

Vi vandrade på och när energidepåerna tömdes stannade vi bland blåbärsris och vitmossa för en fika. Längs vägen finns flera fina platser med utsikt över vattnet, med chans att se sjöfåglar av alla dess slag. Två vackra svanar guppade runt i en vik vi passerade.

I reservatet finns det flera grillplatser med bänkar och bord. Ta med egen ved om du ska grilla.

Hängbroar mellan öarna

För att komma ut på öarna Äspskär och Stora Krokholmen finns hängbroar för passage. Max två personer får passera samtidigt med visst avstånd, så är det mycket folk kan det bli kö. Så värt att gå över ändå, för känslan och utsikterna som väntar!

Naturum - lär dig mer

Vid Aspnäset hittar du naturum med utställningar och information om Östersjön, kulturhistoria och skärgårdsnaturen. De har öppet 1 maj-1 oktober. Naturum ordnar guidningar och också andra aktiviteter som yogapaddling, kulning och vattendagar. Läs mer här.

I närheten av naturum finns också en kafévagn med korv (även vego), glass och fika.

Aktiviteter i Stendörrens naturreservat

Vill du göra mer än vandra? Det finns som sagt flera aktiviteter ordnade av Naturum. Du kan också hyra en SUP eller paddla kajak eller åka båt för att nå de yttre skären och ta vara på skärgårdsvattnet.

Badmöjligheter?

Det ska finnas möjligheter att bada från klipporna. När det väl var dags för ett dopp hade jag inte riktigt ork kvar för att leta reda på en bra plats. Haha, det första bästa nära naturum fick helt enkelt duga! Något stenigt, halt och långgrunt var det. Och ändå - så uppfriskande!

Det blev en så otroligt fridfull vandring i detta vackra reservat! Extra fint att gå med en vän som har lite samma energinivå och uppskattar samma saker som jag själv, och samtidigt ger mig perspektiv som jag själv inte har. Vackert på alla sätt. Jag ser fram emot att återkomma hit.

*

Har du varit i Stendörrens naturreservat?
Eller har du tips om någon annan naturupplevelse?

Sjöröken stiger i skymningen

När jag valde mina semesterveckor var det utifrån störst chans för dimma. Att få omslutas och förundras av dimslöjor från sjörök och luftens vattenkristaller överträffar de flesta upplevelser för mig.

Jag behövde inte vänta länge. Längs ån på väg till mitt kvällsdopp steg sjöröken medan skymningen la sig. En stark måne tog sig igenom diset i gyllene toner. Världen omkring mig var som en akvarellmålning. Tacksamma tårar och mjuka leenden ackompanjerades av exalterade hjärtslag i min kropp.

Juli övergick i augusti och regndagarna har gett fler dimmor än jag kunde önskat. Den här första kvällen bär jag med mig lite extra.

Tack Moder Jord ♥️

Stormen, efterskalven och sorgen

When It feels as though the storm took all that you are, remember that there is still sunshine coursing through your veins.

Det finns ett före och efter vissa datum. Hösten 2020. Mitt i pandemin, under sista året på socionomutbildningen, rämnade mitt liv omkring mig. Hotbilden jag hade levt skyddad ifrån i tio år återkom. I tio år hade jag blivit min egen: format en stadig självkänsla och ett självständigt liv, skapat mitt eget hem, återtagit min kropp och läkt komplexa trauman. Jag kände mig för första gången hel.

Över en natt föll min tillvaro ihop som ett korthus. Jag flydde med vibrerande ryggrad.

Jag höll krampaktigt kvar så länge jag orkade, tills allt gled ur mina händer. Mitt hem, mina relationer, mitt jobb, min blogg, mina kreativa sammanhang, min framtid, min ekonomi, min hälsa. Jag höll kvar i mig. Tills jag under en tid inte ens kunde det.

Snart blev jag varse om att myndigheterna inte kunde skydda mig, att deras “hjälp” bara gjorde saker värre. Jag lämnades ensam att skydda mig själv. Det gjorde mig allvarligt sjuk. Så sjuk att jag behövde vård för att rädda mitt liv. Också vården lämnade mig ensam. Med dödshot och en livshotande sjukdom blev jag oundvikligen återtraumatiserad.

Det har tagit tid att se att det var bortom min kontroll. Det var inte jag som släppte taget. Det stals ifrån mig. Det var inte mitt fel. Jag hade inget val. Jag behövde lämna allt för att överleva. Jag kom tillbaka för att det inte heller fanns något att fly till, ingen trygghet stark nog att skydda mig. Jag behövde välja det som gjorde minst skada i en värld där alla val innebar en risk för mitt liv.

Jag överlevde. Med en känsla av att det hade blivit något fel. Som att jag inte var här längre. Som att jag egentligen hade dött och var ett spöke i mitt eget liv.

Jag kom tillbaka till ett sammanhang som jag hade sagt farväl till, där jag inte längre hörde hemma. Jag såg människor som jag en gång hade stått nära som nu stod andra närmare. Jag såg människor gå till jobb som hade varit mitt, göra saker som jag inte längre hade tillgång till. Jag betraktade hur andra levde sina liv så som jag hade gjort. Jag var inte där längre. Jag hade inget att hålla mig i.

När jag har orkat har det funnits röster att ringa, men även de bleknade bort när det inte slutade göra ont. När jag inte stod ut med att andra fick ha sina liv ifred. När jag frös fast i skräcken och maktlösheten inför min smärta skapade försvar hos andra, skrämde bort människor jag älskade. Som jag trodde älskade mig.

Det har gått tre år. Jag lever med konsekvenserna av det. Jag förlorade flera år av liv. Sorgen är en oberäknelig storm som väntar bakom orosmoln varje dag. Jag försöker ännu ömsa bort skuld och skam som inte är min. Jag har slutat försöka blåsa liv i skärvorna. Mitt före är dött. Mitt efter kan vattna något nytt.

Jobbet är min fristad och min revansch, en plats där jag kan vara mitt mest sanna jag. Det var också där jag började bygga upp både mig själv och mina resurser igen. Jag fick känna mig hel åtta timmar per dag som kontrast till allt som var så trasigt. Där har jag fått komma till min rätt, använda mina erfarenheter och bygga trygghet dag för dag. Det har kunnat skapa ringar på vattnet i andra delar av mitt liv. Jag vågade söka terapi igen, vågade träffa nya människor, börja köra bil. Jag har gradvis börjat våga ta plats i världen igen.

I sorgen börjar jag känna av en ilska som bär mig vidare. Den gör mig oerhört trött men beslutsam. Att jag berättar om detta nu är ett försök att tunna ut den där väggen mellan den vardag som jag krampaktigt försöker hålla fast i som en livräddare och den inre smärta som tär. Jag är fortfarande rädd för att marken ska försvinna under mina fötter igen. Jag försöker fortfarande hinna ikapp livet som pågår medan jag släpar runt på sorgens kedjor.

Det har gått tre år och jag kommer inte att bli densamma. Jag kommer att vara någon ny. Någon som formas nu, men som jag inte har hunnit lära känna än. Jag vill ge mig liv igen. Jag håller om mig i det. Jag håller mig kvar. Inget kommer någonsin få mig att lämna mitt hem eller mig själv igen.

Tack för att du läser och finns här. Det ger mig mod att berätta.

Med kärlek,
Wilda

Stjärnögonblick från juli 2023

Juli handlade till största del om prioriteringar. Att välja bort och välja det som gav mig mest. Med mindre personalstyrka pga semestertider och oförändrad arbetsbelastning var det nödvändigt att skapa marginaler. Jag blir allt bättre på det, att värna mina gränser och vad som mentalt får ta min energi. Många avsked av kollegor väcker sorg i hjärtat. Nu har jag äntligen semester, tills hösten drar igång - dessvärre med än sämre förutsättningar. Mina gränser utmanas och jag grundar mig ändå i att det blir vad det blir. Mitt fokus är att fortsätta ge fokus till det som ger tillbaka.

Så vad har jag gett fokus i juli?

På jobbet har klienterna och att ge vidare min kunskap till kollegor varit viktigast.

Privat har jag haft som rutin att promenera till ”min” brygga för ett dopp varje kväll. Det har gett mig otroligt vackra ögonblick mellan regnbågar och regnskurar.

Övningskörningen går stadigt framåt. Snart väntar intensiv körning i två veckor. Aslas värden börjar svänga tillbaka mot mer normalt läge igen med lägre insulindoser.

Skogen håller mig närvarande med svamp, hallon, blåbär, trädkramar och örter. Däremellan vilar jag i hängmattan uppspänd mellan träden.

Ett nytt kreativt sammanhang med likasinnade ger hopp inför hösten. Det är så mycket jag kämpar med känslomässigt nu och att träffa dessa människor är en villkorslös paus från det.

Så, här kommer julis gnistrande stjärnögonblick.

✨ Få sms från en klient efter ett tufft samtal för oss båda där hen beskrev att samtalet varit givande och lugnande.

✨ Att minigurkan bar frukt!

✨ Hämta ut tjänstelegitimation och få den där svindlande känslan av att jag trots allt är socialsekreterare idag.

✨ Droppar av regn som vilar i grönskande växtlighet.

✨ Stellas inspirerande blomsterträdgård 💐 Tipsar om att köpa hennes buketter för dig som bor i Sörmland, antingen från Stora Sundby eller direkt från hennes blomsterbod i Västermö.

✨ En hel regnbåge som sträckte sig över mitt bostadsområde med mörka åskmoln bakom. Mäktigt!

✨ När min handledare sa ”du kan ju köra bil nu, Wilda”.

✨ Blåbärens fasta form som bl a gör att de håller för ovarsam hantering och kan frysas utan att klibba ihop sig. Naturen 🙌🏼

✨ Lyssna på mina vänners mysiga podd ”Te och häxkonst” - intressant och mysigt för den som är nyfiken på häxkonst och filosofin bakom.

✨ Börja semestern med sjörök och dimma längs ån.

✨ Få ihop allt inför semestern. En stolthet över att jag trots all trötthet ändå stöttade mig igenom det och kunde känna mig nöjd över resultatet.

✨ Att av en händelse gå till en annan brygga för kvällsdoppet och möta en människa där som frågade om jag ville ta sällskap hemåt. En människa som visade sig vara någon jag hade mycket gemensamt med. Kanske en början på vänskap i sommarkvällen.

✨ Träffa en kelig katt på kvällspromenaden.

✨ När min teamledare gav respons på en utredning och sa ”man hör verkligen barnets röst”.

✨ Lära känna nya kreativa vänner med värderingar i linje med mina egna, så som den varmhjärtade blomstertokiga Stella och kloka omsorgsfulla Anne-Lie.

✨ Rädda frukt och grönsaker från min lokala ICA-butik som gav många smoothies.

✨ Ge bort flädersaft till en kollega som, liksom dennes barn, verkligen uppskattade det.

✨ Rådjuren som möter mig i skymningen kväll efter kväll.

✨ Lyssna till regnsmattret mot fönsterrutan.

✨ Svamprikedomen! Tacksam för mina svampögon som ramlar på murklor, riskor och trumpetsvamp mellan de gyllene kantarellerna.

✨ Leverera hemmagjord växtnäring till jobbet.

✨ Överfyllda hallonbuskar.

✨ Mitt första besök på Returnella i ReTuna Återbruksgalleria. Som Matsmart - i fysisk butik! Blev så överväldigad av glädje att jag måste dit snart igen när jag landat i att en sån fantastisk butik finns så nära 🤯🙏🏼

✨ Örter på tork för höstens förkylningskurer och stärkande tekoppar.

✨ Små hjälpsamma handlingar mellan främlingar i vardagen. Hålla upp en dörr, utbyta leenden och ge/få ett handtag när det är tungt att bära.

Hur var juli hos dig? Vad vill du ta med dig?

Stjärnögonblick från juni 2023

Juni har varit fyllt av naturnärvaro på fritiden och aktiv utveckling på arbetet. Vi är mitt i en omorganisering med nya arbetsuppgifter, kollegor som slutar och nya som börjar. Semestertider gör det lite lugnare, men också mer skört. Jag håller i mig. Avskeden gör ont. Jag försöker finna trygghet bland de kollegor som är kvar och acceptera att det kommer att bli tuffare framöver.

Aslas diabetesvärden såg allt bättre ut i början av juni. Veterinären bedömde högre risk med än utan insulin. Värdena såg bra ut (i relation till att hon fått insulin veckorna innan). Jag hade för första gången sedan i oktober lite mer frihet i tid. Men snabbt såg jag värdena stiga igen. Till slut blev det ohållbart. Aslas insulinproduktion hade uppenbart lagt av helt igen. Nu är vi tillbaka med insulin morgon och kväll. Jag har inte riktigt accepterat det än, men vi tar en dag i taget.

Sommaren är både svår och fantastisk i år. Gammal sorg gör sig påmind. Jag blir lätt överväldigad av allt jag vill uppleva. Juni har gett mig många loppisbesök, ett mysigt studentfirande, kreativ gemenskap, skogsbad, stunder i hängmatta mellan skogens sträd, kvällsdopp (27 av 30 dagar) och en hel del övningskörning av bil.

Under månaden har övningskörande vänt från en känsla av “nu ger jag upp” och tillbakagång till “jag fixar det här” och ett växande självförtroende. Fortfarande vacklande, men tryggare. Jag behövde nog en rejäl backlash för att komma vidare.

Allt detta med en trött hjärna som redan maxar sin kapacitet i jobbet dessa tider. Det gäller att jag är varsam med mig. Nu väntar en månad av sommarschema och i augusti är det min tur att gå på semester.

Här är junis glittrande ögonblick:

✨ Samverkan med kollegor. Att få lära sig av varandra och bli trygg i det.

✨ Att känna den mest bottenlösa sorg och att samtidigt känna sig trygg i att jag kan möta det nu.

✨ En mysig tröja jag hittade på loppis som visade sig vara perfekt för sommarkvällarnas temperatur. Speciellt efter kvällsdopp.

✨ Rådjur som nyfiket kikade fram på ängen i en vacker solig kväll. Den orangebruna pälsen i kontrast mot det gröna gräset.

✨ Den söta doften från schersminbuskar.

✨ Hår som lockas av vatten och vind.

✨ Hitta sticklingar av pelargonen Doktor Westerlund på gångbanan och känna citrusdoften av dem från ryggsäckens sidofack hela promenaden hem.

✨ Känslan av att vara helt mjuk i kroppen efter ett kvällsdopp och somna i princip fri från min vanliga kroniska smärta.

✨ Binda en krans av ätbara örter. Mindfulness, hållbarhet och äkthet i samma handling.

✨ Positiva klimatnyheter som att vind- och solenergi producerar mer el än kol och gas i EU nu. Allt hopp är bra hopp.

✨ Fynda en hängmatta att ha med till skogs på en loppis, med myggnät och allt. Och någon vecka senare fyndade jag ett tvåmanstält på en annan loppis (som passade mig perfekt). Redo för äventyr!

✨ Simma omgiven av trollsländor i skymningen.

✨ Att bli inbjuden till en lokal kreativ gemenskap och se alla möjligheter det kan innebära.

✨ Lyssna på sommarprat (Sommar i P1) som ger värdefulla perspektiv igen och igen.

✨ Klara av en stressande trafiksituation.

✨ Gå barfota på skogsstigar.

✨ Att ha en chef som är beredd att anpassa arbetet efter mina behov.

✨ Normala blodsockervärden för Asla. Att få uppleva belöningen efter kampen mot hennes kattdiabetes. Att inte behöva ge insulin och därmed få en saknad frihet tillbaka. Fick hindra mig från att inte krama om henne alltför hårt i euforin. 😃 (Vi fortsätter kämpa dock)

✨ Skörda egen sallad (grönkål, pak choi, tomat och andra gröna blad) på balkongen till midsommar.

✨ Nymånens tunna skära mellan tallkronorna när jag vilade mig i hängmattan.

✨ Ormbunkars struktur och form. Häpnadsväckande!

✨ Få höra från en klient att hen känt sig hörd och fått upprättelse i vår kontakt och att hen känt sig trygg med mig.

✨ Våga ta ett steg bortom det jag trodde att jag skulle våga och känna att jag klarar av det.

✨ En kollega som spontant delade något sårbart och viktigt med mig.

✨ Att Alicia skickade en rådjursfigur i trä till mig som direkt fick en hedersplats hemma. Så vacker!

Vilka ögonblick vill du spara från juni?

Stjärnögonblick från maj 2023

Maj är ju verkligen ALLT samtidigt. Jag tycks glömma hur maj liksom svämmar över av aktivitet, grönska och pånyttfödelse på alla sätt och vis. Lätt för en högkänslig som jag att bli överväldigad. Därför har maj handlat mycket om att prioritera återhämtning och försöka landa snarare än att springa med i farten. Lättare sagt än gjort.

Vi är på väg in i en omorganisering på jobbet och det märks att det skapar obalans. Jag har fått jobba på mina gränser och att fokusera på vad jag kan påverka. Möten och genombrott för människor jag arbetar för ger verkligen mening.

På fritiden kämpar jag på med övningskörningen som för tillfället försatt mig i en svacka i självförtroende. Jag tror att svårigheten egentligen är att mina mål inte har matchat mina förutsättningar. Jag fortsätter öva och försöker mjuka upp stressen som sätter käppar i hjulet för mig. Riskettan avklarad och intensivkurs bokad under min semester i augusti. En stund i taget.

Aslas diabetes visar mönster av att hon är på väg att få igång sin egen insulinproduktion igen vilket både är hoppfullt och nervöst. Nervöst de gånger jag behöver ge insulin även vid normala värden eftersom blodsockret då kan sjunka för lågt.

I övrigt har jag mest njutit av naturen. Kvällspromenader i skogen, återhämtning lutad mot trädstammar och blombuketter i händerna. Daglig omsorg om odlingarna gör mig jordad och tacksam.

Fler ögonblick som gett mig kraft i maj:

✨ En stund av trygg samvaro vid en tjärn då ett lätt regn föll över oss och regnbågen sedan tog vid.

✨ Ett barn som kom springandes med mamma efter, ropandes ”vänta!” och han svarade ”men skorna springer så fort” 😍

✨ Att jag kunde andas mig igenom det första kalla badet för i år.

✨ Dofterna efter sommarregn.

✨ Min gröna sommarjacka som är så mjuk att jag går och klappar på mig när jag har den.

✨ Blommande magnoliaträd 🌸

✨ De där dagarna då Aslas blodsocker ligger inom normalvärden. Nu ibland flera dagar i följd ❤️🙏🏼

✨ En dag då jag hade utrymme i både energi och tid att stötta upp trötta kollegor. Kändes skönt att få vara till nytta på det viset.

✨ Att få vara med och se genombrott för människor som har det svårt. Håller särskilt varmt om hjärtat ett möte där en förälder nådde fram till sitt barn och de kunde se varandra.

✨ Få ta över en mini-Kånken efter en väns barn. Någon som älskat den lika mycket som jag älskar den nu.

✨ Sorg som fick flöda fritt och ge plats för en tacksamhet och acceptans.

✨ Se solnedgången från toppen av en grön skidbacke.

✨ Hitta en plats där det växte massor med rölleka - och göra ogräspaj med det!

✨ Luta mig mot en stor ek i skogen och bädda in mig i en stor halsduk en trött dag.

✨ Två vallmoblommor i skydd av ett träd. Såg romantiskt ut på något vis!

✨ Övningsköra till loppisar med min vän som bör prisas för sitt tålamod.

✨ Alla bus på jobbet när vi hade en kul utmaning med lite olika uppdrag för att bl a skapa arbetsglädje och gemenskap. Som när en kollega kom in i superhjälteutstyrsel efter att ha bokat in ett akut ”viktigt möte” med mig 😂

✨ Att äntligen kunna använda jeansen med kortare benlängd.

✨ Plocka en bukett liljekonvaljer till mig på mors dag och njuta av doften i mitt hem i över en vecka.

✨ Se Loreen vinna Eurovsion med den äran!

✨ Sörmlands längsta loppis! Hela dagen var så fin! Närmast hjärtat ligger ändå alla små innerliga möten med främlingar kvar. En man som berättade lite om gårdens historia, en loppisfavorit som lät oss fika i hennes trädgård och några som vänligt skänkte ett glasfat när Swish hade driftstörningar.

✨ Guldljus över vitsippshav.

✨ Göra en moodboard för mitt framtida hem på landet.

✨ Doften av syrén 💜

✨ Lyckas montera ihop den nya cykeln på egen hand!

✨

Vilka ögonblick lyste upp extra för dig i maj?

Sörmlands längsta loppis 2023

Loppis-lyx längs väg 230

Sörmlands längsta loppis är årets höjdpunkt för en loppisfantast som jag! Vi talar om 3-4 mil med över 40 loppisar längs väg 230. Hisnande! I helgen var det dags!

Jag och min vän Tessi laddade med matsäck, nytankad bil och kamera. En heldag i försommarens vackraste tid. Och eftersom Tessi också är min handlare för körkort var det ju givet att jag skulle köra så mycket jag bara orkade.

Övningskörningen

Det går helt klart framåt med körningen men det där finliret med koppling och växling (som ju i princip är att köra bil) har ju inte satt sig helt än. Så jag fick ju mycket erfarenhet under dagen 😅 när jag backade på uppfarter, fick motorstopp i mer eller mindre lämpliga situationer och tog en tvär sväng på treans växel. Tur att det finns skyltar som varnar ”övningskör” 🙈 Allt som allt gick det ändå bra och efter ungefär tre timmar fick handledaren ta över ratten.

Hos en storfavorit, Lövhultsboden, fann jag skolplanschen ovan - den med isbjörnar. Den behövde komma med mig hem. En viktig symbol för klimatet och varför vi alla behöver konsumera mer cirkulärt.

Trädgårdar, lador, garage, förråd och gräsmattor fyllda med loppisbord och prylar. Det blir uppenbart att vi inte behöver producera mer saker om vi bara ser till att skänka/sälja vidare det vi inte behöver längre.

Planering efter loppisarnas öppettider

Min plan med erfarenhet från tidigare år var att först besöka de som stängde kl 14, för att sedan ta oss till platserna längst bort från Eskilstuna och sen pricka av ställen på väg tillbaka. Loppisarna öppnade mellan kl 09.00-10.00 och stängde mellan 14.00-17.00. De flesta hade öppet till 15. Några hade öppet båda dagarna och vissa bara lördag, någon enstaka enbart söndag.

Energipåfyllning

Vi körde på länge och tog sen en välbehövlig lunchpaus på någons gräsmatta. Det såldes mat och fika på flera ställen i år vilket ju alltid uppskattas!

Totalt hann vi med 27 loppisar denna dag och mot slutet var vi ordentligt mätta på loppis och prylar. Den sista loppisen hade packat ihop i förtid. Två bra indikationer på att det var dags att åka hem.

Sörmlands idylliska landsbygd

Den största charmen med denna årliga loppisrunda är nog ändå möjligheten att få se miljöer och platser som jag annars inte skulle ha besökt. Den sörmländska landsbygden är sådär vacker att jag fylls av förundran och vördnad. Speciellt så här års. Jag drömmer ju om ett liv här, bland fält och gårdar och (förhoppningsvis) grannsamverkan.

Loppisfynden

Trots att Swish hade driftstörningar i slutet av dagen kunde tilliten leda oss rätt, med byte av nummer men också någon som sa ”ta den, du får den” sådär som vänligheten i oss vill.

Så vad fyndade jag denna dag? Jo men faktiskt en del som stod på behovslistan sedan länge och inte bara kategoriserades under ”villhöver”.

• En liten piedestal går alltid åt hos mig.

• Anslagstavla/hängare i kork till hallen.

• Hänglås till förrådet efter att det förra klipptes av i inbrottet.

• En liten glasflaska för någon hemmagjord olja/sirap/vinegrett.

• Mattermos för utflykter.

• En innerkudde som uppfyllde mitt behov av huvudkudde (så efterlängtat!).

• En gammal kökshylla med glaslådor till mitt framtida torp och nu som förvaring av örter eller dylikt.

• Ett par svarta jeans som ersätter de jag lappat och lagat sedan sena tonåren.

• En svart kofta som är en kopia av en jag nött på ungefär lika länge som jeansen och som helt klart gjort sitt (som tröja iaf).

• Rester av makramégarn vilket stått på min loppislista i tre år nu.

• Innerkrukor till mina växande odlingar i bra storlek.

• En trälåda som mest var en villhöver. Trälådor har jag en grej för 🙈

• Gardinstång i trä med fästen. SOM jag letat efter detta och funderat på hur jag ska få hem från bygghandel, och i helt rätt mått för mitt vardagsrumsfönster dessutom! Bästa fyndet! 🙏🏼

• Skolplansch med isbjörn - så vacker!

• Balkonglåda helt i min smak - där kommer kålen växa frisk!

• Glasfat i rätt storlek som blomfat till en större kruka jag har. Också det har jag letat ett tag efter!

Jag hoppas att det blir en favorit i repris i augusti även i år, vilket det blev förra året. Loppisarnas högsäsong är nu. 🙌🏼

✨

Vad står på din loppis-önskelista?

Ogräspaj med nässlor, kirskål och skogslök

Ogräspaj med kirskål, nässlor, rölleka och skogslök stod på menyn häromdagen. Allt från den lilla skogen nära mig. Naturens skafferi är rikt i försommaren och jag samlar på mig allt jag förmår.

Det vi kallar ogräs är många gånger ätbart. Många gånger handlar det bara om att testa sig fram och utmana sina fördomar. Men hur tillagar man det? Jag tänker att det mesta ogräs kan tillagas och användas likt spenat. I grytor, sallader, pasta - och paj! Inspirerat av detta recept.

Ingredienser

• Smör/olja till stekning

• 70 g kirskål

• 70g ogräs, t ex rölleka, maskros, nässlor, våtarv
  (spara några blad till dekorering)

• (ev. svamp)

• 1 vitlöksklyfta

• 1 msk äppelcidervinäger

• 5-6 skogslökar/salladslökar/annan lök

• 1 rulle smördeg

• 1,5 dl riven ost

• (ev. soltorkade tomater/oliver)

Äggstanning

• 3 ägg

• 2 dl grädde

• salt, peppar, oregano

Gör så här

1. Om du vill hackar du ogräset i mindre bitar eller så kan du dela det för hand. Jag separerar bladen och hackar bladstammen. Pressa vitlöksklyftan. Om du vill ha i svamp steker du den lite först innan steg 2.

2. Fräs ogräs med pressad vitlök i smör/olja i en stekpanna. Stek tills bladen är lite sladdriga men har kvar sin gröna färg. Slå över lite vinäger innan du tar det från plattan.

3. Finhacka löken och strimla ev. soltorkade tomater (tips: klipp dem).

4. Rulla ut smördegen i pajskalet. Behöver inte naggas, vilket behövs med egen deg.

5. Fyll skalet med ogräset, ev. tomater/svamp, lök och ost.

6. Vispa ihop ägg, grädde och kryddor. Slå över pajen och grädda i 225° i 30-40 minuter.

7. Servera gärna med en enkel kall sås, t ex gräddfil med pressad citron och valfria kryddor och en sallad med t ex mynta, tomater och kirskål (en vinegrett till gör det extra gott).

Smakar verkligen som en somrig spenatpaj! Den får lite extra känsla av att jag har plockat det själv till skogs.

🌿

Vill du lära dig mer om örter/ogräs och naturens skafferi är mina två husgudar Niki Sjölund och Lisen Sundgren. Jag har skrivit om ätbara växter i detta inlägg.

Stjärnögonblick från april 2023

April innehöll många ”första”. Framför allt årets första i naturen. Jag började också arbeta i ett nytt team på socialtjänsten med några nya arbetsuppgifter. Eftersom jag nu har de första mötena med människor innebär det också att varje möte är något nytt. Jag lär mig nytt varje dag. Det är otroligt inspirerande - och utmanande. I slutet av månaden var jag iväg på konferens i två dagar på Södertuna slott med jobbet. Så vacker plats och lyxiga men hektiska dagar.

Aprilvädret från försommarvärme till snökaos på någon dag har känts i min stackars kropp. Jag har acceptans, och snälla strategier. Jag har försökt sänka ambitionerna lite överallt. En klädbytardag och en del övningskörning har jag fått till trots en trötthet som ibland gjort mig helt urlakad. Det känns fint att se att jag kan balansera jobbdagarna tillräckligt bra för att inte bli helt däckad på helgerna. Odlingarna, Asla och vårtecken ger extra kraft när det är tufft att orka med.

Och så klart, den förundran som väcks i stjärnögonblicken:

✨ Snödroppar i skymningens mörker, en vemodig och hoppfull känsla samtidigt.

✨ Årets första humla svärmandes förbi.

✨ Att sträcka ut en fot i svalkan utanför täcket om natten.

✨ Styra min tid och känna att det ger en bra rytm i jobbet. Känslan av att jag är trygg i mina gränser.

✨ Det där glittret på blåsippans blad.

✨ Att få höra ”jag vet, jag ser dig” när jag kände mig tillintetgjord och överkörd.

✨ Fåglarnas mjuka gemensamma rörelse när de flyttade sig mellan hustaken.

✨ Samverkan med grannar vid inbrott i våra förråd.

✨ Plantdjungeln som växer upp på mitt köksbord och att stolt visa upp den för alla som vill se.

✨ Att få uppleva alla stadier av vitsippans knopp samtidigt.

✨ En fjäril (påfågelöga) som fladdrade runt i min närvaro i nästan 30 minuter.

✨ Komma hem till Asla efter konferensen och att hon inte vek från min sida på flera dagar.

✨ En vän som återkopplade för att kolla läget efter ett tufft beslut.

✨ Klara av momentet start i backe på körlektionen.

✨ Inredningen på Södertuna Slott - vill flytta in!

✨ Inbjudan till ett avslappnat umgänge på valborg.

✨ Årets första citronfjäril i skogsbrynet.

✨ Komma i tid för att knipa några tallrikar i serien ”Gröna Anna” på favoritloppisen. Kunde ha hoppat jämfota av glädje!

✨ Ett rådjur som stod alldeles stilla och mötte min blick under en kvällspromenad.

✨ Ströva bland vitsippshav med kollegor i förundran.

✨ De små nässlorna som tog sig upp ur fjolårets sly.

✨ Att kunna använda mina livserfarenhet indirekt i möten med klienter och känna hur det gör skillnad.

✨ Få höra att det jag delar är viktigt för någon, oavsett om det ibland dröjer mellan inläggen.

✨ Byta kläder på klädbytardag - lämna in kläder och få nya helt gratis! Hela konceptet är så tillfredsställande.

✨ Gyllene timmen över fält och vatten - hur naturen kan förstärka ljus på så olika vackra sätt.

✨ Hur var din aprilmånad? Vad gav dig ljus? ✨