Hållbara vanor 2022: självomsorg

Självomsorg är för mig att värna mitt inre fridlysta rum, sätta gränser och vara lyhörd och följa mina behov. Att värdesätta konturerna runt mig själv som håller om mig och skapar integritet gentemot den yttre världen. Min personliga hållbarhet är helt beroende av min förmåga att upprätthålla min självomsorg. Därför vill jag börja där.

Självomsorg är en färskvara

Helt ärligt så har jag under mina månader av arbetslöshet och sjukdom tappat mycket av den självomsorg som var så självklar för mig. Jag har gått ifrån att automatiskt ta hand om mig och känna in mina behov till en obalans som behöver styras rätt igen. Och eftersom jag vet sedan tidigare att rutiner är kärnan i min yttre självomsorg försöker jag göra en nystart där. Att jag kan se hur den yttre obalansen påverkar den inre gör att jag kan ha medkänsla med mig i att jag tappat det och försöka lugna den återuppväckta inre kritikern. Utanförskap sätter sina spår. Det är ofrånkomligt.

Med det vill jag säga att kloka tankar och medvetenhet inte är lika lätt att anamma i praktiken. Jag vill inte ge sken av att jag är någon expert på självomsorg. Samtidigt som jag inte vill förminska det enorma modiga och svåra arbete jag har gjort med det genom åren. Att vända självförakt till självomsorg är faktiskt en jäkla revolution. Att vidmakthålla det och att hitta tillbaka till rätt spår är en lika viktig process, och kanske ännu modigare. Jag har det med mig. Det behöver dock fortsätta omsättas i handling. Och vad som är självomsorg för en idag är sällan detsamma som för 5-10 år sedan. Det är en färskvara.

Det är lätt att vara snäll mot sig själv när livet flyter på. När vi behöver det som mest i utmanande livsskeenden är det tuffare. Så detta är lika mycket ett försök att stärka min egen självomsorg som din. Att göra den kunskap jag har medveten och synlig. Expertkunskapen om dig har bara du. Min önskan är att mina tankar ska hjälpa dig att komma närmare den, och dig själv. 

Värna ditt inre rum

Det behöver börja inifrån. För mig har det handlat om att lyssna in min inre dialog. Vad säger jag till mig själv? Vad tillåter jag mig att tänka om mig? Självkritik har sitt syfte. Den vill skydda oss. Tills den tar över och blir skam och rädsla. Lagom doser självkritik är sunt, men höga doser förgiftar vår självbild. Där är självmedkänsla min bästa medicin. Att se mig själv i mitt sammanhang, med mina förutsättningar och utmaningar. Att ha det som utgångspunkt. Hur har ditt liv sett ut den senaste tiden? Vad påverkar dina förutsättningar och ditt mående? Att se sig själv utifrån, som om man hörde en vän berätta om sin situation, gör att vi mjuknar inför oss själva och livet. Då kan vi acceptera livet och oss själva som vi är. Då blir de förväntningar vi har på oss själva mer realistiska.

De kommande veckorna tänkte jag dela med mig mer om mina tankar om att lyssna in sina behov, att följa dem och det där med att sätta gränser. Det är en grund för självomsorg jag själv återkommer till, och de flesta vanor jag har haft och har för det faller in under dessa teman.

Jag sitter inte på några svar om hur du bäst tar hand om dig. Det gör du. Jag hoppas att de dagar som är kvar av februari kan ge dig något nytt perspektiv i det ämnet som du kan bära med dig vidare. Jag är ganska säker på att jag får till mig något nytt av dig som delar med dig av dina reflektioner.

Så, vi inleder #hållbaravanor för februari med några vanor som jag själv har haft hjälp av. Dela gärna med dig av dina tankar och vanor under hashtaggen eller i kommentarsfältet!

Hållbara vanor för självomsorg

• Skriv dagbok. Undersök din inre dialog.

• Skriv listor. Vad tar energi ifrån dig? Vad ger dig energi? Hur kan du jämna ut den balansen mer?

• Hur får du återhämtning? Har du en balans i vila/aktivitet eller behöver det justeras?

• Planera in bara-vara-tid. Låt kroppen leda dig.

• Ta hand om kroppen. Kroppsvård, yoga, träning, en stillsam promenad.

• Träna dig i medveten närvaro. I naturen, i vardagssysslorna, i samtal. Var du än är.

• Andas. Förankra dig i din andning.

• Sätt gränser. I tiden, i relationer, gentemot dig själv.

• Gör det fint för dig själv.

• Öva dig i självmedkänsla. Hur skulle du prata till en nära vän i din situation?

• Meditera. Låt sinnet sakta in. Låt andetagen flöda. Sök mellanrummet mellan dig och dina tankar.

• Klä dig i favoritkläderna. Klä dig varmt. Skit i att se snygg ut. Eller se snygg ut för dig.

• Planera efter dina behov - precis som en förälder tänker i förväg på vad barnen kan behöva under dagen.

• Gör saker du tycker om.

• Säg nej till något du inte vill/orkar utan att förklara varför.

• Våga be om det du behöver även om du kanske inte kan få det just då eller just så.

• Var spontan, följ lust och önskningar.

• Lek, dansa, var kreativ, släpp loss din livslust!

Mina hållbara vanor 2022

Under januari har jag observerat vilka hållbara vanor jag redan har. Vad jag gör för att minska min klimatpåverkan, för att återhämta mig och ta hand om mig och hur jag skapar omsorg i mitt liv inuti och utanför. Även om jag har varit medveten i många år om vikten av hållbarhet och aktivt arbetat både för att ta hand om mig och miljön bättre finns det sådant jag önskar mer och mindre av.

Jag vill undvika att det blir en prestation. Därför tror jag på att närma mig hållbarheten i en anda av omsorg. Se syftet, mitt varför. Att inte bli för ambitiös så att jag blir överväldigad istället. Det är så lätt att falla in i quick-fix som låter bra och ser bra ut, men om vi glömmer bort omsorgen om oss själva blir det inte hållbart över tid ändå. Därför är det viktigt för mig att väva in den personliga hållbarheten i mina hållbara vanor.

Börja där du är - det är då det blir hållbart

Vi har alla våra utmaningar och svårigheter, och jag tror på att börja där det är enkelt och fasa in nya vanor från det. För mig är det lätt att undvika bilresande till stor del eftersom jag bor centralt i en stad utan körkort. Det är inte lika lätt för någon på landsbygden som pendlar till jobbet. För mig är det dock svårt att ställa om till vegansk kost då jag är känslig för att förändra kostvanor medan vegansk mat för någon annan blir något som berikar livet. Med det sagt: börja där du står, där det känns givande och omsorgsfullt. Tillsammans binder vi en väv där du täcker upp där jag brister och vice versa. Det är så det blir hållbart för oss alla till sist. Det tror jag på.

Så, vilka vanor vill jag fortsätta med och lägga till 2022?

Hållbara vanor som jag vill fortsätta med

Jag vill fortsätta ta vara på resurser, praktisera medveten närvaro, fördjupa min kroppskännedom och följa naturliga spår.

För att minska min klimatpåverkan

• Spara el- och vatten genom att lägga upp hållbara rutiner för kroppsvård, städning och tänka cirkulärt.

• Som regel undvika nyköp.

• Ta vara på matsvinn både hemma och när jag handlar.

• Använda ekologisk och hållbar kroppsvård: äppelcidervinäger som balsam, färga håret med henna, naturliga ingredienser i schampoo och tvål och gärna förpackningsfritt.

• Städa med naturliga rengöringsmedel (t ex ättika, bikarbonat, citron) och återanvända dammsugarpåsar.

• Tvätta kläder med naturliga tvättmedel och använda äppelcidervinäger som sköljmedel.

• Laga storkok av vegetarisk mat baserat på det jag redan har hemma och säsongsmat.

• Odla egna grönsaker och örter i den mån jag kan.

• Kompostera med bokashi, skapa ny jord av det och använda lakvatten som växtnäring.

• Göra utflykter lokalt till fots och på cykel, eller ta buss/tåg i möjligaste mån.

• Baka eget bröd och frysa in.

• Plocka örter och grönt i naturen.

• Använda komposterbart kattströ i kattlådan.

• Släcka lampor och dra ut sladdar som inte används. Stänga av TV:n på strömbrytaren.

För personlig hållbarhet

• Planera dagarna med marginaler.

• Meditera innan jag går upp ur sängen, helst med kroppsscanning så att jag känner in dagsform.

• Göra mig iordning på morgonen oavsett om jag ska gå hemifrån eller inte för att vakna till ordentligt.

• Samla stjärnögonblick varje dag och möta världen i förundran.

• Hålla en aktiv dialog med mitt inre barn och de behov som hon ger uttryck för.

• Alltid ha en matlåda extra över för tröttare dagar.

• Redigera bilder regelbundet då det är mindfulness för mig.

• Dela upp vardagssysslor i mindre delar och sprida ut dem över veckan.

• Träna på att acceptera varje situation som den dyker upp.

• Ringa vänner när jag går vilse i mina egna tankar.

• Skriva av mig känslor och tankar.

• Sätta tydliga gränser och ha nolltolerans mot respektlösa beteenden.

• Dela med mig av mig själv med integritet, värdighet och eftertänksamhet.

• Be om hjälp regelbundet med de behov jag inte kan fylla själv och ta del av vad andra har som jag kan få ta del av.

• Följa kroppens signaler och tömma kalendern om varningssignaler dyker upp.

Hållbara vanor jag vill ha mer av

Jag vill ha mer långsamhet, glädje, gör-det-själv-känsla, kreativitet, återhämtning och rutin. Om jag bara skulle välja en vana så är det att laga och vårda mina ägodelar.

För att minska min klimatpåverkan

• Välja mer hållbara material, också förpackningar, när jag köper något nytt som t ex mat.

• Ha en mer tydlig rutin kring mitt konsumtionstänk så att jag får ett mer självklart cirkulärt tänk.

• Skapa utrymme i tid och ork för att ta hand om, vårda och laga det jag redan har eller återbruka det.

• Sopa och torka golv mellan dammsugningar.

• Lära mig mer om vilda växter och hur jag kan ta vara på dem i matlagning eller som naturlig medicin.

• Göra eget diskmedel med aleppotvål.

• Göra eget naturligt tvättmedel.

• Ha med mig en handske och påse när jag är ute så att det blir lätt att plocka upp skräp.

För personlig hållbarhet

• Sprida ut mina hushållssysslor mer över veckan.

• Mer lugn rörelse i vardagen som yoga, hemsysslor, vattna och plantera om växter.

• Prioritera återhämtning ännu mer.

• Tänka igenom och skapa en mer hållbar plan för min användning av sociala medier.

• Sänka ambitioner med det mesta jag gör, hitta ett “good enough” och mer trivsamt prestigelöst förhållningssätt till det jag skapar.

• Rensa foton och dokument på dator och i telefon i slutet av varje månad.

• Skriva dagbok mer regelbundet.

• Ta tid för att måla, skriva och skapa bara för att.

• Minska planering och kontroll, jobba in utrymme för mer lust och inspiration. Väcka kreativiteten till liv.

• Hitta fler saker som får mig att skratta och njuta av livet.

Häng med på #hållbaravanor2022 

Vad gör du redan i vardagen för att minska din klimatpåverkan och öka din personliga hållbarhet? Om du skulle välja en enda vana att lägga till eller förändra i ditt liv 2022, vilken skulle det vara?

Du är varmt välkommen att dela med dig av det du har hittat i din vardag. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i senare inlägg.

Kommande månader tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilken blir din hållbara vana och utmaning 2022?

Hållbara vanor 2022: bli medveten

Vad tror du om att börja där vi står för att försöka göra det lite mer hållbart? Justera de små vanorna, den omedvetna ovanan, de spända käkarna, slentrianköpen och dubbelarbetet. Med hållbarhet menar jag både hållbart för miljö och människa. För vi hänger ju faktiskt ihop mer än vi tror. Det här är ingen utmaning där tanken är att vi ska prestera och “förbättra oss själva”. Jag tror på att hitta motivation i vad vi vill och mår bra av. Det är tanken med #hållbaravanor2022 - i omsorg om oss själva och med det också planeten, och vice versa.

Långsamt och snällt

Vi börjar här i januari. Långsamt. I det lilla. Vi observerar. Dokumenterar om vi så vill. Vi börjar där vi är utan krav på förändring. Vi möter oss själva med medkänsla i det vi ser. Vi gör alltid så gott vi kan med det vi har och kan. Medvetenhet är att få mer resurser i insikter. Det är också en möjlighet till självkännedom. Var snäll mot dig när du observerar dig. Pausa. Släpp taget och låt dig själv vara mänsklig. Gör förändringen hållbar genom att vänja dig vid tanken.

Inventera

Vilka vanor har du? Går de att göra mer miljömedvetna och hållbara? Vad skulle du vilja förändra? Vilken vana i din vardag skaver mest? Vilket steg är sådär litet att du kan ta det redan idag? 

Områden att kika på

• mat - planering, tillagning, odling, svinn osv.

• städning, tvätt, disk

• sophantering, svinn, återbruk

• klädvård och lagning

• kreativitet och lust

• förundran och medveten närvaro

• hållbara material

• hållbara inköp och ekonomi

• kropps- och skönhetsvård

• el- och vattenanvändning

• hållbara relationer

• återhämtning

• transport och rörelse

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hitta det som just du vill förändra i din vardag. I slutet av januari ska jag berätta om vilken eller vilka vanor jag har blivit medveten om. Du är varmt välkommen att dela med dig av det du har hittat i din vardag. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i det senare inlägget.

Kommande månader tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vad säger du? Ska vi göra ett försök? Är du med? 

Varför bryr vi oss inte om skräpet?

Hållbarhet handlar för mig om omsorg, att bry sig om, att vara i relation. I det moderna samhället gör stress och konsumtion lätt att vi tappar kontakt med omsorgen. Omsorg kräver närvaro, och tid. För mig är det en nyckel i att förstå de flesta problem vi brottas med idag. Ensamhet, ångest, depressioner, kriminalitet, våld och beroenden. Jag tror att det är stressen som gör oss sjuka och inte ger oss möjlighet att stå i kontakt med våra känslor eller våra medmänniskor. Jag tror att det är därför vi skräpar ner och skadar jorden. Det finns en uppgivenhet i det, en distans som börjar inom oss.

För tydlighetens skull: detta är enbart mina egna reflektioner utifrån vad jag har med mig. Dela gärna ditt eget perspektiv, så kanske vi ser nya saker tillsammans.

Jag ser det som att konsumtion blir ångestlindring och lösning på ett skenande livstempo och ensamhet. I att äga och konsumera, visa en yta, skapas gemenskap och identitet. I frånvaro av tid och närvaro där vi kan mötas som vi är, och duga som vi är. Det blir alldeles för lätt att bli fastlåst i ett stressigt liv där vi inte hinner bry oss, tänka efter, vara här och nu. Alla har vi våra “dåliga vanor”, sånt som tyder på just det här - brist på omsorg, närvaro, tid, ork. Att köpa hämtmat för att få livspusslet att gå ihop. Slänga i sig ett billigt snack på väg till nästa aktivitet. Köpa nytt när det gamla är trasigt. Samla på sig saker som kanske kan göra livet lättare. Trycka i sig något som förändrar den skavande känslan för en stund. Känner du igen dig? Hittar du också de där snabba lösningarna ibland? 

När vi har det kämpigt generellt är det svårt att inte fastna i de dåliga cirklarna. Jag har själv gjort det så många gånger om. Kedjerökt, ätit skräpmat, tryckt i mig choklad på väg hem från ett möte jag egentligen inte orkade med, dövat känslor med socker. Och då har jag garanterat släppt ett godispapper eller en fimp på marken någon gång. Jag brydde mig väl inte om min omgivning när jag inte ens brydde mig om mig själv? Jag brydde mig väl inte om vad jag gjorde när jag ändå inte orkade leva? 

Tills jag lärde mig den hårda vägen vad det innebär när man inte bryr sig, inte hinner med varken sig själv eller andra. Tills jag var både ensam och utmattad. Med tusen saker att ta hand om men ingen ork för att göra det. Utan någon verklig mening. Livet bara snurrade på omkring mig. Tills kroppen sa att den inte orkade mer. På min väg mot personlig hållbarhet fann jag en hållbarhet som handlade om en hel värld. En värld jag tillhörde, helt självklart.

På mina skräppromenader ser jag det mönstret. Cigarettpaketen, fimparna, snusdosorna, godispappret, medicinkartorna, tuggummipaketen, snabbmatspåsarna, ölflaskorna. Det är vanligast. Som att vi vill lämna vår skam bortom synhåll. För mig är detta tecken på det. Jag blir så klart också arg för att man inte tar med sig skräpet. Mot bakgrund av min egen berättelse kan jag också ana berättelserna bakom. Beroenden, ångestdämpning - sånt vi gör för att orka stressen och sådant som visar på hur vi brister i självomsorg. Känslorna maskeras med signalsubstanser (som adrenalin och dopamin). 

När vi stänger ute våra verkliga känslor brister också hållbarheten. Den personliga hållbarheten och den miljömässiga. Omsorgen om sig själv och miljön hänger ihop. Inte bara i dåliga vanor, men också för att det vi matar oss själva med matar vi miljön med. Det vi matar miljön med matar vi oss själva och andra med. Vi är en del av ett kretslopp. 

Vi är en del av allt levande, och ändå kan den där ensamheten få oss att tappa den tillhörigheten. Stressen över alla borden och måsten tar över. Vi försöker hitta de pauser vi kan se i konsumtionen. När vi gömmer oss bland träden för att lugna nerverna med cigaretter, godis eller alkohol. När vi kanske allra mest skulle behöva att någon stannade upp och lyssnade en stund. När vi skulle behöva ge oss själva verklig återhämtning. 

Jag tänker att det är där vi måste börja för att kunna ta hand om miljön omkring oss. Med varandra, med oss själva. Att stanna upp och bry oss, se varandra. Först då kan vi bli medvetna och närvarande i en verklig hållbarhet. För det hänger ihop. Vi stressar Moder Jord som ett symptom på samhällsstrukturer som också stressar oss. Våra kroppar och nervsystem. Men vi är också samhällsstrukturen, vi återskapar den. Vi kan vara förändringen.

Vad vill du ge mer omsorg och närvaro i ditt liv?
Hur kan du göra det?

Plommonrecept - och konsten att kärna ur plommon

Plommon kan verkligen ge ett överflöd vissa år och detta år är ett riktigt plommonår. Jag frågade mina vänner på Facebook om de hade frukt de behövde bli av med och många hade just plommon. Men vad kan man göra med plommon då? Ja det har jag undersökt efter att jag fick hem 7,5 kg av dem. Här kommer några idéer och recept på saft, sylt, marmelad och snacks. Men först tänkte jag dela med mig av två effektiva sätt att kärna ur plommonen.

Kärna ur plommon

Det finns två effektiva sätt att kärna ur plommon som jag har hittat.

1. Häll en bottenskyla (täck botten) med vatten i en kastrull. Räkna plommonen och lägg i dem i kastrullen. När plommonen mjuknar släpper kärnorna och flyter upp till ytan. Du kan skynda på det genom att mosa plommonen under tiden. Rör om då och då. Plocka sedan ur plommonkärnorna med en hålslev och räkna så att du får lika många kärnor som du la i plommon.

2. Dela plommonet på mitten (helst i motsatt riktning mot skåran). Vrid loss halvorna genom att vrida dem åt motsatta håll. Dela sedan halvan med kärnan på hälften. Vrid loss den lösare halvan på samma sätt som tidigare. Sedan tar du ett grepp om kärnan och vrider ur den ur den sista kvarten. Klart!

Torka plommon

Kärna ur plommonen, dela i kvartar. Torka sedan i 60 grader i 14-16 timmar i frukt- och svamptork eller max 50 grader i ugn, ca 8 timmar. De ska vara sega och skrumpna i konsistensen när de är klara. Lägg i återförslutningsbara påsar eller glasburkar. Perfekt som snacks på en utflykt, för att dämpa sötsug om kvällen eller som extra energi under dagen eller till frukostgröten eller -yoghurten.

Plommonmarmelad och plommonsylt

Jag gjorde marmeladen efter ett recept från My Feldts magiska bakbok. En variant av det receptet finns här, då med karamelliserad lök. Marmelad görs enkelt med strösocker eller syltsocker (håller längre med det) och helst med vaniljstång men en billigare variant är vaniljsocker. Beräkna ca 1 liter socker till 1 kg plommon ihop med 1/2 tsk vaniljsocker. Koka upp plommonen tills de mjuknat, låt vaniljstången/vaniljsockret koka med, tillsätt socker och låt sjuda i ca 20 minuter. Gör ett test genom att lägga upp en bit av marmeladen på ett fat, ställ in i kylen och låt svalna. Om den sen har en marmelad-konsistens vet du att det är klart. Tillsätt saft från 1 citron och ta bort vaniljstången, häll upp i sterila glasburkar och förvara i kyl/frys.

Sylt görs på samma sätt, men med mindre socker, 3 dl till 1 kg plommon, och utan citronen. Jag gillade verkligen detta recept med kardemumma och vanilj från Leva Hållbart.

En annan variant är att göra kompott eller kräm som funkar bra som mellanmål eller kvällsmål. Det bär ätas relativt fort ändå även om kompotter brukar stå sig upp till en vecka i kylen. Så planera också för att kunna äta upp det! Kompott kan även ätas till glass eller till gröt. Mums!

Kompott av plommon

Vid kompott gör man helst basen först. För 4 portioner: 0,5 dl vatten, socker (2 msk till ca 12 plommon) och smaksättning (t ex vaniljstång/vaniljpulver, stjärnanis, rödvinsvinäger, kardemumma/kanel) kokas ihop och sen läggs de urkärnade plommonen i. En variant av plommonkompott finns här.

Plommonkräm

Plommonkräm tillagas genom att koka upp plommon i 15-20 minuter tills de är mjuka, vända ner strösocker efter smak och låta sjuda. Rör sedan ut potatismjöl i vatten och vänd ner medan du vispar, låt sjuda upp igen utan att koka och ta sedan av plattan. Låt svalna och servera den antingen ljummen eller som kall kräm. Fullständigt recept med mått hittar du på Jennys matblogg.

Plommonsaft

Jag använde mig av ett enkelt recept från ICA när jag gjorde min plommonsaft. Koka sönder plommonen tills de är mjuka, låt rinna av i handduk/saftsil i cirka en timme och blanda sedan i socker tills det har lösts upp, häll upp i väl rengjorda flaskor och förvara i kylen! Superenkelt och gott!

Har du något favoritrecept med plommon? Vad tycker du bäst om?

Tjäna på att plocka skräp och panta sopor

Det kan av förklarliga skäl ta emot lite att plocka skräp, hur mycket du än vill göra en insats för miljön. Det kan kännas smutsigt och väcka frustration över att städa upp efter andra. Då kan det ju vara bra att få en yttre belöning för mödan. Bortsett från den omsorg du bidrar med till planeten. Idag tipsar jag därför om två appar som jag använder för att göra skräpplockningen lite roligare. Men först lite allmänna tips!

Tips inför skräppromenad

Ha alltid med dig en soppåse (rekommenderar miljövänliga sådana från återvunnet material) och handskar. Jag har kört på tunna trädgårdshandskar då de fungerar bra, men de flesta handskar går ju bra. Framför allt kan det ibland vara vasst skräp och sen är det både fräschare och mindre hälsorisker att använda handskar.

Att ha lite extra tidsmarginal t ex på väg från arbete/skola eller vart du än är på väg i din vardag ger dig möjligheten att se skräpet omkring dig. Som bonus får du en stunds medveten närvaro.

Kombinera nytta med nöje! Ofta när jag ger mig ut för att plocka svamp eller bär i skogen passar jag på att plocka skräp samtidigt. Då blir inte det huvudfokuset samtidigt som det ändå blir av. Det kan också vara på en joggingrunda eller promenad med en vän. Sällskap brukar också skapa tillfällen att prata om miljöfrågor och det kan hjälpa oss att hitta nya områden där vi kan förändra beteenden.

Se det som ett äventyr och väck nyfikenheten! Jag tänker mycket på Pippis sakletar-äventyr när jag är ute och strosar. Var nyfiken på vad du kan hitta. Jag har hittat riktiga skatter ibland faktiskt! Låt hjärnan väckas till liv och träna din kreativitet. En gammal glasflaska kan bli en vacker vas när du gjort rent den. Skräpplockning kan även vara ett sätt att lära känna en ny del av området/staden där du bor och bege dig ut på nya områden.

Skrappen - registrera ditt skräpplock

I Skrappen registrerar du antal skräp, påsar eller säckar med skräp du plockar. Du kan välja mellan både spontanplock och event, som t ex Hela Sverige plockar skräp nu på lördag. Det går också bra att skapa egna event! Tävla med andra runt hela Sverige i hur många skräp ni plockar och se er gemensamma insats. Det är Håll Sverige Rent som står bakom appen.

Bower - panta förpackningar och tjäna pengar

I appen Bower samlar du poäng på de förpackningar du källsorterar. Det går bra att panta dem både hemma i flerfackskärl eller i närmsta miljöbod. Enkelt och smidigt! Förutom ekonomiska belöningar får du också veta hur mycket koldioxid du har sparat planeten från vid återvinning.

Om du vill ge mig några extra poäng kan du registrera dig via denna länk och använda kod: 14ca0ddd

Så pantar du dina sopor

1. Skanna och sortera dina förpackningar hemma med hjälp av mobilkameran och förpackningarnas streckkoder. Om förpackningen saknas kan du enkelt hjälpa till att registrera den.

2. Ta dig till närmaste återvinngscentral/miljörum och registrera platsen (fotografera den och bekräfta position) om den inte redan finns. Det tar en liten stund innan den godkänns men du kan ändå skanna och återvinna tills den godkänts.

3. Panta genom att bekräfta att du är på återvinningsstationen och har med dig förpackningarna genom att bekräfta plats och skanna någon/några förpackningar du har med dig i appen.

Upprepa steg 1 och 3 för att samla poäng till värdecheckar, välgörenhet eller utbetalningar. Så härlig känsla och win-win på alla sätt!

*

På lördag den 18 september är det nationella eventet “Hela Sverige plockar skräp” - haka på du med!
Du kan följa min dag via Instagram Stories.

*

Hur känner du inför att plocka skräp?
Har du något tips för att göra det roligare?

Lingon - skogens röda guld

Det är högsäsong för lingon! Under min visit till norra Västmanland förra veckan täckte lingonen myrerna och trängdes med blåbärsrisen vart jag än såg. Lysande röda superbär. Tänk att ett litet bär kan innehålla så mycket som stärker vår kropps hälsa! Perfekt att frysa ner inför vintermörkret eller börja fylla på depåerna redan nu. Det är en ynnest att vi lever i ett land som Sverige där vi har allemansrätt och kan gå ut i skogen för att plocka bär och svamp och annat ätbart direkt från naturen. Som gjort för våra kroppar.

Hälsofördelar av lingon

• Stärker immunförsvaret.

• Förebygger och lindrar urinvägsinfektioner.

• Förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

• Inflammationshämmande för slemhinnor vid urinvägar och tandkött.

• Främjar insulinproduktion och kan förebygga diabetes.

• Sänker blodtrycket.

• Förebygger cancer.

• Minskar negativa effekter av fet kost och kan med fördel ätas till sådan.

Det är främst antioxidanter som ger hälsofördelarna även om bären också innehåller vitamin A, B9, C, E och K samt kalcium, fosfor, järn och kalium. Vilket superbär! 

Att använda lingon

Lingon innehåller bensoensyra vilket fungerar konserverande och ger dem lång hållbarhet. Lingonsylt kan därför stå sig i många år. 

Lingon kan användas för att göra saft, sylt och gelé. Även om det traditionellt serverats med kötträtter finns det väldigt många andra smakkombinationer som fungerar bra med lingon. Quorn- och sojaprodukter eller svampbiffar och kålpudding gifter sig bra med lingon. Lingonglass eller sorbet är också populärt.

Själv fryser jag ner för att plocka fram till smoothies som stärkande drycker under vintermörkret. Jag är också sugen på att testa att göra glögg av det till juletiden. Jag har alltid haft lite svårt för lingonsmaken, men ett så näringsrikt bär vill jag ju ändå ta vara på!

Hur vill du ha dina lingon?

Använd plastförpackningar - igen och igen

Släng inte plasten om du kan använda den igen

I juli har Sustainable Influencers tillsammans med andra miljökämpar temat #plasticfreejuly - för att motverka den skada plast orsakar för miljön, framför allt samlas mikroplaster i havet. Att plastbanta, dvs byta ut plast i våra hem och vanor till mer hållbara giftfria material, är verkligen ett nödvändigt steg för hälsan och miljön.

Naturskyddsföreningen skriver:

Av de cirka 300 miljoner ton plast som årligen produceras i världen antas några procent, mellan 5 och 13 miljoner ton, hamna i naturen.

Mer hållbara material är självklart att föredra. Istället för plast kan vi t ex använda glasburkar, stål, tyg och bambu som har längre livslängd. Det bör ses som det privilegium det är, att ha råd med det. Det finns fortfarande inte tillräckligt med alternativ till plast, och all plast är inte dålig. De med minst chans att förändra detta är de med minst resurser och det är också den grupp som drabbas hårdast av miljöförstöringen. Som alltid bör ansvaret ligga hos myndigheter och företag att göra den verkliga skillnaden.

Vi kan också ta ansvar för att den plast som produceras återanvänds, på ett mer hållbart sätt. Så gå inte hem och släng all plast!

Vad kan vi då göra med all plast som ändå finns i våra hem?

Så undviker du att plastpartiklar frigörs

De tillsatser som finns i plast kan vara bundna olika hårt och detta spelar roll för hur de läcker ut. Vi bör undvika att värma upp plasten, men också hindra den från att komma i kontakt med feta, sura och basiska vätskor. Så vid återanvändning är rekommendationen att främst förvara torrvaror i plastförpackningar. För vätskor fungerar glasförpackningar mycket bättre! Och det är ju dessutom lite mer estetiskt tilltalande måste jag säga ;)

Undvik plastförpackningar

I de allra flesta fall går det att undvika plastförpackningar, men ibland inte. Jag tycker att det är svårast när det kommer till fryst mat. Det bästa är så klart att köpa grönsaker och frukt i lösvikt och ta med egna tygpåsar till dessa, alternativt använda papperspåsar. Det gör jag som regel. Ändå kommer jag hem med plastförpackningar nästan varje gång jag handlar. Många gånger har jag inte råd att köpa annat, och lika många gånger finns det inte plastfritt. Vi gör så gott vi kan och hållbara lösningar är på väg.

Återanvänd plastförpackningar

Vanliga brödpåsar eller andra plastpåsar går att använda om och om igen genom att skölja/torka ur. Jag sköljer även ur kaffeförpackningen och använder som förvaring till bl.a. hembakt bröd i frysen. Detta gäller också för pappersförpackningar - mjölpåsen sparar jag gärna för att ta med frukt, en mellanmål-smörgås eller ha som förvaring till annat.

Plastlådor av alla de slag använder jag för att frysa ned bär, till hemlagade såser och tillbehör. Kom ihåg! Viktigt att INTE värma upp dem, och att inte använda dem till förvaring av mat som har syra i sig som t ex tomatsås. En hel del plastlådor kan jag använda mig av när jag odlar, t ex sallat eller spenat trivs bra i dessa lådor. Och när mina egna tomater mognar kan de förvaras i kyl i en plastlåda.

Andra sätt att återanvända och återbruka plast

• Använd plastlådor som förvaring på vintern och blomlådor på sommaren.

• PET-flaskor för jämn bevattning. Fyll med vatten och tryck ner i jorden så att vattnet stannar - istället för vattenkulorna som säljs i butik.

• Gör smycken eller dekorationer för inredningen genom att klippa och limma ihop plast.

• Skapa förvaring för t ex småsaker, pennor och skruvar.

• Återanvänd plastbestick om du har sådana.

• Väv/fläta/virka en matta, en korg eller en väska.

• Plantera direkt i jordsäcken eller använd den för att blanda till ny jord med t ex kompost.

Läs mer:

• “Rätt plast på rätt plats” av Naturskyddsföreningen.

• Fler idéer finns t ex på den här härliga Pinterest-tavlan.

• Pysselbolaget hade temat “Skräpåret” 2020 och har massvis med tips på hur vi kan skapa med skräp - och här finns också härliga plast-pyssel i flera varianter.

• Kamea skriver klokt om ojämlikhetens konsekvenser för hur plast används.

*

Har du fler tips på hållbara användningsområden för plastförpackningar?

Sommarbalkongen lämnad i andras omsorg

I de varma sommardagarna förra veckan följde jag grödorna på balkongen med spänning. Det var nästan så att jag kunde se grönkålen växa varje minut i solens kraft. Igår fyllde jag på vatten längs växternas rötter för att lämna dem i växtvakternas omsorg. Jag är djupt tacksam för att jag har vänner som förstår vad min växtfamilj betyder och hjälper mig att hålla dem vid liv när jag inte kan.

Något av det roligaste projektet på sommarbalkongen blev en säck överbliven gratängpotatis från i påskas. Hela påsen hade grott och istället för en Janssons frestelse tryckte jag ned dem i en låda med bokashi-jord. Det är något extra att ta tillvara på rester både i jord och växtlighet. Det tog fart direkt och plantorna har en så ljuvligt mullig färg att de är en fröjd för ögat.

Tomater är ju en favorit hos mig! För att de ska klara sig nu svalde jag mitt plast-motstånd och ordnade plastbackar som de kan stå i för att dricka under de heta sommardagar som väntar. Så behöver inte växtvakterna mer än fylla upp också. Här finns fler tips om hur du tar hand om dina tomater.

Under flera veckor har jag sett tomatblommor förvandlas till klasar av fylliga körsbärstomater, men de tog tid på sig att ändra färg och mogna. I lördags hade några äntligen blivit gula! Då tog jag till knepet att lägga dessa ihop med ett äpple som avsöndrar etylen för att påskynda mognaden. Det funkade! Igår innan jag åkte till sjukhuset kunde jag smaka några saftiga rödorange tomater. Inget är så gott som egenodlat! Äpplen kan också påskynda annat att mogna, som t ex avokado. Tips tips!

Smultronen fick lämna förkultiveringen och fylla den kruka som vällde över av en prunkande smultronbuske förra året. Jag hoppas på detsamma i år och det ser mycket lovande ut!

Den vackra rosen av sorten “Climbing iceberg” köpte jag till mig själv som en tidig examenspresent. Jag drömmer om en spaljé att binda upp den mot och att den ska få växa upp på nytt år efter år längs balkongväggen. Med tråkiga rosableka balkongväggar färgade av stadens avgaser behövs något sådant.

Örterna har fått stanna inomhus, och dag för dag har jag skördat blad och torkat. Mest blir det citronmeliss och basilika i år, för det är det som går åt mest här. Har du några favoritörter att odla eller äta?

Förutom körsbärstomater har jag skördat grönkål och mangold. Så frasigt härliga blad som åkte in i frysen i väntan på bättre tider. Förhoppningsvis växer de frodigt fortsatt under sommaren så att det blir mer skörd senare. Annars sätter jag nya frön i jorden och odlar under höst- och vinterhalvåret. För det går ju precis lika bra! En smarrig grönkålspaj vore ju inte fel i höstens mörkare dagar.

Det var med vemod i bröstkorgen som jag stängde balkongdörren. Jag kommer att sakna morgnarna med förundran över grönskan i solen med en iskaffe i handen. Jag kommer att tänka på potatisen som gror och smultronen som mörknar mot slutet av sommaren. Det kommer fler somrar där jag får se frön bli mat och växter sträcka sig mot solen. Och isbergets vita blommor bär jag närmast hjärtat. Som en påminnelse om att fortsätta växa även in i vinterns förunderliga tid.

Loppisfynd från önskelistan

Mellan studietimmarna och stunder i den grönskande skogen tog jag mig till en favoritloppis här i Eskilstuna, nämligen Pingstkyrkans second hand. Trots en stor lokal som rymmer mycket folk är det ändå en härligt lång kö utanför nu i pandemin. Det säger dock mer om populariteten och utbudet än väntetid. Det är så värt några extra minuter i friska luften för att få fynda skatter där sen.

Som vanligt hade jag med mig listan med vad jag letar efter (har den fäst i Anteckningar för iPhone) och läste igenom medan jag köade. Mest köksverktyg och klädbehov var det nu.

Ska vi kika på vad jag fyndade?

Snidade träaskar är väl ändå som små skattkistor? Det väcker min förundran och fantasi. Och nu ska ni få veta en hemlighet… jag gömmer en hel del i dem. Alla sådana där småsaker man inte vet vart man ska göra av, haha. Perfekt dold förvaring! Och ibland när jag öppnar dem sätter fantasin igång och de onödiga pryttlarna kanske hittar sin plats i världen ändå.

Dessa söta små glasflaskor med kork är ju helt bedårande! Och tänk att fylla med syrén- eller maskrossirap eller någon annan dyrbar vätska och ge bort som present. Kanske göra någon örtmedicin av naturens apotek? Vad skulle du ha dem till?

Jag har letat efter en längre kaftan/kimono/kofta i ett lätt tyg att ha om sommaren. Så hittade jag den! I en lågmäld grön ton som funkar med nästan alla mina övriga plagg. Älskar att det går att fynda efter sina unika behov och önskemål i andra hand, istället för att följa någon slags trend att passa in i. Kläder ska passa mig, det är inte jag som ska passa in i kläderna.

Den gula koftan kommer bli mysig i höst eller när sommaren låtsas vara höst. Färgen vann mig direkt, såklart.

Något annat som jag också hade på önskelistan var en stekpanna med lock. Jag är så trött på att torka bort stänk från mat när det bara är rätt sorts stekpanna som saknats. Nu ska det äntligen bli annorlunda! Ja, även i andra hand kan man göra det bekvämt för sig ;)

Den runda spegeln ovan fyndade jag för 40 kr! Det är ju hutlöst billigt. En sådan spegel kan göra så mycket för ett rum eller en vägg, och jag kommer få svårt att välja vart den ska få bo.

Den mintgröna plåthinken gick direkt till hjärtat och kan både fungera som kruka och för att samla upp torkade blad när jag är för lat för att kompostera dem direkt. Eller som pennställ och förvaring av liknande saker. Just nu lutar det åt att några smultronplantor ska få växa upp i den.

*

Vad står på din önskelista för loppisfynd?