Bullet Journal var för mig precis vad jag behövde när det kom in i mitt liv. En fusion av dagbok, anteckningsbok och kalender där jag kunde sortera mina tankar och mitt liv. När jag läste boken av grundaren till metoden blev jag bara än mer övertygad om att det fungerar, och jag är ju ett levande bevis på det.

Detta är ett uppdaterat inlägg från 2019. Boken var en gåva från Volante förlag.

Kraften i handskrift

Jag har så länge jag kan minnas, sedan jag lärde mig skriva, sorterat mina tankar i skrift. Det har varit för mycket att hålla i huvudet och att skriva ur dem ur kroppen och se dem framför mig har bringat ordning i kaoset. Under min långtidssjukskrivning använde jag listor och tidsscheman för att styra upp tomma dagar med innehåll. Jag skapade rutiner som var livsnödvändiga. För att bearbeta intryck skrev jag samtidigt dagbok och för att skapa meningsfullhet satte jag upp årsmål som jag utvärderade på bloggen. När jag fann Bullet Journal metoden föll allt detta samman, i en och samma anteckningsbok.

Mindfulness och medveten närvaro

Grundaren Ryder Caroll har diagnosen ADD och har på egen hand skapat metoden som ett sätt att hantera ett liv med intensiv hjärnverksamhet, för att skapa fokus och riktning. I boken beskriver han de olika delarna av Bullet Journal, underbyggt med forskning om varför det fungerar. Mindfulness och medveten närvaro är en viktig del, och att prioritera och känna in vad som verkligen är viktigt. Man kan säga att det handlar om att välja sitt liv och utifrån det göra det meningsfullt. Mycket av detta har jag fått med mig från min ACT-behandling och därmed integrerat i min Bullet Journal genom mitt arbete med att skapa meningsfulla mål.

Kreativitet och bearbetning

Kreativiteten och utsmyckningen är också en del av mindfulness, men det är som grundaren själv säger en utveckling som kan komma med tiden. Att ta sig tid och skriva ner saker, eller rita ner dem, är ett sätt att bearbeta och hinna ikapp sin vardag. Det har varierat för mig mycket genom åren hur stor del kreativiteten har kunnat få utrymme i livet och det syns också i min Bullet Journal.

Hur du gör Bullet Journal metoden

De tre delarna jag använder mig av mest är:

Snabbloggning

Kollektioner
Mening och mål

Den snabba loggen

Jag loggar dagen i flera steg. På morgonen skriver jag ner vad jag har att göra under dagen, både inbokade aktiviteter och uppgifter. Jag ser över veckologgen och månadsloggen om det finns utrymme för mer. Sedan prioriterar jag de tre viktigaste uppgifterna.

Under dagen kryssar jag för det jag gör, fyller på tankar som dyker upp, idéer jag vill utforska vidare. Ibland skriver jag ner som en kort dagboksanteckning eller stjärnögonblick jag möter under dagen.

På kvällen avslutar jag med att fylla i vad jag har gjort, både i den dagliga loggen och i min habit tracker. Ibland skriver jag redan då ner tankar och planer inför nästa dag så att jag slipper ha det i huvudet när jag somnar.

Bullet Journal metodens kollektioner

Jag använder mig av dagliga loggar, veckoplaner och månadsplaner. Jag har olika syften med dem. Det är viktigt att ha ett syfte med varje del, annars tappas lätt motivationen. Jag har månadslogg och veckoplaner mest som översikter. Det har lärt mig att uppskatta tid mycket bättre och tid relaterat till hur lång tid saker tar för just mig. Det är ett verkligt bra verktyg att ha. Det gör att livet blir snällare, när jag kan anpassa mig till det jag vet att jag hinner och orkar. Jag kan lätt se att det jag skjuter upp kanske behöver brytas ner i mindre delar, eller så är det inte något jag egentligen vill.

Mening och mål blir självkännedom

Det Bullet Journal har gett mig och fortsätter ge mig mest av är självkännedom. Genom att sätta upp mål, prioritera och reflektera över vad som är viktigt och vad som inte är det, vad som är svårt och vad som är lätt, får jag en allt större förståelse för mig själv. Det gör att jag kan göra sundare val, släppa oro och stress ut i orden på pappret och se hur det faller ut. Jag kan organisera mitt liv så att jag inte blir stressad, eftersom jag kan välja bort det jag inte behöver och det som inte gör mig gott.

För en djupare ingång föreslår jag att du skaffar dig boken Bullet Journal Metoden av Ryder Caroll (obs, inte sponsrad). Boken ger forskningsbelägg för de olika delarna som metoden innehåller och förklarar grundtanken. Sen är det viktiga att du gör det till ditt. Anpassa efter vad som är viktigt för dig och testa olika sätt.

Använder du Bullet Journal? Vad ger det dig?

Där kräftorna sjunger är en bok med poetisk kraft. Om mänsklig styrka och ensamhet, ackompanjerad av naturens vidunderlighet. Kya Clark, berättelsens huvudperson med öknamnet “träskflickan”, lever avsides vid North Carolinas kust. Berättelsen om henne, och mordet på den unge stilige mannen i området, tvinnas samman i en icke-kronologisk följetong. Ledtrådar och livstrådar bygger ett magnifikt pussel med nerv. Delia Owens berättar om hur ett övergivet maskrosbarn överlever i samklang med naturen och hittar sin inre växtkraft, om rasism och fördomar och också om kärleken som finns där på andra sidan vattnet.

När jag började läsa kändes det inte så mycket. Det var nästan frustrerande att känna det som om fakta rabblades upp utan nerv. Jag undrade hur den här boken kunde ha blivit så uppskattad och omtalad. Men inledningen växte så småningom ihop med resten av berättelsen och var alldeles nödvändig för fortsättningen. Senare i läsningen fanns det scener som tog mig tillbaka till början med hjärtskärande skärpa och greppade tag i mig djupt.

Det är något med den avskalade berättelsen, det anspråkslösa berättandet, som stämmer så väl med bokens huvudperson Kya. Det gör läsningen starkare. Karaktärerna är välskrivna och tar sig verkligen säregna uttryck. De har alla sin plats, fyller ut sina kroppar och lämnar avtryck i minnet.

Det är som att jag finns där i våtmarkerna, på vattnet, i staden, i skjulet. Som om jag bjudits in att leva där med människorna en stund. Delia Owens skapar ett porträtt av en människas liv, men också av en plats och en tid i ett samhälle då. Ett stycke liv, rikt och fylligt. För att alla nyanser finns där i det avskalade anspråkslösa. I Kya som bär berättelsen i sin personlighet, i sin tystnad och sina handlingar. Där kräftorna sjunger är också en berättelse om de människor omkring oss som bär upp oss i hur de ser oss genom sina handlingar.

En av de absoluta styrkorna i berättelsen är frånvaron av offerskap. Även om Kya drabbas av ytterligt svåra händelser målas hon inte upp som ett offer. Precis som de flesta som går igenom svåra livshändelser fortsätter livet och hon anpassar sig till nya omständigheter. Jag som läsare kan ändå sympatisera med hennes utsatthet. Det är ett kraftfullt sätt att låta Kyas person träda fram mer än de omständigheter som drabbar henne. Lika lite som det får definiera henne inför henne själv får det mig att göra det som läsare.