Gör egna bomullsrondeller och återbruka tyg

Hur fina är inte dessa bomullsrondeller? Mycket roligare än de i bomull som används en gång och bara slösar på resurser. Det finns en uppsjö av tips på saker du kan göra för att spara på både pengar och miljö samtidigt och här är ett. Dessa bomullspads/rondeller gjorde jag själv i somras och de blev klara på några minuter.

Återbruka tygbitar och ge dem nytt liv

När du vill ha något snällt och mjukt rekommenderar jag använda lakan, och vill du hellre ha något mer grovt och som suger åt sig mer vätska rekommenderar jag att använda en frottéhandduk. Jag använde delar av ett gammal lakan som jag hade kvar från när jag gjorde min kaftan förra sommaren.

Bomullsrondeller DIY

SVÅRIGHETSGRAD | 1 av 5
TIDSÅTGÅNG | ca 15 min
DU BEHÖVER | spillbitar av tyg (t ex handduk eller lakan som gått sönder eller är slitet), en bomullsrondell / något runt i lämplig storlek, tygsax, textilpenna eller annan penna, synålar, symaskin eller nål och tråd, (ev. papper om du inte ritar direkt på tyget).

Så syr du egna bomullsrondeller

Använd en engångsrondell som mall, eller något annat i samma storlek. Räkna med lite sömsmån. Jag använde en liten glasburk som var något större än en rondell och målade ut en mall direkt på tyget. Går så klart också att göra på frihand om du känner för det, eller göra en pappersmall först.

1. Klipp ut och fäst mallen med synålar på tyget.

2. Rita runt med en textilpenna eller annan penna. Upprepa tills du har så många runda bitar du vill ha. Gör dubbelt så många bitar (två bitar blir en rondell).

3. Klipp ut bitarna med tygsax.

4. Fäst ihop två och två med synålar med avigsidorna inåt (om du inte vill vända dem, vilket inte är nödvändigt). Det räcker med fyra synålar per rondell, som pekar med spetsen inåt mot mitten.

5. Sicksacka runt kanterna med symaskin (eller sy för hand om du saknar en sådan). Backa i början och slutet för att fästa tråden ordentligt.

6. Klipp av lösa trådar och den överblivna kanten (efter egen smak).

7. Redo att användas!

Sen är det bara att applicera vatten eller sminkborttagning/ansiktsvatten, (ev. skölja av under kranen och krama ur) och slänga med i tvättmaskinen. Tvätta gärna i tvättpåse så att de inte försvinner likt den där andra strumpan som ständigt går upp i rök. Vill du sy egna tvättpåsar visar Illiana hur du kan göra det. Gör ett gäng rondeller så klarar du dig till nästa tvätt.

Tabbouleh - snabbmat med säsongens gröna

Tabbouleh - min nya matfavorit! Nej, ni behöver inte vara oroliga att jag har sadlat om och blivit matbloggare. Det lämnar jag till proffsen ;) Men det här är så enkelt och smarrigt att jag bara måste tipsa om det. Tabbouleh kombinerar nyttigt med enkelt och en känsla av vardagslyx.

Persiljesalladen kommer ursprungligen från Libanon och en klassiker i meze. Tabbouleh görs snabbt, enkelt och med det som ofta finns hemma (i alla fall i mitt kök). Citronen gör att den står sig ett tag (max en vecka).

Salladen går att kombinera med alla möjliga slags vegobiffar, med falafel, svampbollar, matig ost eller annat mumsigt. Jag har till min lycka kunnat använda en hel del av det jag har på balkongen i denna rätt, som mina örter. Så småningom kommer tomaterna få hackas ner. Använd det du har hemma! Också en mycket bra maträtt för att förhindra matsvinn.

Tabbouleh med säsongens gröna

Recept inspirerat av ICA.

Ingredienser 4 port

1/2 dl persilja (köp gärna fryst och tina)
1/4 dl mynta
övriga valfria örter
1 dl olja (raps/oliv/mat)
1/2 dl färskpressad citronjuice (ca 1,5 citronfrukt)
salt och peppar
250 g couscous
1/2 kg tomater
1/2 rödlök / 2 knipplökar / 1 schalottenlök (snällast för magen)
1 paprika i valfri färg
ev. andra grönsaker t ex gurka, spenat.

Gör så här

1. Hacka örterna.

2. Blanda persilja, mynta, ev. andra örter med oljan och citronjuicen.

3. Krydda med salt och peppar.

4. Häll över couscousgrynen (koka inte).

5. Rör ner de hackade grönsakerna och löken.

6. Låt stå kallt några timmar.

7. Smaka av med salt och peppar.

8. Servera med valfritt tillbehör eller som förrätt/picknicksallad.

Vad äter du helst en varm sommardag? Har du någon favoriträtt som återkommer hos dig just nu?

Vila i rörelse – när du inte kan stanna tiden

Ibland går det inte att stryka allt i kalendern, sjukskriva sig eller skjuta upp saker. Det finns inte alltid möjlighet och tid till det. Det har också visat sig för mig att det inte alla gånger blir bättre av det. Vi kan även behöva känna att vi klarar av något för att förhindra att fastna i det som gör ont. I dessa lägen tillämpar jag förhållningssättet “vila i rörelse”.

Att hitta vila i min kropp

Vila i rörelse innebär för mig att vara här och nu, grundad i min kropp. Det gör jag genom att använda andningen som ankare, känna fötterna mot marken och låta rörelserna vara mjuka och snälla. Samtidigt påminner jag mig och tränar på att vara mer i mig (blicken inåt kroppen) än utanför mig (blicken mot omgivningen). Kroppen talar till oss, men det kan vara svårt att höra om vi inte är vana vid det. Ibland kan övningar i yoga och kroppskännedom hjälpa till så att vi hör kroppen bättre. När medveten närvaro, kroppskännedom och självkännedom möts i en ram av självmedkänsla blir effekten ofta väldigt lugn och trygg.

Långsamhetens lov

Vila i rörelse innebär också att göra saker långsammare, sakta ner tempot och vara mer medveten om vad jag gör och var jag lägger min energi. Mer konkret kan det vara att stanna upp i detaljerna, gå långsamt, ta god tid på mig, låta tiden få vara luftig och lyssna in kroppens eget tempo.

Leta reda på pauserna

Jag söker efter vilan i situationen jag befinner mig i. Några exempel är när jag är uppmärksam på om föreläsaren pratar om något som jag kan ganska bra, om det finns uppgifter som är lättare för mig som jag kan göra just idag. När jag identifierar dessa luckor i tiden kan jag luta mig tillbaka och släppa taget om saker jag inte behöver gå in i. 

Genom att inte engagera mig för mycket i det som inte är riktigt viktigt sparar mig energi. Dessa dagar är jag inte lika aktiv i samtal. Jag gör saker, men efter vad kroppen signalerar att den orkar. Jag tränar alltså på att bara vara och känna att det räcker. 

Att vila i rörelse är att ta mig själv i handen och säga “vi tar det ett steg i taget”.

Självmedkänsla och acceptans

Att vila i rörelse handlar i grunden väldigt mycket för mig om att arbeta med min dagsform den som utgångspunkt. Jag behöver också acceptera att den är som den är, även om det gör ont och är frustrerande. Oftast förändras dagsformen flera gånger per dag. Genom att vara lyhörd och anpassa dagen efter kroppens signaler, och låta den få bestämma takten, ger jag den en möjlighet att fungera.

En viktig grund i sjävmedkänsla är att lyssna på sig själv liksom att respektera sina egna begränsningar och hjälpa sig själv igenom dem. Att vila i rörelse är att ta mig själv i handen och säga “vi tar det ett steg i taget”.

*

Vad berättar din kropp för dig idag?
I vilka situationer kan du luta dig tillbaka och bara andas, i ditt liv?

Hjärnan och kroppens reaktioner vid PTSD

Det kan vara viktigt att separera sig från sin hjärna i samband med PTSD, då den inte kan styras med vilja såsom normalt eftersom den är kidnappad av den posttraumatiska stressen. Det kan vara en skuldreducerande tanke att ha med sig - och den är ju faktiskt helt sann. När den posttraumatiska stressen sätter sig i vårt nervsystem blir vi som djur som instinktivt gör allt för att överleva. Du kan inte rå för kroppens reaktioner. Du kan inte "skärpa till dig". Din kropp försöker hjälpa dig, men den förstår inte att du är trygg nu, att faran är över. Du behöver hjälpa den dit, med stöd. Inte ens det modigaste lejon kan bekämpa sina egna instinkter.

Det betyder inte att du inte kan göra något. Tvärtom. Men först måste du förstå vad som händer i din kropp. Jag hoppas att det här inlägget kan hjälpa dig att förstå. För det här är till dig som är rädd nästan jämt. Det här är till dig som kämpar, försöker distrahera dig och ändå inte lyckas få bort den där ångesten. Och till dig som står bredvid.

En triggervarning med lugnande tips

Jag vill varna för att de första två rubrikerna nedan kan ge kroppsliga reaktioner, och är ytterligare ett bevis på hur kroppen reagerar instinktivt. Om du vet med dig att du har svårt med triggers, hoppa över de rubrikerna eller se till att du har något (eller flera saker) att lura sinnena med: en snäll doft, en god smak, en mjuk filt att känna på, något fint att se på, en trygg sång osv. Något som skänker dig lugn. Du kan också krama dig själv medan du läser och säga "det är lugnt nu" eller "jag är här".

Kroppens reaktioner vid en traumatisk händelse

Du känner ett starkt adrenalinpåslag, hjärtfrekvensen ökar, musklerna reagerar instinktivt. Dina energinivåer maxas för att överleva. Det autonoma nervsystemet slår på. Det kan du normalt inte styra med viljan. Hjärnan blir kidnappad av stressen och amygdala som hanterar rädsla aktiveras för fullt. Sen, när faran är över, aktiveras det parasympatiska nervsystemet. Du kan få skakningar i kroppen som ett sätt för kroppen att göra sig av med energi. Får kroppen inte chansen att lugna ner sig, prata av sig och bearbeta traumat kommer det att fortsätta försöka göra det på olika sätt.

Flight, fight och freeze

När vi utsätts för en fara försöker vi i första hand fly (flight) då det ökar våra chanser att överleva som mest. Om vi inte lyckas fly brukar vi försöka slåss (fight) och slå oss fria för att kunna fly. Om det inte fungerar att fly eller slåss fryser vi till is (freeze). Det innebär att vi spelar döda. Då är både det sympatiska (gasen) och parasympatiska nervsystemet (bromsen) aktiverat samtidigt. I det tillståndet, om våra liv hotas till den nivå att vi bedömer att vi nog kommer att dö, träder dissociation in. Som KTC Sörmland beskriver det: "sinnet flyr bort, förbereder sig för att dö". Kroppens funktioner stängs ner och vi flyttar ut ur vår kropp. Det är i tillstånd som dessa som vi kan uppleva att vi ser oss själva utifrån.

Försämrade hjärnfunktioner vid PTSD

När vi efteråt påminns om det obearbetade traumat har hjärnan svårt att skilja på vad som hände då och vad som händer nu. Hippocampus som hjälper oss att hantera olika slags minnesfunktioner minskar i volym vid PTSD och vi kan därför inte skilja på vad som är minnen och skeenden i nuet. Det gör det även svårt att bedöma omgivningen. Dessutom blir amygdala, som hjälper oss att reglera känslor och hot, överaktiv vid PTSD. Det är detta som orsakar övervaksamheten som ger extrem stress.

Samtidigt som hjärnan genom en ökad vaksamhet försöker hålla utkik efter eventuella faror försöker den också bearbeta traumat. Det märks genom flashbacks och återupplevande som också kan upplevas som kroppsminnen: diffusa smärtor, ryckningar, kramper eller avdomningar är vanligt.

Vad du kan göra för dig själv

PTSD kräver psykologisk behandling för att ett tillfrisknande ska vara möjligt. Men det finns några saker du kan göra själv, för att minska överaktiviteten i amygdala och ge dig chans till återhämtning.

Målet är att kunna stanna upp och ge dig själv trygghet. Det kan vara en lång väg dit, och för att nå dit behövs det yttre trygghet. Så länge kroppen känner att hotet finns kvar kommer den försöka fly på olika sätt. Hjärnan är fenomenal på att hålla sig sysselsatt, t ex genom att försöka komma på lösningar, städa, träna, arbeta eller på annat sätt undvika att stanna upp. Du kan träna dig i att stanna upp korta stunder och bara vara. Varje liten stund är en seger. Kom ihåg att du arbetar emot ditt eget autonoma nervsystem, för att det inte längre fungerar som det ska.

Att praktisera medveten närvaro minskar aktiviteten i amygdala. Detta är dock svårt att praktisera mer än (exemplet i början av inlägget) då nuet förstärks genom att aktivera sinnena, om du samtidigt plågas av flashbacks (se ovan om hjärnan). Om du är i behandling och har kommit in i det kan du ta promenader och tillåta dig att sova när du kan det (båda aktiviteterna har bearbetande effekt). Ibland har det hjälpt mig att skriva, måla, dansa, försöka att bara landa i kroppen. Framöver kommer jag att dela med mig mer av de verktyg jag har fått längs vägen. Dela gärna med dig av dina i kommentarsfältet.

Det finns hopp efter behandling

Efter psykologisk behandling (traumabearbetning) har människor med PTSD visat sig få större volym i hippocampus och med det en förbättrad minnesförmåga. I takt med amygdalas minskade aktivitet blir det också allt lättare att reglera känslor. Tillfrisknade personer uppvisar samma eller ännu bättre minneskapacitet och förmåga till känsloreglering än personer som inte har varit med om trauman.

Många får gott resultat av EMDR-behandling. Kortfattat är det en ögonrörelse-terapi som aktiverar hjärnans bearbetande funktioner och därför gör skillnad snabbt i kroppen. Det fungerar inte i alla lägen och för alla, men har visat sig ha goda resultat framför allt kopplat till kroppsminnen. Det kan vara mycket mer effektivt och skonsamt än traditionell samtalsbehandling och riskerar inte återtraumatisering på samma sätt som exponeringsterapier. Men som alltid beror det på hur dina trauman ser ut, vilket stöd du har omkring dig i övrigt och hur du fungerar som person.

*

Vad tänker du om det du läser? Hur reagerar du vid stress? Vad lugnar dig?

PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) - normala reaktioner på en onormal situation

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är normala reaktioner på onormala upplevelser. När vi utsätts för fysiskt och psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp eller andra traumatiska händelser reagerar vi med skräck. Det kan handla om enstaka händelser eller upprepade trauman under lång tid. I grunden är vi byggda för överlevnad, och denna reaktion är skyddet för att vi ska överleva det ofattbara. Det är därför vi fryser till is, spelar döda, flyr snabbare än vi trodde att vi kunde. Eller slåss för våra liv. Det är fullt normala reaktioner.

En trygg omsorgsmiljö är en förutsättning för att vi ska stå ut i kriser. Tyvärr väcker trauman ofta skam och skuld. Många förblir i tystnaden och söker inte hjälp på grund av det. Det är olyckligt, eftersom PTSD uppstår först när en person inte får det stöd den behöver för att hantera den traumatiska händelsen inom en rimlig tid och i den omfattning den behöver. Då utvecklas en sjuklig stress. För att vara tydlig: det är inte ditt fel att du reagerar. Det är friskt. Du försöker säkra din överlevnad, helt på egen hand. Det är stressen (och traumat som startade den) som gör dig sjuk.

Som om traumat aldrig slutade

Kroppen (och hjärnan) blir fastlåst i den skräckfyllda situationen som vi sedan försöker fly ifrån på alla sätt vi kan. Traumat hemsöker oss genom upprepande plågsamma minnen, så kallade flashbacks, och kan även visa sig som mardrömmar. I minnet återupplevs traumat som om det hände här och nu. Det väcker också en rädsla inför den omgivning som finns i nuet.

Jag minns att det kändes som om det hände nu. Kroppen reagerade i kramp och jag hyperventilerade. Jag var beredd att fly för mitt liv men blev paralyserad. Andningen stannade i bröstkorgen. Ångesten gjorde sig ständigt påmind. Minnesbilderna av våldet var påträngande nära.

Triggers och undvikande

Utlösande faktorer, så kallade triggers, kan bestå av alla typer av sinnesintryck som kan sammankopplas med den traumatiska händelsen: en doft, en gata, en låt på radion, en maträtt, ett namn. Obehaget som väcks är så skrämmande att den drabbade till varje pris försöker undvika det. Med tiden blir livsutrymmet mycket inskränkt vid obehandlad PTSD. Det kan visa sig i t ex social isolering och konflikträdsla.

Jag vågade inte gå och lägga mig förrän jag var säker på att somna. Livet var en vaken mardröm. Lösningen var att hålla mig sysselsatt. Jag minns att jag städade lägenheten kliniskt ren tills kroppen värkte och jag somnade av utmattning. Känslan sa att det var livsfarligt att stanna upp. Styrelseuppdragen blev fler och sömnen mindre. Jag minns att jag fyllde mina dagar till ytspänning. Samtidigt undvek jag alla relationer. De riskerade konflikter, svek och smärta.

Tomhet och övervaksamhet

Nedstämdhet och en känsla av att vara "avstängd" eller tom känslomässigt är vanligt. Likaså är det vanligt att vara på sin vakt. I denna spänning är det lätt att bli rädd och irriterad för sådant som andra utan PTSD inte reagerar på. Nervsystemet letar faror vilket ger svårigheter att sova och koncentrera sig, och därmed lära sig nya saker.

Inom mig var kaoset så stort att jag tidigt utvecklade en fobi mot känslor. Jag kunde inte ta det lugnt. Då kanske något skulle gå fel. Jag vågade inte sova för då var mardrömmarna där igen. För att orka leva i skräcken utvecklade jag dissociativa försvar. Jag avskärmade mig från verkligheten och stängde av mina känslor. Resultatet blev en ständig känsla av overklighet och meningslöshet.

Suicidtankar och självdestruktivitet

Tankar på självmord kan uppstå i denna påfrestande situation då skam och skuld ofta blir en följd av traumatiska upplevelser. Även självdestruktiva beteenden och vredesutbrott är vanligt. Det är i det som gör ont som det ofta känns välbekant eftersom det liknar den inre stressen.

Den enda gången jag kunde andas var när jag skadade mig. Då var allt lugnt för en stund. Då hade jag kontroll över faran. Jag önskade att jag bara skulle få slippa, slippa leva i rädslan. Med den ständiga tröttheten och adrenalinet som höll mig igång. Jag störde mig på allt som inte var perfekt, för alla brister var en potentiell fara. Självbestraffningen blev ett sätt att försöka förekomma andra straff livet hade framför mig.

Minnesförluster och dissociation

Minnesförluster uppstår ibland i relation till tiden före, under eller efter händelsen som ett sätt att avskärma (dissociera) traumat och de känslor som är alltför svåra att härbärgera. Kopplat till dissociation kan besvär av typen derealisation (att du upplever din verklighet som overklig) eller depersonalisation (att du upplever dig själv som overklig) uppstå.

Jag tittade på min spegelbild och undrade vem det var. Ibland vaknade jag upp på platser och undrade hur jag hade kommit dit. Ibland träffade jag människor som hälsade på mig, men jag hade ingen aning om vilka de var. Jag var ständigt rädd för att människor skulle komma på att jag var en bluff. Jag kunde ju knappt minnas vad jag hade varit med om. Försökte jag bara hitta en anledning till att må dåligt? Men kroppen verkade minnas något. Kunde kroppen ljuga?

PTSD drabbar en människa på alla nivåer

PTSD drabbar en på alla nivåer i ens person. Eriksson, Lundberg och Sandberg (1995) har listat vanliga reaktioner som kan uppstå och jag utgår från den då den stämmer bäst med mina egna upplevelser och tar med flera aspekter som annars ibland kan saknas.

Intellektuella reaktioner
Minnessvårigheter, förvirring, störd tidsuppfattning, koncentrationssvårigheter, kaotiska tankar, påträngande minnesbilder, ”Flashbacks”.

Känslomässiga reaktioner
Hopplöshets- och hjälplöshetskänslor, sorg, känslomässig förstumning, skuldkänslor, beroendekänslor, irritation, ilska, raseri, mardrömmar, värdelöshetskänslor, bristande känslomässig kontroll.

Existentiella reaktioner (även kopplat till självbild)
Förlorad självtillit, existentiella tvivel, känsla av att världen är oförståbar, förtvivlan, ifrågasättande av gamla värderingar, känslor av meningslöshet.

Fysiska reaktioner
Utmattning, sömnsvårigheter, aptitlöshet, mag-tarmproblem, svettningar, hjärtklappning, bröstsmärtor, smärtor i rygg, nacke, muskler, huvudvärk.

Sociala reaktioner
Svårighet att lita på andra, förändring i sexuell aktivitet, tvivel på relationer, generaliseringar om andra, känslor av främlingskap, känsla av ensamhet, isoleringstendenser.

Beteendemässiga reaktioner
Missbruk, undandragande, irritabilitet, otålighet, reaktioner på ljud och ljus, splittring i de dagliga aktiviteterna, oförmåga att engagera sig.

Läs mer om symptom och behandling på 1177.se

PTSD komplex

PTSD komplex existerar inte i diagnosmanualerna, men är ändå ett begrepp som är vedertaget och används inom området. Begreppet syftar till en mer komplex symptombild för personer som har varit med om svåra händelser tidigt i livet eller upprepat under en längre tid. Vid trauman i uppväxten kan det vara omsorgspersoner som har utsatt personen för våld eller övergrepp av olika slag. Vid komplex PTSD är dissociation mer framträdande, symptomen ofta mer djupgående och kroniska samt mycket svåra att upptäcka.

*

Har du eller någon närstående till dig drabbats av PSTD?
Finns det något du vill att jag skriver mer om på ämnet?

Att hantera kriser med närvaro i nuet

Det blir väldigt sällan som en tänkt sig i livet. Vi kan inte styra livet, men vi kan lära oss att leva med det. Vi kan bygga upp en inre trygghet och förankra oss i nuet. För i nuet, där finns det alltid hopp. Jag tänkte att jag skulle försöka dela med mig av några tankar om hur jag gör när känslorna blir övermäktiga och lever sitt eget liv. Varför jag kan hitta tillbaka till ett lugn på bara några dagar. Som alltid är detta vad som fungerar för mig. Du har säkert andra sätt som funkar för dig. Dela gärna med dig av dem! För precis som mina så kan de ju inspirera någon annan att må lite bättre. Kommentarsfältet är öppet!

Minska tidsfönstret

Var precis här och nu. Ta varje ögonblick som det presenterar sig. Jag avgränsar det genom att göra ett dagsschema varje morgon där det står vad jag ska göra och sen följer jag det, steg för steg. När jag är upptagen av en uppgift är jag bara i den. I nuet är livet bra. Det är framtid och dåtid som skapar oro och ångest. Det här är inget som man löser en gång, det är något som man behöver återföra sig till under dagen. En stund i taget.

Avsätt tid till att tänka på det som är jobbigt

Och tänk på det bara då. Det här kan vara svårt och ska tas med en nypa salt. En kris startar igång tankarna, ofta katastroftankar. Det skapar rädsla. Därför behöver vi begränsa den, om vi kan. Styra undan fokus till nuet. Om du bara klarar det en enda gång så är det en stund av vila. För mig har det hjälpt att avsätta en stund varje dag med papper och penna där jag skriver ner mina tankar, låter allt det jobbiga komma fram, och sen lämnar jag det där.

Gör det enkelt för dig

Sänk inte bara kraven på dig själv, lägg ner dem. Minsta möjliga ansträngning. Gör allt så enkelt det bara går. Vissa saker kan man prioritera bort helt. Var så snäll mot dig själv du bara kan och minska alla onödiga motstånd. Att hantera kriser kräver så mycket mental och känslomässig kraft och den behöver vi vara varsamma med.

Du är viktigast

Vi är inget bra stöd för andra när vi själva är instabila, och därför kommer du alltid i första hand i mitt liv. Det blir extra viktigt i tuffa tider att se till att man mår så bra man kan i det grundläggande. Äta, sova, ta hand om känslor och söka stöd hos andra är prio ett.

Leta efter stjärnorna och skapa dem

Stjärnögonblicken, så klart. Sök efter det vackra, den lilla glädjen. Knoppar på en gren, en pusselbit som hittade sin plats, en kopp kaffe, en varm filt. Använd dina sinnen. Omge dig med värme, skönhet, snällhet och glädje. Skapa det, om du orkar det.

Hur gör du för att hantera en svår tid i livet och ta dig igenom den?

Sy klimatsmart kaffefilter i tyg

Att sy eget kaffefilter är både klimatsmart och enkelt. Detta är helt klart av de enklaste syprojekt jag har gjort. Detta tog ungefär 30 minuter att göra, vilket jag ju faktiskt alltid kan avsätta. Så härligt!

Och så var det klimatfrågan, som ofta ger mig ont i magen. Jag försöker att ställa om i det jag kan påverka. Den här gången gällde det kaffefilter. Genom att återanvända ett kaffefilter i tyg eliminerar jag min förbrukning av engångsfilter helt och hållet. Skillnaden i min konsumtion är avsevärd på sikt. Plus den obehagliga vetskapen om att kaffefilter innehåller bly. Det är så klart roligare att använda något en har gjort själv också, inte sant?

SY KAFFEFILTER I TYG

SVÅRIGHETSGRAD 1 av 5
TIDSÅTGÅNG ca 30 min
PRIS ca 20 kr
DU BEHÖVER symaskin och tråd (eller nål och tråd), spilltyg i ett lämpligt material (linnetyg är nog det bästa), sax, kaffefilter i papper som mall, synålar, ev. måttband.

SÅ SYR DU ETT KAFFEFILTER

1.     Vik tyget dubbelt.

2.     Fäst pappersfiltret med synålar med en kant där du sikte tyget dubbelt.

3.     Mät ut en liten marginal runt kaffefiltret som sömsmån.

4.     Klipp ut.

5.     Stryk tyget (kan också göras innan).

6.     Sy med raksöm runt kanten där öppningen ska vara (på rätsidan).

7.     Sy ihop botten och sidan med sicksacksöm.

8.     Koka filtret i vatten på spisen så att ev. tvättmedelsrester och annat försvinner.

---

SKÖTSEL 

Använd filtret i kaffekokare/bryggare, skölj av det och koka det då och då för att hålla det fräscht. Sy gärna fler på samma gång så kan du växla mellan dem.

Morotsliv har tipsat om ännu bättre sätt att göra rent kaffefilter i tyg med matsoda.

Det är en ren och mysig känsla att få koka mitt morgonkaffe i ett kaffefilter jag har gjort själv. Jag tyckte också mycket om det lantliga mönstret på tyget jag hittade. Jag tror att det är någon slags blandning av bomull och linne, men jag är ingen tygexpert.

Jag har läst att det går bra att använda gamla lakan och linneväv. Bäst blir nog linneväv, för att inte tala om lite kraftigare gardinlängder. Det ska jag göra nästa uppsättning av!

---

Har du något annat tips på klimatsmart skapande?

Miljömedvetna val med små resurser

Ända sedan jag var liten har miljömedvetenhet varit ett kreativt utlopp och en rolig utmaning. Det är inte många gånger det finns fördelar med att vara fattig och ha begränsade resurser, men när det kommer till miljö är det oftast det. Att hushålla med resurser har blivit en sport för mig genom åren. Hur kan jag använda det jag har om och om igen och på så vis spara på både pengar och miljö?

Jag vill dock vara tydlig med att jag egentligen inte tycker att det ska vara upp till individen om vi ska kunna rädda vår jord eller inte. Det är ett ansvar vi enbart kan bära som kollektiv. Därför är det initiativet Klimatklubben otroligt viktigt. Gå med du också!

Men, det här inlägget handlar om vad vi kan göra även med små resurser (eller tack vare). Ge gärna egna tips i kommentarsfältet!

TIPS FÖR ATT PRAKTISERA MILJÖMEDVETENHET

• Ha en plan. Att vara strategisk och tänka efter är mitt hetaste tips för att bli miljömedveten. För några handlar det om att planera inköp, andra om att tänka efter mer och för ytterligare andra handlar det om att definiera hur en vill förändra sitt beteende.

• Fråga hur andra gör för att spara på resurser.

• Gör saker tillsammans. Att samåka, göra saker tillsammans, använda resurser gemensamt minskar miljöpåverkan.

• Maximera användandet av det du har. Tänk utanför boxen.

• Praktisera medveten närvaro, ta promenader och njut av de resurser som bara finns där som du inte kan slösa på. Som nykläckta fjärilar, färgsprakande höstlöv och skiftningar i solljus.

• Bli medveten om hur överkonsumtionen stressar oss, vårt samhälle och vår jord. Fråga dig om du vill bidra till det. Lite klimatångest skadar inte - den är en reaktion på att något är fel som vi kan göra något åt.

• Det finns en uppsjö av influencers som skriver om hållbarhet. Bland mina favoriter finns Johanna Nilsson och Tess Waltenburg. Fler hittar du hos #WhiteMonday

TA VARA PÅ RESURSER

• Gå ut i din närmsta skog eller naturreservat istället för att resa iväg.

• Ät vegetarisk kost, gärna i säsong.

• Låna böcker på biblioteket istället för att köpa nya.

• Köp produkter som är miljövänliga, t ex fick jag tips om en tandkräm med whitening från Pepsodent som inte innehåller mikroplaster (som förstör våra hav).

• Snåla med vatten och återanvänd vatten (t ex vattna blommorna med sköljvatten).

• Stäng av kranen mellan schamponering etc. när du duschar.

• Undvik onödig medicin som förgiftar haven. Istället för att slentrianmässigt äta huvudvärkstabletter kan du dricka mycket vatten, träna på att hantera stress eller se över vad det är som ger dig huvudvärk. Kan du förebygga huvudvärken?

• Basera veckans matsedel på den mat du redan har hemma.

• Vädra kläder ute eller upphängda några gånger innan du tvättar dem.

• Använd enbart miljövänliga rengöringsmedel, som linoljesåpa, bikarbonat etc.

• Motverka matsvinn: använd allt som går av maten du köper, sätt resterna i vatten som t ex purjolökens rot eller en vitlöksklyfta och gro mer från den.

• Ta vara på naturen genom att plocka blåbär, svamp och andra växter.

• Använd det du har hemma i första hand. Begränsningar stimulerar lösningsfokus.

• Ta hand om det du har genom att vara rädd om dina saker och vårda dem.

• Låna! Kanske finns det någon du känner som du kan låna av?

• Fråga de du känner eller dina FB-vänner om de vill bli av med något som du behöver. Många har mycket hemma som de själva inte använder, i förråd eller garderober.

• Istället för att köpa nya saker i present, gör något själv eller ge något du har som du inte behöver. Eller handla second hand! Att ge ätbara saker är också bra.

• Byt och köp sticklingar istället för att köpa nya växter.

• Ta vara på frön från det du odlar inför nästa säsong så har du ett evighetskretslopp.

• Handla saker på kort datum genom t ex Karma-appen, Matsmart.se eller i din matbutik.

ÅTERBRUKA

• I princip allt går att återbruka med lite fantasi! Som glasunderlägg av pussel. Det finns en stolthet i att kunna göra saker själv som håller längre än den lilla kicken av att köpa något nytt.

• Använd metallklämman på brödförpackningen till att tillsluta andra påsar, använd glasburkar och plastförpackningar från mat till att förvara ny mat.

• Sy nytt av gamla tyger och kläder.

• Återanvänd hushållspapper som bara varit i kontakt med vatten - låt det torka och använd igen.

• Laga saker! Med nål och tråd, lim och knutar.

• Handla second hand! Skriv en lista på vad du behöver (och vill ha), leta runt på loppisar och second hand.

• Källsortera. Alltid lika viktigt.

• Synkronisera kläderna i din garderob så att (nästan) alla kläder kan användas tillsammans. Åk på klädbytardag och lämna de kläder som inte matchar och hämta hem nya som matchar.

✶

Vad gör du för att ta vara på de resurser som du har?

Blommiga tapeter och att avgränsa ett rum

Titta vilka vackra blommiga tapeter jag har hittat! Nu är ni väl nyfikna på vad jag ska göra med dem? Det ska jag så klart berätta! De ska användas för att skapa ett rum i rummet. Tapeter sätter verkligen tonen i ett rum. De ramar in och ger dimensioner att utgå från. Det tänkte jag utnyttja till en kontorshörna.

När jag fick erbjudande om detta uppdrag gick jag igång direkt. Tapeter?! Åh det finns ju såååå mycket roligt du kan göra med tapet! Använda som fotobakgrund, förhöja intrycket av en bordsyta, rama in som tavlor. Och det självklara: tapetsera om ett rum så att det får en helt ny känsla. Men jag trodde inte att det skulle lösa mitt stora inredningsdilemma: vardagsrummet.

Att avgränsa ett rum med tapet

För mig är det viktigt att inredning förenar estetik med nytta. När jag hyrde ut mitt sovrum huserade jag i vardagsrummet. Jag avgränsade sovdelen från skrivbord och soffa med ett draperi. Nu är det förändringar på gång igen. När terminen startar är vi två studenter i detta hushåll. Nya avgränsningar behövs för att skapa de ytor vi bäst behöver.

Varför inte dela rummet med en fondvägg? Skapa ett rum i rummet? Jag tänker mig en tapet som täcker kortväggen och går in en bit på långväggen, som för att markera ett kontorsutrymme.

Blommiga tapeter som får rummet att växa

Jag har nu botaniserat i tapeter på denna sida i flera dagar och kommit fram till två favoriter. Självklart blir det blommiga tapeter! Som i allt så vill jag ha känslan av växande. Möjligen skulle det vara fint att ha en enfärgad tapet på långväggen och en blommig på kortväggen...

Som ni märker: jag behöver era smakråd! Vad tror ni, vilken av dessa två skulle passa bäst mot min sekretär och det i övrigt vitmålade rummet? Ska jag hålla mig till en blommig tapet eller lägga till en enfärgad också? Borde jag ha en mörkare botten? Hur skulle du göra?

Tapeter för studentens plånbok

Mina två favoriter ovan kommer från Boråstapeter (Falsterbo II 4021) och Englund & co (Simplicity Botanica 3660). De påminner mig om ett gammalt herbarium.

Bygghemma har ett stort utbud av mönstrade, enfärgade och blommiga tapeter att välja på så du kan hitta din favorit. Kanske vill du göra en fondvägg i hallen eller i sovrummet?

Om du som jag vill känna på materialet kan du beställa tapetprover för några kronor via tillverkarnas egna hemsidor. Jag gjorde en prisjämförelse via nätet och i butik och blev glatt överraskad av de förmånliga priser som Bygghemma.seerbjuder. En stor skillnad för ett överkomligt pris.

Vart skulle du vilja tapetsera om? Hittar du någon favorit bland de blommiga tapeterna eller föredrar du någon annan variant?

*

Samtliga produkter är valda av mig och åsikterna är mina egna.

Sy om klänning till mindre storlek steg för steg

Har du någonsin sett ett tyg som du vet att du bara måste ta med dig hem? Det hände mig när jag strosade runt på Myrorna. Klänningen fångade min blick direkt och jag kunde inte slita mig. Även om den var fyra storlekar för stor tänkte jag "den måste väl gå att sy in?". Och med en van sömmerska vid min sida löste vi detta riktigt bra. Ibland gäller det att bara våga!

Klänningskjolen var lagom stor och det var tydligt för mig att det egentligen var överdelen som behövde sys om. Det var många sömmar på strategiskt bra ställen för att sy om, och det avgjorde mitt köp. 145 ynka kronor för en klänning som säkerligen var värd tio gånger mer. Och för mig än mer än så, nu när den är klar. Så hur gjorde jag? Det ska ni så klart få veta!

SY OM EN OMLOTTKLÄNNING

SVÅRIGHETSGRAD | 2 av 5

TIDSÅTGÅNG | ca 2 timmar med symaskin

DU BEHÖVER | en klänning, sytråd (under- och övertråd), måttband, synål, nålar för att markera sömmar, sprättare, symaskin (eller synål och tråd även om det tar längre tid då), sax.

SY OM KLÄNNING SÅ HÄR

• Börja med att fundera på vilka sömmar som är bäst att dra in. Om det är möjligt, håll nederdelen intakt. Dra in längs ryggen så att det håller proportionerna (gärna med minskat intag som smalnar av uppifrån och ner till midjesömmen). Gör även intag upptill vid axlarna om det behövs för att tyget ska falla rätt.

• Mät med måttband hur mycket du behöver sy in och vart när du provar plagget. Markera dessa genom att nåla in dem längs sömmarna (på insidan av tyget). Ta gärna hjälp av någon att nåla så kan du göra det när plagget är på om det går bra utan att sticka sig.

• Sy med raksöm längs dina markeringar (på tygets insida).

• Prova igen och se om det blev bra. Annars sprättar du och syr om, eller syr in mer.

• När du är nöjd med storleken syr du med sick-sacksöm längs den nya sömmen för att säkra sömmen. Klipp sedan bort överflödigt tyg.

• Om det är en omlottklänning som min behöver du också dra in skärpet. Gör det genom att vika det längs sömmen på insidan av tyget. Nåla och sy med raksöm längs markeringarna. Denna söm kommer att synas så här behöver du hålla tungan rätt i mun. Klipp sedan bort överflödigt tyg och lösa trådar.

• Sy fast utstickande sömmar för hand. Sen kan du glida runt och känna dig stolt över din kreation.

I denna klänning fanns det också ett band längs axelsömmarna som är till för att spänna fast klänningen vid BH-banden. Så bra uppfinning för bättre passform! Jag avslutade med att sy fast dem för hand längs de indragna axelsömmarna.

Jag är otroligt nöjd!