Grönskans liv och regnets vila

Väderprognosen visar regn så långt den sträcker sig. Det skänker mig ett lugn. De senaste veckorna har solen skapat magi varje dag i en explosion av grönska. Kamerabatteriet ständigt på laddning för att fånga nya ljus, nya nyanser. Ögonen stora och öppna, vill ta vara på varje skiftning. Jag vill vara med, vill uppleva allt.

Som så ofta har jag mer livskraft i vilja än kraft i kroppen. Tänk vilken gåva då att våren saktade in i kyla och lät oss njuta länge i år. Magnoliorna, vitsipporna, körsbärsblomningen har fått stanna längre. Jag behövde det. Jag behövde en utdragen vår att få hämta kraft av, lite i taget. Och nu, nu kommer regnskurarna. Pauserna.

Maj är alltid intensivt. Men det är något mer i år. En extra stress. Från annat i livet, men också att jag snart är i mål med min utbildning. Mellan studietimmarna har jag hittat kraft bland skogens vilda djur och mångfald. Jag har suttit länge i hav av vitsippor och betraktat betande rådjur på ängen. Följt ekorrens väg upp längs de mäktiga ekarnas grenar till skimrande gröna trädkronor.

Jag är överväldigad av förundran. Nu kommer regnet som en vila. Återhämtning. Andra fokus. Det finns en tid för allt. Solen kommer tillbaka och växtligheten behöver också regnets näring för att orka blomma igen. Blåbären fylls med vatten, harsyran breder ut sig längs marken. Nu växer liljekonvaljerna över de pollendränkta vitsippshaven. Smörblommorna skimrar i kvällssolen. Sommaren står för dörren.

Det är så nära examen nu. Bara två veckor kvar till slutseminarium. Nu går jag in i studierna medan regnet smattrar mot fönstren. Samlar ihop mig. Jag står på tröskeln till något nytt. Det kommer inte att kunna bli som jag hade tänkt mig, men det blir som det ska. Jag landar i att jag behöver läka innan jag är redo för nästa steg. Det landar mjukt i mig. Jag ska berätta mer om det i ett senare inlägg, om det som kommer sen. Men nu, nu vilar jag i regnet och njuter av mina sista dagar som student. Tänk, om två veckor är jag socionom.

Med tiden, när jag har tagit hand om det som behöver uppmärksamhet i mitt liv nu, kommer jag att kunna ge vidare till andra. Stå i det svåra, med all den lyhördhet och trygghet jag har inom mig. Ta på allvar, se bakom det uppenbara och använda all den kunskap som jag summerat i både självkännedom och professionell kunskap de senaste fyra åren. Utveckla den kunskapen, få ta del av livsberättelser som lär mig något nytt. Ständigt i rörelse, förändring. Och jag kommer att behöva sakta ner ibland när viljan är starkare än orken. Det lär jag mig att göra också nu. Det finns tid för det jag vill sen. Nu ska jag samla krafter.

*

Vad behöver du just nu? Hur kan du skapa utrymme för det, för dig?

Gåvor från ett hjärta till ett annat

I tider av social isolering kan det vara lätt att tappa kontakt med människor. Kanske är risken ännu högre när man som jag är introvert och inte spontant tar initiativ till social samvaro. Det brukar främst vara andra som gör det i mitt liv, och det är jag så tacksam för. Jag förstår ju först när vi har kontakt att det ändå ger kraft, men däremellan glömmer jag det. Tack för påminnelserna! <3

Och det tar inte slut i pandemin. När vi inte kan ses blir brev och gåvor något alldeles extra. Även om jag själv bara drabbas av prestationsångest av att försöka skapa något och sedan också skicka iväg det. Därför uppskattar jag paket enormt mycket, eftersom jag själv förstår vilken investering som gjorts. Varje litet handskrivet ord och egentillverkad gåva som landat på min dörrmatta de senaste veckorna har fått mitt hjärta att växa. Ska vi kika på vad dessa kärlekshandlingar innehållit?

En pressad vitsippa kom i ett skirt papper tillsammans med en dikt skriven just till mig (som jag dock behåller för mig själv). Allt från en vän som jag bara träffat flyktigt en gång men som fått en alldeles speciell plats i mitt hjärta de senaste 1,5 åren. Genom timmar av telefonsamtal har vi följts åt genom ofattbar sorg, modiga darriga steg mot något nytt, träning i att släppa relationer fria och att tillåta vila i dagarna. Tack ❤︎

Jess har skämt bort mig återkommande under många år. Hon har ett mjukare hjärta än många, och en kreativitet som känns som ett lätt och stabilt flöde. Med vackra ord, både hennes egna, och Dhimans poesi, säger hon det mesta jag behöver höra. Tyvärr klarade sig inte växterna i kalla april men bara tanken gjorde allt. Kattleksaken är kvar att testa! Tänk så mycket liv som kan komma med posten. Tack ❤︎

Bara sådär, när en vän skulle hämta upp något jag förvarat åt henne, slängde hon fram en otroligt vacker bukett med snittblommor. Gerbera och eukalyptus är några riktiga favoriter och både den sistnämnda och rosorna sparades för torkning och har fortsatt förgylla hemmet. Är det inte något speciellt ändå att få en blombukett helt spontant? Tack ❤︎

Jessica, den magiska vännen, sände detta dyrbara brev ihop med ett egentillverkat fullmåneljus och en gudinneskapelse i lera att t ex sätta blommor i. Det ankom lagom till valborg och även om fullmånen hade passerat fick det bli en renande ritual under denna kväll som kan återkomma många gånger till. Det är något läkande i att göra ritualer känner jag, oavsett vilka värden och vilken tro vi gör det med. Med dessa vackra ting kunde varje liten tanke få ro i en omfamnande stämning. Tack ❤︎

Har du fått eller gett några gåvor på sistone? Vilka sätt att visa uppskattning och hålla kontakt med dina vänner har du nu under pandemin? Skiljer det sig?

Kommentarsfältet är ditt.

Fridens ❤︎
Wilda

Otämjbar av Glennon Doyle

Jag sträckläste Otämjbar på två dagar. Jag kunde inte sluta. Det är som en storm som drar in i ens inre och rensar bort alla patriarkatets internaliserade skygglappar. Ord som får en att se den omdanande och oundvikliga sanningen. Hur kvinnor världen över tämjs in i en roll som förminskar dem som människor. Och män också för den delen.

Doyle ger målande exempel från sitt liv och sina barns liv om hur flickor tidigt lär sig att anpassa sig och vara till lags, tämja sitt inre. Liksom pojkar som lär sig att inte känna. Det är en stark kraft i orden och exemplen som präglar boken kommer nära och känns igen. I kapitel efter kapitel känner jag hur min ryggrad rätas ännu lite till, och hur den mjuka kvinnokraften strömmar igenom sidorna med full styrka. Här finns mod, sårbarhet och jävlar anamma. En uppmaning om att vi kan förändra världens ordning, och jag tror på det Doyle skriver. Det går rakt in.

Jag skrattade, grät, blev arg och hoppfull omvartannat. Här finns allt. Här finns det som behövs för att släppa sig själv fri, och andra. Att våga vara sig själv och frigöra sig. Jag vill ge den här boken till alla kvinnor i min närhet. Jag vill att de ska läsa Glennons ord och släppa loss sig själva. Känna allt, föreställa sig det bästa och se till att få det. Låta livet hända dem.

Om vi skulle släppa oss själva och varandra fria skulle vi åstadkomma världsomvälvande förändring - i kärlek. Den här boken hjälper mig att tro på det. Tro på mig och min förmåga att använda min kärlek i världen. Det börjar inifrån, i att ta hand om och möta sig själv. Doyle vägleder oss med sin skärpa och visdom i hur vi bäst kan göra det, utifrån sin egen erfarenhet.

Jag vill också sätta boken i handen på alla män. Så att vi gemensamt kan säga att det räcker nu. Att vi behöver tillåta oss att vara oss själva, att möta känslorna och befria våra inre sanna jag. Vi kan leva vilda, vi behöver ingen bur. För som Doyle säger, och som ska bli mitt nya livsmotto: “Vi kan klara svåra saker”.

Detta är en skatt. Se till att ge dig själv ett exemplar av Otämjbar. Det är ren självkärlek och inspiration till ett på riktigt rikare liv. Ge den också till andra som en kärlekshandling. Denna bok innehåller något vi alla kan behöva mer av. Den är en ögonöppnare. Och den tar emot oss med öppna armar.

Så att vi minns att vi kan klara svåra saker.

Du är inte vad som hände dig.

Du är inte din ångest, din smärta, dina förluster, dina tillkortakommanden och den förtvivlan du bär inom dig. Du är så mycket mer än det, så mycket mer än du tror. Det finns en hel värld inom dig, en fantastisk människa som vill möta världen i förundran och sårbarhet.

Det var inte ditt fel, det andra gjorde mot dig. Du bär inte ansvar för deras handlingar och deras känslor. Men det gjorde ont.

Det får göra ont.

Du kan göra mod av din sorg, du kan vara den du väljer att vara. Du har redan alla svar inom dig, om du lyssnar riktigt noga.

Jag är här för att visa dig att du inte är ensam. Jag är här för att jag har tagit mig igenom många lager av sorg och smärta, och för att jag vet att det går. Jag vet också att vissa saker alltid kommer att göra ont. Vissa saker får vi leva med. Det är okej.

Du är inte din smärta. Jag är inte min smärta.

Det är okej,
för vi är okej.

Vi tog oss hit. Vi kan ta oss vidare. Och bli så mycket mer än det som hände oss, för det definierar inte vem du är. Det gör du.

Om stjärnögonblick - stunder av förundran

När jag började samla stjärnögonblick

Stjärnögonblick kom till i min tonårstid, som ett sätt att fånga de ögonblick som tindrade till i det som annars kändes som ett kompakt mörker. Jag har sedan tidig ålder alltid haft en förmåga att fascineras av skönhet, sökt det vackra och dragit till mig det i en djup förundran.

Högkänsligheten har säkerligen bidragit till den förmågan. En solnedgång kan bokstavligen få mig att brista ut i berörd gråt, något gulligt i ohejdat fnitter och gåshuden reser sig direkt när människor gör storslagna saker eller naturen målar upp vackra dimmiga scener framför mina ögon.

Hur stjärnögonblick hjälper mig i livet

I svåra tider är stjärnögonblick det som håller mig ovanför ytan. Att vara här och nu, se det vackra och ibland också skapa det kan göra den lilla skillnaden som gör att jag orkar en liten stund till. När jag känner mig stressad kan det få mig att stanna upp en stund, när jag hör ett barns skratt från lekparken intill eller ser en blomma i skogsgläntan.

Det hjälper mig också att inte ta livet och jorden för givet. Att vara här och nu. Tacksam för att vara vid liv, att kunna uppleva världen med alla sinnen. Det hjälper mig att se sådant jag gör bra, vad andra gör för mig och jag för dem.

Det jag inte visste när jag började samla stjärnögonblick, och alla år då jag på min förra blogg delade med mig av dem söndag efter söndag, var att känslan som ofta fyller mig i stjärnögonblick kallas förundran.

Förundranseffekten gör oss till bättre människor

Förundran har visat sig ha positiva effekter på vår hälsa. Sara Hammarkrantz och Katrin Sandberg har skrivit boken “Förundranseffekten” som handlar om just det. När vi upplever förundran går kortisolnivåerna ner, hjärtat slår långsammare, den del av vårt nervsystem som ger lugn och ro aktiveras och immunförsvaret får en chans att reparera sig själv. I några studier har det visat sig att förundran kan ha en antiinflammatorisk effekt på oss.

Förundran gör oss smartare, mer kreativa och lugnare. Vi blir mer närvarande, mindre egoistiska, snällare och mer generösa - till och med mer miljömedvetna. Allt det som jag brinner så mycket för att sprida vidare till fler.

Så det gör jag, genom att berätta om mina stjärnögonblick, och önskar att få ta del av dina. För att få fler perspektiv på världen, ett tryggare inre och fylla på med kärlek till omvärlden.

Mina dagliga stjärnögonblick

Varje kväll skriver jag ner stunder från dagen, minnen som stannat kvar på näthinnan och sådant som fyller mig med tacksamhet, närvaro, kärlek och ödmjukhet inför detta liv och mig själv. Några exempel från de senaste dagarna:

⭐︎ Två blåsippor som såg ut att hålla om varandra.
⭐︎ Att få möta mig själv i en blick som säger “jag ser dig och tror på dig”
⭐︎ En perfekt mogen avokado.
⭐︎ Gråta ur mig sorg och känna lättnaden i kroppen och sinnet efteråt.
⭐︎ När en person via sociala medier skrev “du känns nära”.

Då och då kommer jag att dela med mig av mina stjärnögonblick här och under #stjärnögonblick på instagram. Gör det du också om du vill!

Odla tomater - mina tips för att lyckas!

Jag frågade på Instagram vad ni odlar i år och de flesta svarade tomater, vilket ju minst sagt är en stor odlingskärlek i mitt liv. Tomater belönar en rikt. Ett år plockade jag över 450 tomater på min lilla balkong, och jag tror nog att jag kan tangera det rekordet i år. Det är det jag alltid odlar mest av, eftersom tomaterna verkligen trivs i mitt förmiddagssoliga läge.

Jag har mest testat mig fram genom åren, och först nu har jag mognat tillräckligt för att läsa på lite ibland om hur man borde göra. Så detta inlägg är en blandning av egna erfarenheter och tillägnad kunskap - den bästa blandningen! Här är mina tips för att lyckas med tomater.

De tomatsorter jag oftast sår och som jag sen tar frön från och sätter igen år efter år.

Månadens tema för Sustainable Influencers är odling och ni kan följa oss under #aprilodling och "#growyourown via sociala medier. SOM det odlas och växer här hemma hos mig. Jag satte tomatfrön i februaris början. Jag bor på gränsen mellan växtzon 2 och 3 och tack vare mitt soliga köksfönster så kan det börja växa redan då. Men det går lika bra att så nu och med tipsen nedan får du fart på plantorna!

Tomatskotten som växte lite mer för varje dag under februari.

Så tomatfrön och skola om tomatplantor

Så frön i drivhus. Plantera om, eller skola om som man säger om plantor, i små krukor när de växt sig stora nog att flytta vidare. I år testade jag att ge dem KRAV-märkt ört- och grönsaksjord vid första omskolning (finns bl.a. på Plantagen) istället för vanlig plantjord och jag tror att det gjorde skillnad då de blivit starkare i stammarna och mer frodiga än förra året.

Nästa omskolning gör jag när rötterna tar sig ur krukan på undersidan. Ett tydligt tecken på att de vill växa större. Älskar hur plantor är så tydliga med sina behov om vi bara är lyhörda! Och då planterar jag dem i djupare krukor, gärna så att en del av stammen hamnar under jorden - ny näringsrik jord. Några kan behöva blompinnar som stöd (grillpinnar funkar också!). Bästa resultatet i stadga får man om de hittar sätt att luta sig mot varandra.

Tips för stadiga snabbväxande tomatplantor

För att få stadiga plantor och som växer snabbare finns det några enkla knep som jag har använt mig av. OBS, detta är min hobbyknep och jag är ingen expert på detta. Jag lär mig genom att testa och läsa på sporadiskt för nya idéer.

Riklig tillgång till vatten

Jag låter mina plantor STÅ i vatten. På skobrickor (dessa är från Clas Ohlson) som jag kan placera på köksbordet eller på fönsterbrädor, eller ovanför de transparenta förvaringslådorna som jag också har plantor i. De som växt sig lite större får flytta dit och får därmed stöd och också lite mer värme som i små växthus. Jag fyller lådorna och brickorna med ett lager vatten som tomaterna sedan kan lapa friskt från under dag och natt.

Tyvärr hör ni ju att det inbegriper en del plastmaterial, vilket på vissa sätt skär i miljöhjärtat. MEN om jag gör inköp med tanken att produkten ska leva länge och utnyttjas till max så kan jag ändå leva med det. Good enough, så att säga. Skobrickorna använder jag till vinterskorna under vinterhalvåret och plastlådorna för att skapa jordfabriker med bokashi eller förvara krukor i när de inte används. Har du något förslag på vad som kan användas istället sprider jag gärna ordet!

Sol och värme

Ställ tomatplantorna där det är som mest sol hemma. Jag har mina i ett fönster mot nordost. Där växer de stadigt i värme och ljus. Om de måste sträcka sig mot solen blir de genast mer rangliga.

Lek vind

Blås på plantorna, vifta lite med händer/armar omkring dem som om du vore en vind. Då blir det starka tomatplantor! Prata bort den löjliga känslan och se poesin i det. ;) Så snart som vädret tillåter är det bra att skicka ut dem i vind om dagarna. Även tomater behöver motstånd för att mogna och växa.

Bra jord

Antingen tomatjord eller grönsaksjord - och gärna ekologisk för bästa naturliga resultat för miljö och plantor.

Näring

När de planterats om i större krukor som de ovan behöver de tillföras växtnäring. Jag använder i första hand näring från min bokashikompost eftersom jag har tillgång till det. Det finns tomat- eller grönsaksnäring i trädgårdsbutiker och självklart är det ekologiska alternativet det du ska satsa på om det finns.

Plocka blad

Plocka bort blad som dyker upp längre ner på roten mot jorden när plantan börjar bli lite mer stadig. Gör det ännu mer senare, inklusive där det inte växer blommor/frukt, när plantan börjar få blommor. Då når näring och vatten snabbare fram till frukten och du får tidigare skörd.

Det var mina bästa tomattips! Har du några du vill dela med dig av? Är något tips helt uppåt väggarna? Dela gärna dina erfarenheter! Och om du vill - berätta vad du odlar i år! Det är så inspirerande att få ta del av.

Kom ihåg i dessa tider (oavsett storlek på trädgård/inne-trädgård):

“To plant a garden is to believe in tomorrow”

- Audrey Hepburn

Välkommen till fridlysta rum

Ett stort varmt hej! Till dig som följt mig tidigare genom reaktionista, eller ännu längre tillbaka och vill följa med vidare hit. Till dig som är här för första gången och är nyfiken på vad detta är. Till dig som är vän eller känner mig på andra sätt. Vem du än är, är du varmt välkommen till min nya plats på nätet.

Det har varit ett stormigt år för mig och jag behövde avsluta det tidigare kapitlet med reaktionista och kliva in i något nytt. Om två månader tar jag min examen från socionomprogrammet. Vad som händer sedan vet jag inte. Mer än att jag vill göra något som får min själ att le och hjärtat att öppnas lite mer för varje dag. Något där mina förmågor och vem jag är kan ge ringar på vattnet hos andra. Det är också det jag önskar med fridlysta rum.

Jag vill skapa fridlysta rum med dig

Här vill jag dela med mig av det som ger mig näring att växa. Det som är mjukt, tryggt och vackert. Det som stärker min ryggrad och binder starka band med andra. Här vill jag väcka min kreativitet till liv. Jag vill inspirera dig till att ta hand om dig själv och jorden vi lever på. Framför allt vill jag att detta ska bli ett rum där känslor får vara vad de är, och få plats. Där vi tränar på livet tillsammans och delar med oss av framsteg utan dömande och med medkänsla för att alla har sin egen väg att vandra. Här kan vi mötas och vila en stund i gemenskap. Jag vill skapa detta fridlysta rum tillsammans med dig.

Jag ger inga löften om hur ofta jag kommer att uppdatera med inlägg, för det här ska också få vara ett fridlyst rum i självomsorg där jag delar med mig i närvaro av lust, vilja och inspiration.

Om sidans struktur

Här kommer jag att dela med mig av verktyg för att ta hand om sig själv, tips för en mer hållbar livsstil, kreativa projekt, vardagsmagi och livsbetraktelser. Det mesta faller under kategorierna hållbar livsstil, självomsorg, medveten närvaro och DIY. Jag har smygstartat lite genom att flytta över några favoriter från min gamla blogg. Det kommer fler inlägg därifrån som kommer att få nytt liv och anpassas till denna plats.

Under sidan “inspiration” har jag samlat personer och resurser som inspirerar mig. Via “stöd & hjälp” finns tips på vart du kan vända dig om du behöver mer hjälp och stöd med det du brottas med än det som erbjuds här i form av gemenskap och självhjälp.

Du kan läsa mer om mig och min berättelse under “om mig” och om bloggen under “hem”.

Brev från Wilda

En gång i månaden skickar jag ut “Brev från Wilda” via mail och du kan skriva upp dig längst ner på sidan här om du vill ha dessa mail. Där är jag lite mer förtrolig än här på bloggen, och därför kan du behöva verifiera dig på något sätt om jag inte känner till dig sedan tidigare. Om du redan får dessa mail så behöver du inte skriva upp dig igen.

Du hittar mig också här:

Återigen, VARMT välkommen hit! Berätta, vem är du? Hur hittade du hit?

Och kom ihåg att du alltid är välkommen att ställa frågor, önska teman eller rubriker för inlägg eller dela dina tankar. Min ambition är verkligen att vi ska utveckla denna plats tillsammans. Du når mig också via wilda@fridlystarum.se om du hellre vill skriva där.

Med kärlek,
Wilda

Minska matsvinnet - 3 snabba tips!

Vad brukar du få över i matlagningen och vad hinner bli dåligt i din kyl? Som den präktigt medvetna människa jag är tror jag att jag nog är ganska bra på att minska matsvinn. Med bokashikompost i lägenheten, genomtänkta inköpslistor, storkok och rester i frysen. Trodde jag!

För vet ni? Hela den här hållbarhetsgrejen går ju att dra hur långt som helst. Det viktiga är kanske ändå att vi gör vad vi kan utifrån våra förutsättningar. Här kommer därför tre tips oavsett hur mycket pengar, tid, ork och kunskap du har.

Tips 1: Överbliven potatis

Kanske det enklaste tipset någonsin: skär gammal potatis i klyftor och stek dem i lite (eller mycket) olja så att de får en härlig gyllenbrun färg. Strö över flingsalt och eventuellt andra kryddor och njut järnet! Gammal potatis är extra god att steka tycker jag.

Eller varför inte smasha dem med sidan av en bred kniv? Sätt in i ugnen på 175-200 grader (varierar på ugn) i 15-20 minuter. Ringla olja över. Flingsalt funkar här också (min favorit!) men du kan också avancera genom att blanda favoritörter, vitlök och smält smör.

Tips 2: Pesto av matsvinn

Pesto - vilken himla bra grej! Det går att göra pesto av det mesta. Brukar du också ha stjälkar kvar och lite halvdåliga salladsblad som du helst inte vill äta som de är men de är inte helt förstörda än? Eller en ärtpåse längst in i frysen med bara jättelite ärtor kvar? Grönkåls- och selleriblast som smakar allt för beskt i sig självt?

Pesto!

Och ni vet den där oljan som soltorkade tomater ligger i? Den är ju alldeles för mumsig för att kastas bort!

Jag mixar alltså halvt vissna salladsblad, grönkålsstjälkar, tinade frysta grönsaker som blivit över, olja från soltorkade tomater, selleriblast med valfria örter (basilika och franska örter brukar jag ha i) och salt - ibland också lite citron. Att pressa över citron gör också att den håller sig bättre. Funkar att frysa in och tina över natten/dagen i kylen.

Tips 3: Köksverktyg för att minska matsvinn

Jag har två favoriter bland köksverktygen som gör det mycket lättare att minska mitt matsvinn. Nämligen min mixer/blender och slickepotten! Alltså ljuset som gick upp över mig när jag insåg att slickepotten hade oanade egenskaper bortom att bre ut grädde på tårta! Så för dig som missat den så rekommenderar jag att köpa en. Finns antagligen second hand också. Mixer-utbudet förändras ofta och därför finns det en begagnad marknad även där att tillgå.

Matsvinn har dessutomfördelen att vara ekonomiskt smart. Vi sparar resurser på alla vis.

---

Har du något tips att dela med dig av? Vad blir över hemma hos dig?

Ställ om när livet står på paus

Det är mycket som ställs in nu. Sådant vi längtat efter, stunder av gemenskap, högtidsfirande, resor, drömmar. För många är livet precis som vanligt. Jag har levt länge med smärta, begränsad ork och lite pengar. Jag vet hur det känns när livet sätts på paus på oviss tid, genom sjukskrivning eller genom stora påfrestningar. Därför har jag utvecklat strategier för att hantera det. Jag trivs ganska bra i det introverta samhället vi lever i nu, men jag har ju fått öva. Här är tre strategier jag har för att skapa en mer meningsfull vardag även när livet är i ett pausläge.

Identifiera livsvärdet i aktiviteten

I det vi gör finns inbyggda värden. Livsvärden som ger mening till det vi gör. Det kan vara gemenskap, kreativitet, frihet, självförverkligande, närhet osv. Vilka livsvärden finns i det som du hade velat göra? Vad hade resan betytt för dig? Vad hade konserten, målarkursen eller det förlorade jobbet för betydelse?

Hur kan du få tillgång till dessa livsvärden inom de ramar du har nu? Finns det andra aktiviteter som ger dig samma känsla? Brainstorma! Finns det andra vägar mot målet?

Ett annat år skulle jag nog ha träffat några nära över påsk, ätit gott, målat ägg, letat påskägg. Nu kan vi inte träffas. Det finns andra vägar. Det blir fika på fyra platser samlade i ett videosamtal. Jag målar mina egna ägg och lagar mina favoriter bland påskmaten. Det blir ingen äggknäckartävling men jag passar på att njuta av att inte behöva förlora ett år till ;)

Nya möjligheter

Vilka möjligheter har du nu som du inte hade förut? Vad har du tänkt "det där ska jag göra när jag har tid" om? Vad behöver du nu?

Ta möjligheten att:

• vila

• lära dig något nytt

• hjälp någon som behöver det (om du kan)

• göra något du har längtat efter

• att lära känna dig själv/lyssna in dig själv

• höra av dig till människor du saknar

• organisera/ta hand om hemmet

• ta hand om din kropp

• vårda dina saker/ägodelar

• skapa och vara kreativ

Skriv en längstanslista

Skriv en lista på saker du längtar efter att göra när allt det här är över. Du kan också skriva upp sådant du saknar och sådant du tagit för givet tidigare. Kanske också vad du har lärt dig under denna tid och förändringar du vill göra.

Framför allt är detta ett sätt att göra något av din sorg och besvikelse. Skriv upp de förluster du går igenom nu. Allt ifrån det stora till det lilla. Även om du sen inte vill göra det har det en viktig funktion att du skriver ner det. Du tar din förlust på allvar och låter den finnas.

Här är några saker som står på min lista "efter corona":

• Kramas

• Träffa mina fadderbarn

• Åka buss och tåg

• Ha föreläsningar i nya campus

• Sitta bredvid en närstående när hon lär mig sticka

• Åka på loppisrundor

• Besöka en handelsträdgård

*

Hur kan du ställa om istället för att ställa in?