Loppis och second hand - hållbar konsumtion?

Loppissäsongen är här! Nu öppnar lador, trädgårdar och bakluckor för försäljning av alla möjliga skatter. De senaste fyra helgerna har jag besökt loppisar i närområdet.

Finns det inte en viss dubbelmoral i att vilja minska konsumtion och ändå köpa på sig prylar second hand? Ibland har jag känt så. Samtidigt som ett köp i andra hand inte bidrar till ökad efterfrågan och sparar resurser så bidrar det till normer kring ägande. Att ”fynda” betyder ofta att köpa dyra saker billigt. Jag är den första att skriva under på att jag kan känna glädje i det. Och det är ju okej. Visst behöver vi få känna så!

Även om vi kanske också behöver tänka till kring vad vi handlar second hand, så är det ju alltid bättre att köpa begagnat än nyproducerat. För är det något vi inte behöver mer av i världen så är det ju fler saker. Från någon som är långt ifrån perfekt, och inte strävar efter det heller, så vill jag ändå berätta om mina steg för en mer hållbar secondhand-konsumtion.

Det bästa med sommarloppisar är att man får upptäcka vackra platser i närområdet. Sörmlands längsta loppis är ett utmärkt tillfälle att göra det - nästa chans kommer i augusti (sök på namnet på Facebook).

Att hitta sin stil

Jag finner precis som andra lust och kreativitet i att förändra mitt hem och min stil. En nyckel i hållbar konsumtion har för varit självkännedom. Att lära känna mig själv, och hur jag vill spegla mitt inre i det yttre.

Ju äldre jag blir desto mer börjar jag ändå landa i något som håller sig över tid. Jag hittar mina färger, toner, former. Tonar in det yttre inifrån. Förr kom det mer utifrån. Jag jämförde mig med andras stil och härmade, gärna moderiktigt. Det är ju helt naturligt. Det är som med det mesta en del i processen att bli vuxen, bli sin egen. Vi behöver ju testa oss fram.

Nu inreder och klär jag mig mer i linje med mina egna värderingar och sånt jag tycker om. Naturen är min största inspirationskälla, vilket också rimmar väl med hållbarheten. Gröna, vita och bruna toner är min grund. Trämaterial som är robust och tåligt liksom glas som också håller länge. Så när jag går på loppisar är det de färgerna och materialen mina ögon skannar av efter. Det gör att en hel del saker ändå prioriteras bort.

Koppar till mig och kollegan på jobbet, en ostkupa, material för att skapa och en fruktkorg. Inget jag egentligen behöver, men som sätter guldkant på vardagen och inspirerar till skapande.

Jag har allt jag behöver

Grundtanken för mig är att jag egentligen inte behöver något. Mat och förbrukningsvaror är behov som behöver täckas. Annars har jag faktiskt redan allt. Så resten är mer estetiska behov. Jag tror faktiskt att vi också har ett behov av skönhet. Säkert olika stort hos olika människor. Och vad det är är ju också väldigt individuellt.

Jag försöker också balansera upp min loppisentusiasm med tanken att jag inte vill äga mer än jag kan ta hand om. För usch vad jobbigt det är att rensa och packa undan och hålla på. Vilket slöseri med tid. Jag vill hellre vårda det jag har än köpa nytt - även second hand. Och om jag köper nytt, vad kan jag då göra mig av med? Det är något jag skulle behöva bli bättre på.

Så hur hanterar jag ha-begär?

Mitt bästa verktyg är listor. De ger mig ofta helt lagom kombination mellan flöde och paus. Jag har en önskelista i min telefons anteckningar. Där skriver jag upp saker jag vill köpa. Där får de sedan finnas med mig till loppisar och secondhand-affärer. Om det har gått lång tid och jag inte heller hittat det begagnat online kan jag börja se över om det går att köpa hållbart producerat någonstans. Oftast köper jag inte nytt, eftersom det sällan är ett behov det fyller - enbart en önskan om förändring. Köper jag nytt är jag noga för att kalla det en investering, så att jag påminner mig själv om att köpet ska vara hållbart för i stort sett resten av livet.

Skapa medvetenhet genom frågor

Medvetenhet börjar med att ifrågasätta och tänka efter, se fler perspektiv. Att tänka efter innan jag agerar på känslan är en god idé i nästan alla sammanhang. Precis som när jag i princip slutade handla nyproducerade kläder osv. så ställer jag samma frågor även när jag handlar second hand.

• Kan jag använda/göra om något jag redan har?

• Fyller köpet ett behov?

• Vad ska jag använda det inköpta till? Har det nytta i mitt liv?

• Kan jag ta hand om det jag köper? Hur ska jag vårda det?

• Har det jag vill köpa något annat värde för mig? Affektvärde, minnen, symbolik?

Denna verktygslåda har många värden för mig. Den förbinder mitt förflutna och min framtid, har en funktion i nuet och kommer att stå sig över tid. I den kan jag förvara andra saker så att de vårdas bättre, och den innehöll också många användbara verktyg.

Det är ingen annan som kan säga vilket köp som är hållbart för dig. Det är ditt val. Det är personligt. Men vi mår alla bra av att tänka efter, stanna upp och göra val som ligger i linje med vårt inre.

*

Vad står på din önskelista? Tror du att du kan hitta det second hand?

Hållbara vanor 2022: bara vara

Jag missade stora delar av förra sommaren. Jag förlorade min förmåga till närvaro i en sjukdom som handlade mer om prestation än varande. Det ska jag gottgöra nu. Men inte genom att pressa in så mycket jag bara hinner med. Tvärtom.

I sommar blir temat för #hållbaravanor2022 ”bara vara”. För att det visas för oss om och om igen att den personliga hållbarheten hör ihop med den miljömässiga. När vi saktar ner, bryr oss om, tänker efter, är närvarande nog att se och uppskatta det vi redan har precis just nu så spiller det över i miljövänliga handlingar. Till en början mest i icke-handlingar, och med tiden en ökad medvetenhet som leder till omställningar. Jo, det händer. Jag har mött många som vittnat om precis det.

Jag vet, som tillfrisknad/tillfrisknande prestationsmänniska, hur svårt det kan vara att bara vara i ett samhälle som premierar prestation och får oss att mäta vårt värde i prestationer. Den här sommaren är tillägnad oss som fastnat där och tappat det naturliga varandet. Låt oss återta varandet. Det är där vi läker.

Det är så lätt att fylla sommaren med aktiviteter, “ta igen” och “uppleva”. Utan varandet riskerar det gå oss förbi. Så låt oss försöka skapa utrymme för varandet. Eller hitta varandet i aktiviteten. Hur kan jag vara mer medvetet närvarande just nu? Vad känner jag? Eller låt det bli som det blir och gör ingenting, bara följ med. Hitta ditt varande. Eller var bara i det som redan är.

Klurigt va? Att inte prestera, planera, kontrollera? Jag vet.

Och jag vet också vilken kraft det finns i att släppa taget i tillit.
Luta sig tillbaka.
Följa lust och lek.
Släppa sig fri.
Andas.

Mina efterlängtade bara-vara-stunder

• Läsa böcker och uppslukas av dem.

• Skapa från lust och inspiration.

• Följa kroppens spontana rörelser.

• Spontana utflykter.

• Bada utomhus och flyta på rygg med blicken mot himlen.

• Vandra i skogen. Betrakta.

• Plocka blommor.

• Plocka blåbär och svamp m.m.

• Fördjupa mig i skogens skafferi och gå ut på skattjakt. Följa den lusten som växer.

• Besöka sommarloppisar.

• Småprata med främlingar.

• Sitta länge på balkongen i morgonsolen.

• Skörda på balkongen.

• Sitta tyst med en vän.

• Plocka hemma i lugn och ro.

• Betrakta solnedgången.

• Skriva utan att tänka.

• Dricka kaffe i skogen i gryningen.

• Powernaps mitt på dagen.

• Längre meditationer.

• Dansa fritt till härlig musik.

Vad betyder ”bara vara” för dig?
Har du några aktiviteter där det är lättare för dig att vara än att göra?

Hållbar hårvård - naturligt vackert hår

“Styrkan sitter i håret”, eller? Jag känner mig ofta mer självsäker när jag har välvårdat hår. Näringsrik kost, fysisk och psykisk hälsa, utrymme för återhämtning och tid för självomsorg är ju en bra förutsättning för det mesta - också håret.

Jag har steg för steg skapat mig en hållbar hårvårdsrutin. Som när jag bytte ut schampo med parabener och plast, började färga håret med henna, lärde känna äppelcidervinägerns mjukgörande förmåga och glesade ut hårtvättarna. Det har tagit några år för mig att ställa om. Jag är långt ifrån klar. Som för alla nya vanor tar det tid att vänja sig. Sen är det lika bekvämt som det var tidigare - med mindre skav i maggropen. Good enough räcker ändå långt.

För dig som vill tänka till kring din hårvård kommer här några tips från mig och andra. Se det som inspiration och kom gärna med dina egna tips i kommentarerna.

Hårtvätt

När man ställer om från miljöskadliga produkter med t ex parabener kan det behövas lite tålamod. Det kan ta tid för håret att återställa sin naturliga fuktbalans. Så håll ut. Det är värt det. Snart har du ett hållbart välmående hår som inte behöver tvättas lika ofta.

Jag har sedan många år använt schampo från bland annat Urtekram. Naturliga ingredienser, vegansk, ekologiskt certifierat i förpackningar tillverkade av sockerrörsavfall. Min favorit är Wild Lemon Grass.

Förpackningsfri schampotvål är garanterat det bästa miljövänliga valet. Det har dock varit svårt för mig att hitta rätt med min kombination av torr hårbotten och ofta fett hår. Nyligen köpte jag en schampotvål för rött hår gjord på henna och ringblomma. Den verkar lovande!

Aleppotvål fungerar för de flesta med sin kombination av tvål och olja. Eftersom den finns med olika procent lagerbärsolja kan man också prova sig fram till rätt variant för just sin egen hårtyp. Den går ju dessutom att använda till resten av kroppen, som handtvål och för att göra sitt eget tvättmedel eller diskmedel. Alltså går den åt ändå.

Om du vill göra eget schampo av vildplockade växter går det att använda både björklöv och såpnejlika.

Äppelcidervinäger som balsam

Äppelcidervinäger är mjukgörande för håret, ger det glans och hjälper en torr hårbotten. När det torkar försvinner lukten av vinäger. En positiv bieffekt är att äppelcidervinägern samtidigt neutraliserar eventuell dålig lukt i badrummet.

Använd så här:

1. Täck botten av ett litermått med äppelcidervinäger (ca 3 msk)

2. Fyll upp måttet med vatten

3. Doppa hårlängderna i blandningen.

4. Böj gärna huvudet framåt så slipper du få det på kroppen (men det är bra också för huden).

5. Häll långsamt vätskan över håret så att det fördelas över hela håret.

6. Huruvida man ska skölja ur eller inte skiljer sig åt. Om man gör det är det bäst att skölja ur med kallt vatten (häll över, spola inte). Jag sköljer inte ur då det hjälper min torra hårbotten om det får vara kvar.

Läs mer om äppelcidervinägerns användningsområden här.

HÅRskölj med hibiskus och örter

Du kan också göra balsam eller hårskölj med hibiskus eller örtväxter. Organics by Sara har skrivit mer om det. För blont hår är kamomill att föredra, och nässla gör också gott för håret. Det gör gott för torr och kliande hårbotten och gör håret mjukt och lent.

Gör så här:

1. Värm upp 5 dl vatten (funkar också med varmt vatten från kranen)

2. Lägg i en tesil med ca 2 msk av hibiskusblad/örter.

3. När det svalnat kan du hälla det över håret som ovan.

4. Skölj ur (här rekommenderas det). Ju kallare vatten, desto bättre glans.

Inpackning

Jag gör sällan inpackningar, men gör jag det brukar jag använda kokosolja med några droppar eterisk olja. Däremot finns det en svensktillverkad produkt med naturliga ingredienser som jag har haft i några år nu som jag inte vill släppa: BRUNS inpackning med bergamott. Den räcker en evighet och gör underverk.

Gör eget torrschampo

Att glesta ut hårtvättarna är bra på flera sätt. Där är torrschampo ett bra medel. Men det är ju inte naturligt? Jodå, allt du behöver är att vara lite kreativ med ingredienserna i skafferiet. Jag ger dig receptet med inspiration från Tidningen Land.

Blanda 0,5 dl majsstärkelse och 1 matsked bakpulver i en burk. Tillsätt efter hårfärg:
Blond? Inget. Det går bra att byta ut majsstärkelsen mot potatismjöl.
Brunett? 2 msk kakaopulver.
Rödhårig? Mixa fram din nyans av ca 2 msk kakaopulver/kanel. Var försiktig med kanelen.

Använd så här

Alternativ 1: Sila pulvret genom ett saltkar eller en sil och fördela längs hårrötterna så att pulvret absorberar fettet. Borsta ur efter en stund.

Alternativ 2: Blanda till ingredienserna, ta lite pulver på torra rena fingrar och applicera där håret är fett (t ex lugg). Borsta ur efter en stund.

OBS! Viktigt att borsta ur för att inte riskera en torr och kliande hårbotten.

Färga håret med henna och andra örter

Henna är överlägset bäst för att färga hår med i mina ögon, och historiskt är det ett beprövat koncept. För den som vill ha röda, bruna eller svarta nyanser är det ett självklart val. Jag blandar ofta rödbrunt med kopparrött för att få till just den nyans jag vill ha, beroende på årstid eller hårets färg just då. Mitt hår blir både starkare, luftigare och får en ny glans efter varje färgning. Som en hårkur på köpet!

Gör så här:

1. Blanda hennapulver med hett vatten enligt förpackningens instruktion. Tillsätt honung om blandningen blir för lös.

2. Skydda kroppen med kläder du inte är rädd om. Om du vill kan du ha vaselin längs hårkanterna för att skydda huden, men det går ganska lätt att tvätta bort det efter att du applicerat färgen också.

3. Applicera i håret med handskar på över en yta som du lätt kan skölja rent.

4. Sätt på en duschmössa eller linda in håret i en handduk avsedd för hårfärgning. Ju varmare färgen är desto snabbare verkar den.

5. Låt verka efter önskemål om färg och instruktion på förpackningen. Ju längre tid desto starkare färg. Jag låter det ofta verka 1,5 timme.

6. Skölj ur noga och tvätta ur det sista med schampo.

7. Färgen förändras något eller några dygn innan den har satt sig.

Om du inte orkar eller vill färga håret själv är mitt råd att hitta en ekologiskt certifierad frisör som kan göra det. När det gäller sådant som är “lite extra” tänker jag att vi har råd att tänka till en extra gång.

Vill du färga håret ljust finns det en uppsjö örter, t ex kamomill, och örtfärg att använda. Det är dock inte mitt område, så det lämnar jag där.

Borstning

Jag var riktigt håröm som barn (tydligt tecken på min högkänslighet) och borstning var en pina. Nu tycker jag att det kan vara rätt skönt ändå, men det gäller att vara försiktig så att håret inte skadas. Ett tips är att inte borsta håret när det är blött då det är extra skört då. Att använda borstar av naturliga material gör också skillnad för resultatet. Håret blir t ex lätt statiskt av plast.

Iris hantverk är ett företag som tillverkar borstar i naturliga material och som dessutom gör det socialt hållbart. Det är ett företag jag gärna stödjer för produkter som dessutom räcker livet ut.

Mitt hår är lite trött och slitet efter mössvinter, stress och hårfön. Det kan behöva lite extra kärlek nu inför sommaren med en hennakur och kanske lite olja i topparna. Någon som jag ständigt inspireras av är Ila på morotsliv som med sitt bländande hårsvall verkligen är sinnebilden av hållbart vackert hår.

*

Hur tar du hand om håret? Var det något i inlägget som väckte din nyfikenhet?

Hållbar hudvård

Hudvård, känns inte det som ett krångligt område? Jag och en vän brukade i tonåren skoja om alla märkliga produkter som behövdes för kvinnors hud. Hur kunde det vara så? Var vi bara dåliga på att ta hand om vår hud? Visst var jag lite torr ibland, men tvål och vatten räckte till det mesta kände jag.

Ändå fastnade jag också i konsumtionens klor. Ansiktskräm, ögonkräm, dag- och nattkräm, handkräm, fotkräm… snart hade jag en kräm och en tvål för varje kroppsdel. Tills jag insåg att jag och min vän hade haft rätt. Det räckte med det enkla. Tills alla kemikalier i krämerna hade börjat skada hudens naturliga processer. För då behövde huden mer. Jag återgick gradvis till det enkla och naturliga.

Numer kanske jag är lite väl minimalistisk när det kommer till hudvård. Mest försöker jag undvika sånt som torkar ut den och ge den vätska. Det funkar för mig. Kanske för att jag har en snäll hudtyp eller att jag ju inte nått medelåldern än. Jag tror mer på att ge huden den behöver inifrån än utifrån, från balanserad kost, återhämtning och träning. Som Ila skriver så klokt “Huden äter allt vi ger den”. Låt oss ge den näring, inte gift. Vad näringen är för din hud vet bara du. Nedan beskriver jag mina rutiner för hudvård.

Tvål

Aleppotvål funkar till hela kroppen (till och med håret) och finns med olika procent lagerbärsolja. Ibland lyxar jag ändå till det med någon väldoftande duschcreme eller handtvål från Weleda eller Urtekram - så gott som helt naturliga produkter i hållbart tillverkade förpackningar. Det finns självklart andra märken som är lika eller mer hållbara. Kombinationen av närproducerat, naturligt och förpackningsfritt är helt klart bäst. Eftersom jag är ganska sparsam med duschar och oftare kör ”raggardusch” för överkroppen räcker tvål länge hos mig varför jag inte testat så många olika märken. Har du testat någon hållbar tvål som du gillat?

När det kommer till handtvål varvar jag flytande tvål med hårda ekologiskt tillverkade tvålar. Jag tror dock att jag ska övergå till aleppotvål helt där. Med lite högre procent olja så att jag inte blir så uttorkad. Blir jag det så får jag jobba lite mer med handkrämen. Den från Urtekram som räckt i över två år och fortfarande är bra.

Hudkräm

När det kommer till hudkräm är jag mer den som gör något åt huden när den visar att den behöver det. Som nariga fingrar eller flagande ben. Då försöker jag ge huden lite extra kärlek med någon olja. Jojobaolja eller kokosolja funkar fint för min hud, både ansikte och kropp. För händerna har jag en handkräm från Urtekram med lavendel. Den använder jag också som medveten närvaro eftersom doften gör mig trygg och lugn när jag är stressad eller har ångest.

Solkräm

Något som är extra viktigt under sommarhalvåret är att skydda sin hud från solens strålar. Samtidigt bör vi tänka på att skydda miljön från de gifter som många solkrämer innehåller. Använd därför hållbart certifierade produkter. Solkrämen ovan från Suntribe ska jag testa i sommar. Kom ihåg att solkräm har kort hållbarhet och behöver förnyas varje säsong.

För irriterad eller skadad hud

När huden är irriterad eller skadad är ringblomssalva min bästa vän. Det gör gott både för sårig, svedd och torr hud. Du kan göra din egen med detta enkla recept.

Även aloe vera är ett dundermedel. Jag odlar egen aloe som jag fryser in i iskuber vilket lindrar solsveda, myggbett och påskyndar sårläkning.

Det finns ett helt apotek av ingredienser i skogen som jag ska ta mig tid att utforska i sommar. Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren är mina bästa guideböcker.

Deodorant

Det är väldigt enkelt att göra egen deodorant med några enkla ingredienser. Om du hellre vill köpa en färdig variant rekommenderar jag Naturlig Deo som både räcker länge och doftar gott! Ett annat universalmedel för att neutralisera dålig lukt är äppelcidervinäger - funkar extra bra mot fotsvett och dålig andedräkt.

Stimulans genom huden

Vi kan stimulera blodcirkulation och använda hudens funktioner för att öka vårt allmänna välbefinnande. Beröring frisätter trygghetshormonet oxytocin och torrborstning, som blir allt mer populärt, stimulerar lymfsystemet. Därför kan vi må bra av att smörja in oss också av att vi tillfredsställer kroppens behov av beröring.

*

Hur tänker du om hudvård? Vad behöver din hud?

Hållbara vanor 2022: kroppsvård

Hållbar kroppsvård inbegriper för mig också självomsorg. Att göra det personligt hållbart med kroppsvård har handlat om att lyssna in mina behov genom kroppens signaler och sortera bort samhällets budskap om vad min kropp behöver. För visst finns det goda råd som också jag lyssnar på, men mycket kring kroppen är laddat med budskap om att forma kroppen efter ideal snarare än att lyssna in det naturliga. Någon som verkligen inspirerar mig och länge har arbetat med naturlig kroppsvård är Ila - morotsliv. Tanken om att jag inte vill tillföra något på min kropp som jag inte skulle kunna äta är inspirerad från henne.

Kroppsvård har inte varit min starka sida. När mitt miljöintresse växte och med det intresset för naturliga produkter blev tröskeln inte lika hög. Det blev roligt, enkelt. Jag insåg att min naturliga instinkt kring vad min kropp behöver var att lita på.

Våra kroppar är olika, och har både lika och olika behov. Så precis som alltid: se tipsen i detta tema som inspiration och ingen pekpinne. Kanske hjälper något jag gör dig att hitta en ännu mer hållbar vana just för dig, eller tvärtom. Ofta är det genom andras perspektiv och inspel som jag har lärt känna vad just jag och min kropp behöver, men mest har det handlat om att lära känna min egen kropp.

Kroppsvård innehåller ju också en hel del delområden: hudvård, hårvård, kroppsvård, tandvård, fotvård, handvård osv. Vilket område vill du bli bättre på eller mer medveten kring?

Kroppskännedom

Min resa i hållbar kroppsvård började med att lära känna min kropp. Dels att lyssna på dess behov av sömn, vilken mat jag mådde bra av, skapa vätskebalans och lyssna på de naturliga signalerna. Ibland kan det också handla om att följa lusten att göra något, röra på mig, behovet av återhämtning eller stimulans. Som kvinna har kunskap om menscykeln och olika behov i dess olika faser också hjälpt mig att förstå hormonernas inverkan och hur de påverkar mig.

Som en klok vän skrev kan kroppsvård också handla om att släppa kroppen fri från samhällets ideal och begränsningar. Att dansa fritt, skippa sminket, göra sig fin för sin egen skull, släppa ut magen och ha kläder som jag känner mig bekväm i.

Vad behöver just din kropp? Vad säger den? Vad längtar den efter?

Naturliga produkter och ingredienser

Ett första steg när jag ställde om var att satsa på hållbara varumärken, där Urtekram är en klar favorit. Andra märken jag gillar är Yves Rocher, estelle & thild, och Weleda.

Om det är något ämne som är obekant i en produkt kollar jag upp det så att jag inte blir lurad. Ändå är det tyvärr fortfarande lätt att göra fel. Man lär sig efterhand. Medveten konsumtion har en bra märkningsguide för dig som vill bli mer medveten om vad som är ett hållbart val.

Jag strävar efter en enkel, naturlig och minimalistisk kroppsvård. Det har gjort det enklare att ställa om. Ofta tvättar jag bara ansiktet i vanligt vatten, smörjer in mig med naturliga oljor och tillför eteriska oljor när jag önskar mer doft. Jag försöker använda naturliga råvaror för hud och hår som äppelcidervinäger, kokosolja, bikarbonat eller olja. Örter fungerar bra för både sårläkning, hårfärgning (t ex henna) och irriterad hud.

Det finns en väldig tjusning i det där att göra egna produkter från grunden och veta hur naturligt det faktiskt är. Exempelvis räcker det med kokosolja, bikarbonat och en eterisk olja för att göra din egen deo. Det bästa med att göra själv är ju att det går att anpassa efter just dina behov och din smak. Det mesta hos mig doftar lavendel och citrongräs numer.

Förpackningsfritt och hållbara material

När vi tänker hållbarhet behöver vi både tänka innehåll och material. En hel del av de artiklar vi använder för kroppsvård är traditionellt av plast. Tandborstar, schampooflaskor, tops, mellanrumsborstar, tandkrämstuber, rakhyvlar osv. Att plastbanta sitt badrumsskåp kan göra stor skillnad! Tänk glas, bambu, återvunnen plast (eller andra återvunna material) osv.

Det bästa valet vi kan göra är förpackningsfria produkter. Hårdtvål, schampookakor, raktvålar osv. Återanvänd förpackningar, förvara tvål i handduk vid resa eller på t ex loppisfyndade kaffefat i badrummet.

Att handla närproducerat kortar ner transporter och därmed minskar det utsläpp. T ex Maria Åkberbergs sortiment är helt producerat i Sverige. Det gäller så klart också om du gör egna produkter, försök handla närodlade ingredienser i största mån.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vad är hållbar kroppsvård för dig? Vilka utmaningar möter du?

Spara vatten - varje droppe räknas

Vatten. Källan till allt liv. Mängden vatten på jorden är mer eller mindre konstant. Men det betyder tyvärr inte att mängden rent vatten är det. På grund av klimatförändringar blir också fördelningen av vatten mer ojämn i världen och orsakar svåra levnadsförhållanden. Det finns många anledningar till att inte ta vatten för givet och att vi tänker efter hur våra beteenden kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning. Varje droppe räknas. 💧

Här är några tips för dig i din vardag. Ge gärna fler i kommentarsfältet.

I tipsen nedan har jag samlat de tips jag har fått in från er på Instagram, mina egna tips och hämtat inspiration från Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten samt Sydvatten (följ gärna deras kampanj #hållbarvattenanvändning).

Extra tips: Den 7 maj kan du tillsammans med Håll Sverige Rent delta i Kusträddardagen.

Allmänna tips

• Laga onödiga läckor och droppande kranar.

• Ha snålspolande munstycken på alla kranar.

• Spana efter miljömärken när du handlar.

• Välj bort kemiska rengöringsprodukter. Lär dig husmorsknepen. Ekotipset ger moderna sådana, där naturliga ingredienser gör ett strålande jobb.

• Plocka med dig skräpet från utflykten och återvinn. Låt inget som inte tillhör naturen ligga kvar ute och skapa föroreningar.

• Häll inte ut målarfärg och lösningsmedel i avlopp eller natur. Lämna till återvinning.

• Gör rent golvbrunn från hår efter dusch. Släng hår i sopor, inte i avlopp. Det gäller också allt annat som inte är kroppsvätskor.

• Konsumera mindre. Omvärdera vad ”behöver” innebär i din konsumtion. Tänk cirkulärt. Produktion av nya saker generar givetvis vatten och tyvärr mycket onödiga föroreningar.

• Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet, gärna en miljömärkt biltvätt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då skiljs inte föroreningarna från vattnet.

• Samla upp vatten i en hink när du spolar för att få varmvatten (dusch/vask).

• Töm rena vattenslattar i husdjurets vattenskål eller vattenkanna.

DiskA

• Diska inte under rinnande vatten. Diska i balja (fyll diskho/separat balja) eller diskmaskin.

• Välj ett miljömärkt diskmedel.

• Gör eget diskmedel - här bjuder morotsliv på en enkel instruktion.

• Undvik onödig disk. Kanske kan du använda samma kopp hela dagen i stället för att ta en ny varje gång det är dags för kaffe eller te? Eller samma assiett/tallrik till frukost och kvällsfika? Det är onödigt att diska osthyveln efter varje användning. Laga mat direkt i matlådor eller låt grytan vara kvar i kastrullen. Vilken disk är onödig för dig?

• Tänk på att det bara behövs en liten mängd diskmedel. Om det är lödder kvar när du släppt ut diskvattnet har du överdoserat.

• Diska i regnvatten.

TvätTA

• Dosera rätt. Nästan alla svenska kommuner har mjukt vatten, vilket gör att lägsta dosen tvätt- och diskmedel räcker.

• Skölj handtvätt i kallt vatten.

• Använd miljömärkta tvättmedel.

• Skippa sköljmedel. Gör ditt eget, t ex med äppelcidervinäger och eterisk olja.

• Ta vara på regnvatten/snö även när det gäller tvätt. Att tvätta mattor i snö är ett beprövat knep!

• Återanvänd vattnet från torktumlaren.

Dricksvatten

• Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen för kallt vatten, istället för att spola det kallt i kranen. När du byter det kan du använda det gamla för att vattna växter med.

• Köp inte vatten på flaska. Använd hellre en kolsyremaskin.

• Drick mindre vätskedrivande drycker som te och kaffe. I framställningen av kaffe går det dessutom åt mycket vatten.

• Ät lagom saltad mat så att du inte ökar din törst i onödan.

Matlagning

• Undvik att skrubba eller skala rotfrukter under rinnande vatten. Fyll hellre upp vatten i balja/diskho.

• Skölj inte ner matrester i avloppet. Skrapa av tallrikar och byttor så noga det går. Släng det direkt ner i komposten. Använd en slickepott. Eller ännu bättre: planera så att du äter upp det.

• Återanvänd kokvatten genom att t ex koka upp pasta/potatis i samma vatten efter att du kokat grönsaker. Eller ännu hellre: samkoka. Lägg i t ex broccoli i potatis/pastavattnet i slutet av koktiden.

DUSCH och annan kroppsvård

• Duscha kortare tid.

• Duscha inte oftare än du behöver, någon gång per vecka. Minska ner hårtvättarna om du tvättar håret ofta.

• Stäng av kranen när du borstar tänderna, rakar dig eller tvålar in dig.

• Undvik att bada badkar. Duscha istället.

• Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

• Använd produkter som är miljömärkta eller innehåller helt naturliga ingredienser. Det är också bättre för din kropp. Äppelcidervinäger i vatten funkar jättebra som balsam.

• Regnvattnet kan användas till mer än att vattna växter. Kanske till en hårtvätt, disk eller i en balja att svalka fötterna i?

• Använd tandkräm utan triclosan. Triclosan är ett bakteriedödande ämne som inte går att rena i vattenreningsverken.

• Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten. Kemikalier och medicinrester kan inte reningsverken få bort och därför åker det ut i vår natur. Lämna därför gamla mediciner till apotek. Bomull, tops och liknande ska slängas i papperskorgen.

• Bada utomhus på sommaren - extra viktigt då att använda tvål/schampoo med naturliga ingredienser.

Bevattning

• Samla upp urspolat kranvatten och vattna växter med det. Eller överblivet vatten från vattenflaskan.

• När du byter vatten hos ditt djur kan du vattna med det.

• Samla upp regnvatten från takrännor osv för att vattna trädgården eller putsa fönster. Om du bor i hus kan du ställa en tunna under takrännan. Eller leda rännorna till tunnor. Det går också att koppla vattenslang till tunnorna och vattna från dem med pump. Helt gratis vatten dessutom!

• Spara sköljvatten för bevattning av växter. Vatten från skrubbning av potatis/rotsaker ger t ex bara extra näring till växterna.

• Vattna helst inte med dricksvatten. Om du behöver göra det är det bättre att använda vattenkanna än att spola direkt ur slang/kran.

• Vattna helst på kvällen, eller tidig morgon. Undvik bevattning mitt på dagen när det är som varmast. Värme får vatten att avdunsta snabbt innan det ens hunnit tränga ner i jorden.

• Du kan också minska avdunstningen och spara vatten genom att täcka jorden med bark, kompost eller hö.

• Använd kottar istället för lecakulor då det tar mycket energi att framställa dessa.

• Låt gräsmattan vara, den klarar en längre torka.

• Skippa vattenspridaren. När du använder vattenspridare eller vattenslang i 20 minuter går det åt 150–350 liter vatten. Mycket av det vattnet försvinner i luften. Ställ ut vattenhinkar eller PET-flaskor med dropphål. En rotvattnare är också bra för att vattna t ex grönsaker och bärbuskar.

• Anlägg nya gräsmattor och plantera nya häckar från september-april, ej sommartid. Det kräver mindre bevattning än det gör under sommaren.

Fick du någon ny inspiration? Har du något eget tips du vill dela med dig av? 💦

Spara el - 50 tips för minskad elanvändning

Många av oss sparar säkert el på ren rutin. Samtidigt är det lätt att leva kvar i en tid då vi påmindes om att släcka lampan när vi lämnade rummet. Innan smartphones och elektroniska hushållsapparater tog över våra hem och liv. Det finns många energitjuvar som vi kan akta oss för. Det här inlägget är ett försök att samla tips på hur vi kan minska vår elanvändning. Tack för alla tips ni redan har gett mig och fortsätt gärna tipsa!

Den största elanvändningen sker för uppvärmning. Om du själv kan påverka det, vilket vi ofta kan lite grann även i hyreslägenhet, kan du spara mycket energi - och pengar. Om du äger ditt eget boende eller bor i villa finns det ofta fler möjligheter att båda spara energi och producera egen, genom t ex egna solceller. Men ju större boende desto mer energi går ju också åt så klart. Så ett generellt tips är att inte bo större än du behöver - och dela bostad när det är möjligt. Eller stäng av värmen i rum som inte används under vinterhalvåret.

Uppvärmning

• Se till att täta fönster och dörrar. Tjockare gardiner kan också hjälpa till att hålla värmen.

• Försök hitta alternativa källor till värme såsom mer kläder.

• Ta vara på värmen vid matlagning exempelvis genom att låta eftervärmen från ugnen spridas ut i hemmet.

• Se till att värmen har utrymme att sprida sig i hemmet, att inga möbler osv står ivägen för element.

• Om du har möjlighet: elda för uppvärmning.

• Sänk värmen och stäng av element när/om du kan.

Belysning

• Släck lampor när du inte behöver ha dem tända, t ex när du lämnar ett rum. Mörka kvällar kan det ibland räcka med tända ljus.

• Timrar och rörelsedetektorer kan vara bra hjälpmedel.

• Använd LED-lampor då de är överlägset bäst ur miljösynpunkt.

• Använd lampor som drivs av solceller utomhus, t ex i trädgård eller på balkong. Funkar även bra inomhus så klart!

Elektronik

• Dra ur kontakter när du inte behöver ha elektronik på laddning/igång. T ex när dator/telefon är fulladdad.

• Använd grenuttag med strömbrytare för att stänga av flera apparater/belysning samtidigt.

• Stäng av skärmar och stereoanläggningar helt, lämna inte på standby.

• Använd energisparläge istället för skärmsläckare.

• Rensa i vad du lagrar på telefon/dator eller i molnet/på nätet.

• Gör aktiviteter offline mer. Spendera tid utomhus, läs en bok, umgås med en vän, skapa något, odla osv. Tar definitivt mindre energi både för dig och miljön.

• Minska slösurfandet. Skapa rutiner för att hålla dig på rätt spår.

• Ställ in telefonen på batterisparläge när du inte aktivt behöver använda den.

• Stäng appar/program som inte används.

• Reglera skärmens ljusstyrka. Också bra för ögonen!

Mat och dryck

• Återanvänd energi, t ex uppvärmning vid matlagning. Du kan exempelvis värma upp tevatten på eftervärmen.

• Använd termosar för att hålla kaffe/tevatten varmt istället för att värma upp/ha kaffebryggaren på standby.

• Frosta av frysen regelbundet.

• Låt mat svalna innan du ställer in i kylskåpet.

• Låt mat tina i kylen.

• Stäng av ugn och spisplattor lite tidigare och låt maten stekas/kokas/gräddas klart på eftervärmen. Potatis funkar t ex utmärkt för det.

• Koka upp under lock.

• Rosta t ex mandlar medan ugnen värms upp.

• Laga storkok och gör gärna flera rätter medan du ändå har värmt upp ugn/spisplattor.

• Samkoka grönsaker med pasta/potatis.

• Om kyl/frys lämnats öppen i matbutiken, stäng till. Undvik att öppna i onödan. Gäller även hemma så klart.

• Ha en lista på frysen på vad du har i den så behöver du inte öppna den varje gång.

Konsumtion

• Tänk igenom inköp av elektronik/hushållsmaskiner ur energisparande synpunkt. Leta efter märkningar för energibesparing, filtrera efter senaste TCO-märkningen.

• Laga och uppdatera dina prylar istället för att köpa nya.

• Minska din konsumtion och återanvänd/laga/ återbruka saker eller hyr/köp second hand i första hand.

• Byt ut kyl/frys till energisnåla alternativ om du kan.

• Lämna in elektronik till återvinningscentralen när den är uttjänt.

• Om du köper en ny dator: köp en dator som motsvarar dina behov, så att den inte drar mer energi än du behöver för det du ska göra på den.

• Köp en mindre TV om du köper nytt, ju mindre skärm desto mindre energi använder den.

Tvätt/städ

• Tvätta fulla tvättmaskiner och på så låg värme det går för att den ändå blir tillräckligt ren.

• Eller ännu hellre: Häng ut kläder för vädring.

• Spraya med äppelcidervinäger/vatten och låt torka för att få bort svettlukt i kläder.

• Skippa torktumlaren och häng upp tvätten istället. Sliter även mindre på kläderna.

• Starta diskmaskinen först när den är full.

• Diska i balja istället för under rinnande varmt vatten.

• Sopa golv regelbundet för att minska dammsugningar.

Kroppsvård

• Ta kortare och kallare duschar. Oj vad det sparar - och ger energi! De flesta av oss duschar på tok för ofta, för varmt och för länge.

• Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

• Använd manuella icke-elektriska apparater/verktyg för tandborstning, hårborttagning, hårstyling etc.

• Låt håret lufttorka när det är varmt och det inte riskerar att frysa utomhus.

Transport

• Välj bort bilen och eldrivna fordon om och när du kan. Cykla och gå i så stor utsträckning som möjligt. Eller ta buss/tåg.

*

Hittade du något som du skulle kunna bli bättre på? Har du fler tips?

Hållbara vanor 2022: spara energi

Ett högaktuellt ämne just nu är energiförbrukning. Med ett krig som finansieras av intäkter från rysk gas och stigande elpriser borde inte frågan handla om hur vi kan göra el billigare. Det borde handla om omställning och att minska energiförbrukningen. Även om de med mer makt kan göra mer så kan också du och jag göra skillnad. Vi kan visa i våra dagliga handlingar att vi tar vårt eget ansvar för att minska vår klimatpåverkan. Och med jordens resurser kan vi också spara våra egna resurser, ekonomiska och kroppsliga/mentala.

Värna din egen energi

I linje med den här utmaningens grundtanke är det minst lika viktigt att fundera på hur du kan ta tillvara din egen mentala och fysiska kraft i din vardag. Hur får du återhämtning? Vad fyller dig med lust och glädje? Vad ger dig mening och luft under vingarna? Vilka energitjuvar finns i din vardag? Vad behöver du göra för din kropp för att orka med bättre? Se mer om att skapa rutiner och om självomsorg i tidigare månaders hållbara vanor.

Hur kan du spara energi?

Låt oss börja med att inventera på vilket sätt vi använder energi i vår vardag och var vi kan göra justeringar.

• Vad använder du el till i din vardag? På jobbet, i hemmet? Någon annanstans? T ex belysning, laddning av elektronik, eldrivna redskap i vardagen?

• Kan du göra någon liten skillnad för att minska på din elförbrukning?

• Hur använder du varmvatten i din vardag? Kan du förändra något i det? T ex dusch, tvätt, matlagning.

• Kan du optimera uppvärmningen av din bostad? T ex täta fönster och dra ner element när de inte behövs.

• Kan du koordinera din energianvändning genom t ex att laga storkok, tvätta fulla maskiner, fylla diskmaskinen/diska mer sällan? Kan du ta vara på värme/el på ett mer medvetet sätt?

• Vad kan du konsumera mindre av och kan du återvinna/återanvända förpackningar mer än du gör idag? Det sparar också energi!

• Vad ger dig energi? Fysiskt/psykiskt? Vad tar av din energi? Hur kan du jämna ut den balansen?

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och oss själva. Hitta det som just du vill förändra i din vardag och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

*

Vad gör du för att spara energi? Vad vill du bli bättre på? Tipsa gärna i en kommentar!

Äppelcidervinäger - naturligt rengörande

Äppelcidervinäger är ett naturligt medel för rengöring av både kropp och hem. Det har bakteriedödande effekt, neutraliserar effektivt dålig lukt och har mjukgörande förmåga. Du kan alltså använda det till betydligt mer än salladsdressing!

Jag använder det främst som balsam och sköljmedel. Med efterforskningar inför detta inlägg kommer jag att använda det betydligt mer! Tur för mig att jag nyss klickat hem några extra flaskor från Matsmart.

Äppelcidervinäger luktar ättika till en början, men så snart det har torkat försvinner lukten. Med sig tar den också annan dålig lukt. Magi!

Så, här kommer en hel rad med tips på vad du kan använda äppelcidervinäger till.

Ett neutraliserande antibakteriellt rengöringsmedel

• Blanda lika delar äppelcidervinäger och vatten och använd som rengöringsmedel. Bakteriedödande och luktneutraliserande, och doften försvinner när det torkar.

• Äppelcidervinäger är mycket effektivt mot ogräs, men akta de växter du vill ha kvar så att de inte bekämpas på kuppen. Enligt Kureras recept på ogräsmedel: blanda en halv liter äppelcidervinäger, två deciliter salt och en halv tesked diskmedel och spruta på ogräset.

• Ställ en skål med äppelcidervinäger nära något som luktar illa för att neutralisera lukt.

• Använd som sköljmedel i tvätten. En halv deciliter äppelcidervinäger i en liter vatten gör tvätten mjuk som bomull. Samtidigt gör det rent tvättmaskinen och tar bort oönskad odör.

• Du kan också använda äppelcidervinäger i en skål ihop med några droppar diskmedel och vatten för att ta död på blomflugor.

Äppelcidervinägerns hälsofrämjande egenskaper

• Äppelcidervinäger innehåller A-vitamin men också mineralerna kalium, kalcium, magnesium, järn och koppar. Det har visat sig sänka blodsocker och kolestorol. Det fungerar också som en detox för kroppen.

• Det främjar matsmältningen. Drick 2-3 matskedar om dagen. Om du inte vill dricka det rent så kan du blanda det med juice/vatten eller med mat (t ex i sallad).

• Äppelcidervinäger har en förmåga att lösa upp slem och förhindra infektion på grund av sin antibakteriella effekt. Det är därför bra om du är förkyld och vill rensa bihålorna. Det gör du genom att lite i taget dricka ett glas vatten med äppelcidervinäger.

• Vid halsont kan du använda äppelcidervinäger genom att gurgla det med lika delar varmt vatten. Ju tidigare desto bättre.

Lukta gott med äppelcidervinäger

• Visste du att äppelcidervinäger kan användas som munskölj? Samtidigt bleker det tänderna. Blanda en del äppelcidervinäger med två delar vatten och gurgla noga innan tandborstning. Också effektivt för att motverka infektioner i munhålan.

• Även andedräkten kan förbättras med vinägern. Använd som munvatten!

• Använd som deodorant! Badda under armarna. Ha med dig en liten sprayflaska med en blandning av vatten och äppelcidervinäger i väskan så har du alltid ett mirakelmedel för dålig lukt med dig.

• Fotsvett? Illaluktande fötter? Självklart fungerar det också. Torka fötterna med en handduk/papper med äppelcidervinäger. Som sagt: när det har torkat försvinner doften och tar med sig den oönskade lukten.

Balansera PH-värdet i hår och hud

• Ättiksyran i äppelcidervinäger motverkar svampinfektioner på huden vilket vi alla har latent. Att bada med några deciliter i ett bad eller fotbad förebygger svamp effektivt.

• Det kan också göra under för kliande hud. Äppelcidervinäger mildrar till och med solbränna om du baddar huden med det.

• Det fungerar utmärkt som ansiktsvatten eftersom det balanserar PH-värdet och har antibakteriella egenskaper. Det kan även förebygga akne. Badda ansiktet med en utspädd blandning av äppelcidervinäger och vatten.

• Blanda några matskedar i en liter vatten och häll över håret som balsam. När håret torkar försvinner doften. Vinägern balanserar PH-värdet i hårbotten och är därför effektivt mot mjäll. Det gör håret mjukt och naturligt glansigt.

• Vårtborttagningsmedel. Blöt ner en bit papper/tyg i äppelcidervinäger och tejpa fast över vårtan med t ex kirurgtejp. Låt det sitta över natten och upprepa tills vårtan faller av.

*

Brukar du använda äppelcidervinäger till annat än matlagning?

Blev du sugen att testa något av tipsen ovan?

Hållbara vanor 2022: skapa rutiner

Jag har haft ambivalenta känslor inför rutiner. Som med det mesta kan det ta överhanden, bli prestationsdrivet och leda till överbelastning. Därför är det så viktigt att skapa hållbara rutiner utifrån sina behov och förutsättningar - i mjuka flexibla ramar. Idag har jag rutiner för att kunna stödja mig mot ramarna och liksom följa med flödet de ger. De gör mitt liv enklare och minskar stress. Och de är inga måsten. Jag måste inte ha dem. Jag har rutiner för att jag mår bra av det. Därför är de också föränderliga utifrån hur mina förutsättningar förändras.

Rutiner är för mig som att ha en ryggrad att luta mig mot i vardagen. De underlättar för mig att fokusera min kraft på det som är viktigt, att hamna på rätt kurs i livet och att balansera min energinivå. Det hjälper mig att skapa hållbara vanor i relation till mitt eget välmående, att automatisera klimatsmarta val och ger mig utrymme för mer medveten närvaro.

Fyra nycklar för att skapa ”goda vanor”

Nyligen läste jag James Clears bok om atomic habits vilket gjorde några grundtankar kring hållbara vanor mer konkreta för mig. Fyra nycklar som gör det enklare att bibehålla så kallade ”goda vanor”.

1. Gör det synligt.

2. Gör det lockande.

3. Gör det enkelt.

4. Gör det tillfredsställande/belönande.

Kortfattat: om vanan är något vi är medvetna om, något vi vill, något vi förmår och något vi får nytta och glädje av - då kommer vi att göra det.

Hitta och följ din naturliga rytm

Vi lever i olika livstempon och har vår egen unika livsrytm i kroppen. Hur skiljer sig din energinivå under en dag, under en vecka? Vad mår du bra av att göra på morgonen och vad känns naturligt att göra på kvällen? Vad behöver du få gjort under dagen och vilken tid passar det dig bäst att göra det? Vilka aktiviteter gör du när du behöver en paus i mer koncentrationskrävande vanor? När behöver du egentid och hur ser ditt sociala behov ut?

Exempel: Söndagar behöver jag som en stilla hemmadag för att förbereda mig inför veckan. Därför har jag en rutin av få uppgifter som får ta lite mer tid att genomföra och som alla har syftet att avsluta veckan för att påbörja en ny. Varje söndag tvättar jag kläder, gör matlådor, småplockar hemma och planerar kommande vecka. Resterande tid får bara komma av lust, annars är det återhämtning som gäller. Och väldigt sparsamt med social kontakt för att spara den energin till veckan.

Jag har utifrån min kroniska trötthet länge tagit hjälp av något som kallas pacing. Väldigt förenklat går det ut på att försöka hålla en mer jämn dygnsrytm och att dagarna är ganska förutsägbara och välproportionerade för att energin ska hålla. Det gör det lite lättare att förutsäga energibalans, speciellt vid hjärntrötthet.

Jag vet om att jag som mest orkar hålla en god koncentration i ca 30 minuter, sedan behöver jag ta en bensträckare eller byta fokus. När jag kan styra min egen tid brukar jag därför planera i 30 minuters intervaller med 5-10 minuters paus emellan mer krävande sysslor. Därför har jag en lista på uppgifter som tar 5-10 minuter som jag kan pausa med. Diska några tallrikar, plocka undan i ett rum, vattna blommor osv. På seneftermiddagar och kvällar behöver jag dock ha det mer öppet och oplanerat då energin är lägre.

Strukturera din tid

Sedan många år har jag använt mig av en Bullet Journal för att få en överblick och skapa rutiner som förenklar vardagen. Det har gjort min självkännedom starkare genom att jag har kunnat se vad jag skjuter upp, vad jag faktiskt gör och hur jag behöver fördela de dagliga uppgifterna.

Skapa en överblick

Vilka rutiner har du? Vilka rutiner vill du lägga till? Vad kan du ta bort? Skriv upp vilka vanor du har dagligen, veckovis och månadsvis. Gör detsamma med vanor du önskar lägga till. Bara av att se hur det ser ut och vad du önskar kan förändring börja ske.

Exempel: Jag har goda rutiner för hushållssysslor, koncentrerat till vardagskvällar och -morgnar. Jag skulle vilja få in bättre rutiner för yoga och meditation. Det har jag bäst behov av på morgonen. Jag spaltade upp mina morgonrutiner och såg att jag ser på nyheterna två gånger, vilket jag ju inte behöver eftersom det är samma sak. Istället vill jag börja dagen med 10 minuter yoga och 5 min meditation. Det är rimligt och möjligt, och ger mig en lugnare intoning i dagen.

Skapa ett dagsschema

Om du liksom jag har behov av att visualisera och rama in dagen så är ett dagsschema ett kraftfullt verktyg. För mig blir tiden annars väldigt ogreppbar och abstrakt. Jag har dagsschema med klockslag för morgon- och kvällsrutiner. Först behöver jag beräkna hur lång tid varje uppgift tar. Det lär man sig fort när man lägger märke till det.

Ibland har jag det inlagt i en digital kalender, ibland som en anteckning fysiskt eller i mobilen. Jag planerar dock alltid med marginaler eftersom livets grundregel är att det aldrig blir som man tänkt sig. Så om en uppgift tar 10 minuter lägger jag oftast in 12-15 minuter för den. Förändra dagsschemat utifrån dagsform, behov och förändrade förhållanden. Jag förändrar schemat under dagen när jag gör dem för hela dagen.

Exempel: När jag började jobba skrev jag upp vad jag behövde få gjort från uppvaknandet tills att jag skulle gå hemifrån. Jag började bakifrån. Jag behöver gå hemifrån 7.45. Den sista kvarten behöver jag som marginal om jag missat något. Sedan skapar jag tidpunkter utifrån hur lång tid varje uppgift tar och i vilken ordning jag gör dem naturligt. Då får jag också en tid för väckarklockan och en hint om vad jag behöver förbereda kvällen innan för att morgonen ska flyta mjukt.

Konkreta tips för att skapa hållbara rutiner

• Planera efter verkliga förutsättningar.

• Dela upp större uppgifter i mindre så att det blir mer hållbart.

• Planera in luft och marginaler, i allt. Livet händer och vi behöver mer återhämtning än vi tror.

• Håll löften som du ger dig själv - och ge dig själv möjligheten att klara det.

• Om något tar 5 minuter - gör det direkt!

• Se till att du känner dig nöjd och stolt över det du gör.

• Förändra rutiner innan du vänjer dig och tröttnar.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Du är varmt välkommen att dela med dig av dina hållbara vanor och de vanor du vill utveckla. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i det senare inlägget.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press. Alltid i en ram av självomsorg.