Äppelcidervinäger - naturligt rengörande

Äppelcidervinäger är ett naturligt medel för rengöring av både kropp och hem. Det har bakteriedödande effekt, neutraliserar effektivt dålig lukt och har mjukgörande förmåga. Du kan alltså använda det till betydligt mer än salladsdressing!

Jag använder det främst som balsam och sköljmedel. Med efterforskningar inför detta inlägg kommer jag att använda det betydligt mer! Tur för mig att jag nyss klickat hem några extra flaskor från Matsmart.

Äppelcidervinäger luktar ättika till en början, men så snart det har torkat försvinner lukten. Med sig tar den också annan dålig lukt. Magi!

Så, här kommer en hel rad med tips på vad du kan använda äppelcidervinäger till.

Ett neutraliserande antibakteriellt rengöringsmedel

• Blanda lika delar äppelcidervinäger och vatten och använd som rengöringsmedel. Bakteriedödande och luktneutraliserande, och doften försvinner när det torkar.

• Äppelcidervinäger är mycket effektivt mot ogräs, men akta de växter du vill ha kvar så att de inte bekämpas på kuppen. Enligt Kureras recept på ogräsmedel: blanda en halv liter äppelcidervinäger, två deciliter salt och en halv tesked diskmedel och spruta på ogräset.

• Ställ en skål med äppelcidervinäger nära något som luktar illa för att neutralisera lukt.

• Använd som sköljmedel i tvätten. En halv deciliter äppelcidervinäger i en liter vatten gör tvätten mjuk som bomull. Samtidigt gör det rent tvättmaskinen och tar bort oönskad odör.

• Du kan också använda äppelcidervinäger i en skål ihop med några droppar diskmedel och vatten för att ta död på blomflugor.

Äppelcidervinägerns hälsofrämjande egenskaper

• Äppelcidervinäger innehåller A-vitamin men också mineralerna kalium, kalcium, magnesium, järn och koppar. Det har visat sig sänka blodsocker och kolestorol. Det fungerar också som en detox för kroppen.

• Det främjar matsmältningen. Drick 2-3 matskedar om dagen. Om du inte vill dricka det rent så kan du blanda det med juice/vatten eller med mat (t ex i sallad).

• Äppelcidervinäger har en förmåga att lösa upp slem och förhindra infektion på grund av sin antibakteriella effekt. Det är därför bra om du är förkyld och vill rensa bihålorna. Det gör du genom att lite i taget dricka ett glas vatten med äppelcidervinäger.

• Vid halsont kan du använda äppelcidervinäger genom att gurgla det med lika delar varmt vatten. Ju tidigare desto bättre.

Lukta gott med äppelcidervinäger

• Visste du att äppelcidervinäger kan användas som munskölj? Samtidigt bleker det tänderna. Blanda en del äppelcidervinäger med två delar vatten och gurgla noga innan tandborstning. Också effektivt för att motverka infektioner i munhålan.

• Även andedräkten kan förbättras med vinägern. Använd som munvatten!

• Använd som deodorant! Badda under armarna. Ha med dig en liten sprayflaska med en blandning av vatten och äppelcidervinäger i väskan så har du alltid ett mirakelmedel för dålig lukt med dig.

• Fotsvett? Illaluktande fötter? Självklart fungerar det också. Torka fötterna med en handduk/papper med äppelcidervinäger. Som sagt: när det har torkat försvinner doften och tar med sig den oönskade lukten.

Balansera PH-värdet i hår och hud

• Ättiksyran i äppelcidervinäger motverkar svampinfektioner på huden vilket vi alla har latent. Att bada med några deciliter i ett bad eller fotbad förebygger svamp effektivt.

• Det kan också göra under för kliande hud. Äppelcidervinäger mildrar till och med solbränna om du baddar huden med det.

• Det fungerar utmärkt som ansiktsvatten eftersom det balanserar PH-värdet och har antibakteriella egenskaper. Det kan även förebygga akne. Badda ansiktet med en utspädd blandning av äppelcidervinäger och vatten.

• Blanda några matskedar i en liter vatten och häll över håret som balsam. När håret torkar försvinner doften. Vinägern balanserar PH-värdet i hårbotten och är därför effektivt mot mjäll. Det gör håret mjukt och naturligt glansigt.

• Vårtborttagningsmedel. Blöt ner en bit papper/tyg i äppelcidervinäger och tejpa fast över vårtan med t ex kirurgtejp. Låt det sitta över natten och upprepa tills vårtan faller av.

*

Brukar du använda äppelcidervinäger till annat än matlagning?

Blev du sugen att testa något av tipsen ovan?

Bullet Journal metoden av Ryder Caroll

Bullet Journal var för mig precis vad jag behövde när det kom in i mitt liv. En fusion av dagbok, anteckningsbok och kalender där jag kunde sortera mina tankar och mitt liv. När jag läste boken av grundaren till metoden blev jag bara än mer övertygad om att det fungerar, och jag är ju ett levande bevis på det.

Detta är ett uppdaterat inlägg från 2019. Boken var en gåva från Volante förlag.

Kraften i handskrift

Jag har så länge jag kan minnas, sedan jag lärde mig skriva, sorterat mina tankar i skrift. Det har varit för mycket att hålla i huvudet och att skriva ur dem ur kroppen och se dem framför mig har bringat ordning i kaoset. Under min långtidssjukskrivning använde jag listor och tidsscheman för att styra upp tomma dagar med innehåll. Jag skapade rutiner som var livsnödvändiga. För att bearbeta intryck skrev jag samtidigt dagbok och för att skapa meningsfullhet satte jag upp årsmål som jag utvärderade på bloggen. När jag fann Bullet Journal metoden föll allt detta samman, i en och samma anteckningsbok.

Mindfulness och medveten närvaro

Grundaren Ryder Caroll har diagnosen ADD och har på egen hand skapat metoden som ett sätt att hantera ett liv med intensiv hjärnverksamhet, för att skapa fokus och riktning. I boken beskriver han de olika delarna av Bullet Journal, underbyggt med forskning om varför det fungerar. Mindfulness och medveten närvaro är en viktig del, och att prioritera och känna in vad som verkligen är viktigt. Man kan säga att det handlar om att välja sitt liv och utifrån det göra det meningsfullt. Mycket av detta har jag fått med mig från min ACT-behandling och därmed integrerat i min Bullet Journal genom mitt arbete med att skapa meningsfulla mål.

Kreativitet och bearbetning

Kreativiteten och utsmyckningen är också en del av mindfulness, men det är som grundaren själv säger en utveckling som kan komma med tiden. Att ta sig tid och skriva ner saker, eller rita ner dem, är ett sätt att bearbeta och hinna ikapp sin vardag. Det har varierat för mig mycket genom åren hur stor del kreativiteten har kunnat få utrymme i livet och det syns också i min Bullet Journal.

Hur du gör Bullet Journal metoden

De tre delarna jag använder mig av mest är:

• Snabbloggning

• Kollektioner

• Mening och mål

Den snabba loggen

Jag loggar dagen i flera steg. På morgonen skriver jag ner vad jag har att göra under dagen, både inbokade aktiviteter och uppgifter. Jag ser över veckologgen och månadsloggen om det finns utrymme för mer. Sedan prioriterar jag de tre viktigaste uppgifterna.

Under dagen kryssar jag för det jag gör, fyller på tankar som dyker upp, idéer jag vill utforska vidare. Ibland skriver jag ner som en kort dagboksanteckning eller stjärnögonblick jag möter under dagen.

På kvällen avslutar jag med att fylla i vad jag har gjort, både i den dagliga loggen och i min habit tracker. Ibland skriver jag redan då ner tankar och planer inför nästa dag så att jag slipper ha det i huvudet när jag somnar.

Bullet Journal metodens kollektioner

Jag använder mig av dagliga loggar, veckoplaner och månadsplaner. Jag har olika syften med dem. Det är viktigt att ha ett syfte med varje del, annars tappas lätt motivationen. Jag har månadslogg och veckoplaner mest som översikter. Det har lärt mig att uppskatta tid mycket bättre och tid relaterat till hur lång tid saker tar för just mig. Det är ett verkligt bra verktyg att ha. Det gör att livet blir snällare, när jag kan anpassa mig till det jag vet att jag hinner och orkar. Jag kan lätt se att det jag skjuter upp kanske behöver brytas ner i mindre delar, eller så är det inte något jag egentligen vill.

Mening och mål blir självkännedom

Det Bullet Journal har gett mig och fortsätter ge mig mest av är självkännedom. Genom att sätta upp mål, prioritera och reflektera över vad som är viktigt och vad som inte är det, vad som är svårt och vad som är lätt, får jag en allt större förståelse för mig själv. Det gör att jag kan göra sundare val, släppa oro och stress ut i orden på pappret och se hur det faller ut. Jag kan organisera mitt liv så att jag inte blir stressad, eftersom jag kan välja bort det jag inte behöver och det som inte gör mig gott.

För en djupare ingång föreslår jag att du skaffar dig boken Bullet Journal Metoden av Ryder Caroll (obs, inte sponsrad). Boken ger forskningsbelägg för de olika delarna som metoden innehåller och förklarar grundtanken. Sen är det viktiga att du gör det till ditt. Anpassa efter vad som är viktigt för dig och testa olika sätt.

Använder du Bullet Journal? Vad ger det dig?

Varför skjuter jag upp det jag behöver göra?

Har du hört ordet prokrastinera? Det betyder att skjuta upp saker, eller förhala dem. Vi vet ju egentligen alla vilken energidödare det är att skjuta upp saker vi ändå behöver eller måste göra. Ändå gör vi det om och om igen. Ibland beror det på missbedömningar av tid och förmåga. Det kan också vara omedvetet självsabotage. Nyckeln för att råda bot på det är som för det mesta självmedkänsla.

Varför skjuter jag upp?

Ett generellt råd är att fråga sig själv varför. I ett varför-svar finns ofta också svaret på lösningen. Varför skjuter jag upp just den uppgiften? Är det något jag verkligen behöver och vill göra? Är det något som är svårt som jag behöver be om hjälp med eller ha mer kunskap kring först? Kan jag dela upp uppgiften i mindre steg? Kan jag göra det mer tillfredsställande? Kan det vara så att jag generellt tar på mig för mycket så att jag skapar en ohållbar situation som gör mig trött? Prioriterar jag ständigt andras behov före mina egna?

Fem-minuters-regeln

En god regel är att göra de uppgifter som tar max fem minuter direkt när de dyker upp. Vi har alltid fem minuter, inte sant? Då är det enkelt. Men det fungerar ju bara om vi inte har hundra fem-minuters-uppgifter samtidigt.

Gör det hållbart

Här gäller det att vara ärlig med sig själv. Möt dig själv där du är. Hur mycket orkar du egentligen under en vecka? Vad av det du gör är sådant som faktiskt fyller ett syfte och ger dig något tillbaka? Finns det saker du tror att du behöver göra för att andra gör det eller förväntar sig det, men som egentligen inte spelar roll för dig? Att ha en realistisk grund som baseras på att jag är en människa som behöver balans och vila är lättare sagt än gjort, men också något som verkligen är möjligt att genomföra för de flesta av oss. Ibland är lösningen att be om hjälp, t ex med saker som blir för svåra eller tar för mycket kraft av en själv.

Rädslan för att misslyckas

En annan förklaring till varför vi skjuter upp saker kan vara för att vi är rädda att misslyckas, att inte göra rätt, att inte vara bra nog. Rädslan för att misslyckas kan byggas upp som ett stort oöverstigligt berg som överskuggar allt. Ofta handlar det om att det är något vi verkligen bryr oss om och vill. Vi vill att det ska bli bra, och i rädslan för att inte räcka till så gör vi inget alls. Då tror vi att vi undviker besvikelsen av ett misslyckande. När vi i själva verket istället skapar vårt misslyckande. När jag märker detta hos mig själv är det viktigt att jag först och främst sänker kraven på mig själv utan att slå ner på min förmåga. Helt enkelt göra det mer realistiskt. Vad är möjligt? Hur kan jag göra det? När?

Exempel: Jag har i många år arbetat på ett bokprojekt som jag nu också i flera år har skjutit upp. Under lång tid slog jag på mig själv för att jag inte skrev på det. Tills jag mötte mig själv i sorgen över att jag inte har förutsättningarna för att klara av det i min livssituation just nu. Då kunde jag släppa taget om det och omprioritera det till framtiden. Sedan dess dyker det upp scener och spontana idéer för projektet i mitt huvud lite när som. Att släppa prestationen i det gav mig lusten tillbaka. Jag har inte tiden nu, men det händer ändå något i processen med de små meningarna som skrivs ner dag för dag.

Dela upp istället för att skjuta upp

Ibland behöver vi självklart skjuta upp saker, och då brukar jag försöka tänka att jag omprioriterar och bokar om uppgiften till en senare tid snarare än att jag skjuter upp den på obestämd tid. Ännu bättre är om jag då har brutit ner den i mindre delar eller förenklat så att den blir lättare att genomföra. Det gör skillnad i hur mycket motstånd det skapar.

Exempel: Att städa hela hemmet på en dag är orealistiskt för mig, och därför började jag dela upp uppgifterna så att jag kastar sopor en dag, gör rent badrummet en annan, dammar en tredje osv. På så vis får jag en bättre fördelning i det och skjuter inte upp städningen för att det känns för övermäktigt. Det funkar så klart inte exemplariskt, men mycket bättre än när jag försökte orka allt samtidigt - tvärtemot mina förutsättningar.

Självmedkänsla och att stötta sig själv

Det finns olika sätt att praktisera självmedkänsla, och flera exempel nämns ovan. För mig är de viktigaste principerna att se mig själv som människa, möta mig med ömhet och respekt, se mig själv i mina verkliga förutsättningar, inse att också jag behöver be om hjälp, omfamna mina brister och stötta mig själv i att våga ge mig ut i utmaningar.

Tidigare när jag sköt upp saker slog jag ofta på mig själv för det, och eftersom jag fortsatte skjuta upp saker fick jag en självbild av att jag inte räckte till. När jag lärde mig att praktisera självmedkänsla växte min självkänsla av att jag stöttade mig själv att ta realistiska steg utifrån mina förutsättningar och att jag såg att jag gjorde så gott jag kunde. Idag kan jag snabbt förstå varför jag skjuter upp något och därför också ge mig rätt sorts stöd i det.

*

Vad skjuter du upp? Vad tror du är anledningen till det?

Hållbara vanor 2022: skapa rutiner

Jag har haft ambivalenta känslor inför rutiner. Som med det mesta kan det ta överhanden, bli prestationsdrivet och leda till överbelastning. Därför är det så viktigt att skapa hållbara rutiner utifrån sina behov och förutsättningar - i mjuka flexibla ramar. Idag har jag rutiner för att kunna stödja mig mot ramarna och liksom följa med flödet de ger. De gör mitt liv enklare och minskar stress. Och de är inga måsten. Jag måste inte ha dem. Jag har rutiner för att jag mår bra av det. Därför är de också föränderliga utifrån hur mina förutsättningar förändras.

Rutiner är för mig som att ha en ryggrad att luta mig mot i vardagen. De underlättar för mig att fokusera min kraft på det som är viktigt, att hamna på rätt kurs i livet och att balansera min energinivå. Det hjälper mig att skapa hållbara vanor i relation till mitt eget välmående, att automatisera klimatsmarta val och ger mig utrymme för mer medveten närvaro.

Fyra nycklar för att skapa ”goda vanor”

Nyligen läste jag James Clears bok om atomic habits vilket gjorde några grundtankar kring hållbara vanor mer konkreta för mig. Fyra nycklar som gör det enklare att bibehålla så kallade ”goda vanor”.

1. Gör det synligt.

2. Gör det lockande.

3. Gör det enkelt.

4. Gör det tillfredsställande/belönande.

Kortfattat: om vanan är något vi är medvetna om, något vi vill, något vi förmår och något vi får nytta och glädje av - då kommer vi att göra det.

Hitta och följ din naturliga rytm

Vi lever i olika livstempon och har vår egen unika livsrytm i kroppen. Hur skiljer sig din energinivå under en dag, under en vecka? Vad mår du bra av att göra på morgonen och vad känns naturligt att göra på kvällen? Vad behöver du få gjort under dagen och vilken tid passar det dig bäst att göra det? Vilka aktiviteter gör du när du behöver en paus i mer koncentrationskrävande vanor? När behöver du egentid och hur ser ditt sociala behov ut?

Exempel: Söndagar behöver jag som en stilla hemmadag för att förbereda mig inför veckan. Därför har jag en rutin av få uppgifter som får ta lite mer tid att genomföra och som alla har syftet att avsluta veckan för att påbörja en ny. Varje söndag tvättar jag kläder, gör matlådor, småplockar hemma och planerar kommande vecka. Resterande tid får bara komma av lust, annars är det återhämtning som gäller. Och väldigt sparsamt med social kontakt för att spara den energin till veckan.

Jag har utifrån min kroniska trötthet länge tagit hjälp av något som kallas pacing. Väldigt förenklat går det ut på att försöka hålla en mer jämn dygnsrytm och att dagarna är ganska förutsägbara och välproportionerade för att energin ska hålla. Det gör det lite lättare att förutsäga energibalans, speciellt vid hjärntrötthet.

Jag vet om att jag som mest orkar hålla en god koncentration i ca 30 minuter, sedan behöver jag ta en bensträckare eller byta fokus. När jag kan styra min egen tid brukar jag därför planera i 30 minuters intervaller med 5-10 minuters paus emellan mer krävande sysslor. Därför har jag en lista på uppgifter som tar 5-10 minuter som jag kan pausa med. Diska några tallrikar, plocka undan i ett rum, vattna blommor osv. På seneftermiddagar och kvällar behöver jag dock ha det mer öppet och oplanerat då energin är lägre.

Strukturera din tid

Sedan många år har jag använt mig av en Bullet Journal för att få en överblick och skapa rutiner som förenklar vardagen. Det har gjort min självkännedom starkare genom att jag har kunnat se vad jag skjuter upp, vad jag faktiskt gör och hur jag behöver fördela de dagliga uppgifterna.

Skapa en överblick

Vilka rutiner har du? Vilka rutiner vill du lägga till? Vad kan du ta bort? Skriv upp vilka vanor du har dagligen, veckovis och månadsvis. Gör detsamma med vanor du önskar lägga till. Bara av att se hur det ser ut och vad du önskar kan förändring börja ske.

Exempel: Jag har goda rutiner för hushållssysslor, koncentrerat till vardagskvällar och -morgnar. Jag skulle vilja få in bättre rutiner för yoga och meditation. Det har jag bäst behov av på morgonen. Jag spaltade upp mina morgonrutiner och såg att jag ser på nyheterna två gånger, vilket jag ju inte behöver eftersom det är samma sak. Istället vill jag börja dagen med 10 minuter yoga och 5 min meditation. Det är rimligt och möjligt, och ger mig en lugnare intoning i dagen.

Skapa ett dagsschema

Om du liksom jag har behov av att visualisera och rama in dagen så är ett dagsschema ett kraftfullt verktyg. För mig blir tiden annars väldigt ogreppbar och abstrakt. Jag har dagsschema med klockslag för morgon- och kvällsrutiner. Först behöver jag beräkna hur lång tid varje uppgift tar. Det lär man sig fort när man lägger märke till det.

Ibland har jag det inlagt i en digital kalender, ibland som en anteckning fysiskt eller i mobilen. Jag planerar dock alltid med marginaler eftersom livets grundregel är att det aldrig blir som man tänkt sig. Så om en uppgift tar 10 minuter lägger jag oftast in 12-15 minuter för den. Förändra dagsschemat utifrån dagsform, behov och förändrade förhållanden. Jag förändrar schemat under dagen när jag gör dem för hela dagen.

Exempel: När jag började jobba skrev jag upp vad jag behövde få gjort från uppvaknandet tills att jag skulle gå hemifrån. Jag började bakifrån. Jag behöver gå hemifrån 7.45. Den sista kvarten behöver jag som marginal om jag missat något. Sedan skapar jag tidpunkter utifrån hur lång tid varje uppgift tar och i vilken ordning jag gör dem naturligt. Då får jag också en tid för väckarklockan och en hint om vad jag behöver förbereda kvällen innan för att morgonen ska flyta mjukt.

Konkreta tips för att skapa hållbara rutiner

• Planera efter verkliga förutsättningar.

• Dela upp större uppgifter i mindre så att det blir mer hållbart.

• Planera in luft och marginaler, i allt. Livet händer och vi behöver mer återhämtning än vi tror.

• Håll löften som du ger dig själv - och ge dig själv möjligheten att klara det.

• Om något tar 5 minuter - gör det direkt!

• Se till att du känner dig nöjd och stolt över det du gör.

• Förändra rutiner innan du vänjer dig och tröttnar.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Du är varmt välkommen att dela med dig av dina hållbara vanor och de vanor du vill utveckla. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i det senare inlägget.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press. Alltid i en ram av självomsorg.

Stjärnögonblick från februari 2022

Februari var en händelserik månad. Jag avslutade min behandling, hade två arbetsintervjuer till två jobb som jag verkligen ville ha - och månadens sista dag började jag jobba som socialsekreterare! Det var inget lätt beslut att fatta. Jag visste att jag behövde följa magkänslan och min längtan till det liv som ett arbete öppnar vägarna för. Jag tog det modiga steget och sedan dess har jag stått kvar, med en hoppfull beslutsamhet.

Visst blir ens eget liv på något sätt lite trivialt i jämförelse med den hemska verklighet som vi nu lever i, med ett fullskaligt krig i Europa och människor som flyr för sina liv? Det blir påtagligt hur perspektiven skiftar. Varje ögonblick vill jag ta tillvara, och varje chans till förundran och tacksamhet håller jag nära hjärtat. Jag påminner mig om att all känslor är tillåtna. Det här är det som väckt förundran, tacksamhet och berört mig i februari. De ögonblick som ger stjärnskimmer i mina ögon.

✨ Att komma hem från första arbetsdagen och hitta grattishälsningar från mina närmaste i brevlådan.

✨ Munktellstadens röda tegelbyggnader.

✨ Nyklippt med lugg! Oj vad håret behövde det.

✨ Bli medbjuden på AW redan första jobbveckan.

✨ När en väns barn skriver ”godnatt” till mig på kvällen.

✨ När Asla lägger sig tätt intill.

✨ Kaffe med smak av hasselnöt.

✨ Insikter som släpper loss bunden livskraft.

✨ Värmande vårsol.

✨ Lyssna till en fängslande ljudbok.

✨ Leka med akvarellfärgerna.

✨ När de första tomat- och paprikaskotten tittade upp ur jorden.

✨ Friskanmäla mig hos Försäkringskassan och skriva ut mig från Arbetsförmedlingen.

✨ Träffa en vän efter lång tid och mötas i ärliga viktiga samtal över en kopp te.

✨ Guldljus mellan snöbeklädda trädstammar.

✨ Linssoppa med sting.

✨ Att chefen gick med på en upptrappning av arbetstiden den första månaden.

✨ Snödroppar som tittade fram i vårsolen.

✨ När jag klarade en 10-poängare i På Spåret som handlade om Kirkegaard. Ibland kan min existentiella ådra ge en lyckträff.

✨ Aslas tassavtryck i snön.

✨ Att ge en gåva som berörde mottagaren till tårar.

✨ Få beröm av arbetsgivaren för en arbetsintervju.

✨ Asla åmandes lycklig på rygg i vårsolen.

✨ Årets första nässelfjäril som fladdrade upp från marken och flög ovanför mig en bit längs vägen.

✨ De första fröna i jorden.

Vad glittrade hos dig i februari?

Sätt gränser: de inre och kroppsliga gränserna

Att sätta gränser. Är det inte vad relationer handlar om egentligen? Om du tänkte, liksom jag, att det här inlägget skulle ringa in gränssättning som ämne så är det en orimlig uppgift. Det är för stort att beskriva här, och också något som kräver mycket övning. Så låt oss öva på livet och börja där vi står. Gränser för mig handlar mest om integritet, men också om omsorg om mig själv och andra. Jag tänkte ge några exempel på hur olika former av gränssättning kan ta sig uttryck. Vi börjar med de egna gränserna: de inre och de kroppsliga.

Dina inre gränser

De inre gränserna är det jag brukar benämna som den inre dialogen, som också speglar vad du tar in från den yttre världen genom dina inre filter. Till exempel vad du tillåter dig att säga till dig själv, hur du tröstar dig själv, hur du uppmuntrar dig själv, vad du gör bara för dig. Hur du bygger din relation till dig själv, helt enkelt.

Det handlar om självkännedom, och självrespekt. Också om självomsorg i den inre världen. Ditt liv är ditt. Speciellt det inre livet. Du kan bestämma hur du vill möblera ditt inre rum. Inte direkt, men med träning kan vi skapa oss ett mer snällt och trivsamt inre rum. Hur vill du ha din relation till dig själv? Vad behöver du göra för att det ska bli mer så?

En av mina absoluta starkaste inre gränser skapade jag genom att bli medveten om mina styrkor och brister. Det gav mig tillåtelse att vara människa, och hjälper mig varje dag att stå på min egen sida. En ledtråd: ofta har solsidan en motsvarighet på skuggsidan och vice versa. När du har den självkännedomen och acceptansen för dig själv har du ju egentligen dig själv. Då kan du använda det i alla dina sammanhang, inte minst är det huvudnyckeln till självmedkänsla och självomsorg.

Jag återkommer med inlägg om inre dialog och självkännedom då det ju faktiskt är minst en tredjedel av vad fridlysta rum handlar om.

Övningar för att sätta inre gränser

• Observera din inre dialog. Ta en roll av observatör inuti dig själv och träna på att stanna i det läget.

• Skriv dagbok om vad du tänker utan att censurera dig.

• Lyssna på vad du behöver just nu och sätt det först.

• Planera in egentid. Gör den fridlyst.

• Träna på att uttrycka och lära känna dina behov med denna mening: “Jag känner [känsla] för att [anledning] och då behöver jag [behov]”.

• Gör snälla saker för dig själv. Du kommer garanterat tycka bra om dig själv av det.

• Inför situationer som du vet kan bli svåra för dig: förbered dig. Hitta hur du kan avbryta, pausa, få en stund för dig själv, öva in meningar som signalerar dina gränser. Och glöm inte att dina nej är dina.

• Prata med en vän om hur den sätter gränser. Hitta dina egna ord och handlingar.

• Låt andra människor ta ansvar för sig själva. Ta ansvar för dig.

• Gör saker för dig själv utan att berätta det för någon, eller i alla fall utan att försvara eller förklara det.

• Meditera. Träna på att släppa tankar.

• Känn. Gråt. Klaga. Skrik i kuddar. Hoppa jämfota.

• När du vill dela med dig av något som är viktigt för dig, fundera på vem i ditt liv som bäst kan svara an på det och välj den personen med omsorg.

• Ifrågasätt det du tar för självklart. Fundera ut minst tre andra sätt att se på det.

• Prata till dig själv som om du vore ditt eget barn eller syskon - någon du älskar och vill värna. Hur påverkar det din inre dialog?

Kroppsliga gränser

Den kroppsliga integriteten har både en dimension kopplat till oss själva och en annan i relation till andra. Att värna sina kroppsliga gränser gentemot andra är att lyssna in hur nära jag vill vara någon annan, hur någon annan får röra vid mig och vad som känns bekvämt och bra i min kropp. Det har självklart också en psykisk komponent. Kropp och själ hänger ihop. Samtycke och en ständigt pågående ärlig, och respektfull, dialog där vi frågar varandra och berättar för varandra om vad som känns bra och inte är grunden för sunda kroppsliga gränser. Men också att lära sig att tyda kroppssignaler, bli lyhörd inför vad andra signalerar och vad jag själv signalerar.

Dina fysiska förutsättningar

De kroppsliga gränserna för en själv handlar om att våga se sina egna fysiska förutsättningar och resurser som de verkligen ser ut. Har du en sjukdom behöver du troligtvis ta hänsyn till den i ditt liv. Är du förkyld tar du hand om det med värme och vila, och på samma sätt behöver vi ta hand om trötthet genom att känna in vårt behov av återhämtning. Utmattning uppkommer inte för att vi gör för mycket - det uppkommer i en brist på återhämtning. Ditt behov av återhämtning är individuellt, och skiftar också från dag till dag och i olika livsförutsättningar. Att väga in och lyssna på de signaler kroppen ger om våra behov kan ta sin tid. För mig tog det många år innan jag fann en grundläggande kroppskännedom. När jag nu har den behöver jag också hålla den aktuell genom att på daglig basis lyssna in kroppens signaler. Se inlägget om behov för mer om de grundläggande behoven och kroppens signaler om dem.

Övningar för att känna in kroppsliga gränser

• Gör övningar i basal kroppskännedom och känn in din kropp medan du sträcker på den, drar ihop den eller testar olika rörelser som gör dig mer medveten om din kropp.

• Testa kroppsskanning där du stegvis går igenom din kropp del för del och känner hur det känns. En enkel variant är att fråga sig om det gör ont någonstans, om det känns varmt eller kallt, tungt eller lätt.

• Rör dig i medveten närvaro. Känn in fötterna när du går, händerna när du använder dem på olika sätt, lägg märke till dina rörelser och hur de påverkar kroppen.

• Om du är kvinna: lär känna din menscykel, hur hormoner påverkar din kropp på olika sätt under olika faser i cykeln och vilka typer av aktiviteter och annat som fungerar bäst då.

• Se över dina matrutiner. Äter du tillräckligt för att bli mätt? Behöver du fylla på energi någon speciell tid på dygnet? Får du i dig alla näringsämnen kroppen behöver? Om du tränar, ger du dig själv extra energi för det? Ofta när vi får t ex sötsug så handlar det om att vi inte fått i oss den energi vi behöver, eller att vi har känslor vi försöker döva.

• Lägg märke till hur mycket sömn din kropp behöver för att må bra. Varierar det under året? Varierar det beroende på vad du gör under dagen? Under vilka tider får du din bästa nattsömn?

• Vilka aktiviteter gör dig energifylld? Vad gör dig lugn och avslappnad? Inventera och testa dig fram. Och gör något av det du hittar om du vill, eller planera in det i egentiden.

• Träning i olika former lär dig massor om dig själv och din kropp. Det stärker och bygger också självständighet. Testa vad som passar just dig. Kanske är det några enkla övningar hemma, frigörande dans, promenader, ett pass på Friskis, klättring eller mountainbike. Att bygga en stark kropp efter dina förutsättningar och dina intressen ger automatiskt både inre och yttre gränser.

*

Hittade du något som kan funka för dig?
Har du något annat tips på hur vi kan träna på de inre eller kroppsliga gränserna?

En efterlängtad vändpunkt

På måndag startar jag om. Efter de senaste årens många olyckor vänder jag äntligen blad. Förra veckan blev jag erbjuden en tjänst som socialsekreterare. Jag behövde samla mig innan jag fattade ett beslut. Igår tackade jag ja. Med yrkesstoltheten som en fanfar i ryggraden.

Det är alla känslor samtidigt. Jag dansar runt i glädjerus på skakiga ben. Mest har beslutet landat som en trygg visshet i magen. Det är det här jag ska göra. Jag är redo. 

Ett arbete innebär så mycket. Självkänsla, gemenskap, rutiner, självständighet, ekonomiska resurser, stimulans, social samvaro, framtidsmöjligheter, personlig utveckling… Det är nästan omöjligt att förklara vad det betyder efter att ha levt utanför det under lång tid. Ni som vet ni vet.

Jag kommer att behöva ta hand om mig extra varsamt nu. Jag lever med sjukdomar som kräver ett inre lugn och medveten närvaro för att jag ska orka med förändringar. Självomsorg är avgörande för att kroppen ska orka skiftet från arbetslöshet till heltidsarbete. Därför har vi ordnat en upptrappning av arbetstiden första veckorna. Därför bokar jag av allt annat tills jag är i balans och det finns plats för mer än återhämtning. Med tydliga vardagsrutiner som stabiliserar. Det gör mig stolt att jag vet hur jag ska hantera min fibromyalgi i sådana här lägen och att jag vågar be om det jag behöver. Jag är tacksam för att jag blev så väl mött i det så att det kan bli en hållbar start.

Tjänsten är i huvudsak administrativ och jag kommer få nytta av min kompetens från styrelsearbete, politik och framför allt min erfarenhet av utredningar och myndighetsutövning. Jag som är en administratör ut i fingerspetsarna och en strateg i varje cell ser verkligen fram emot att få bidra till smidiga processer och tydlig kommunikation. Det kliar i fingrarna!

Jag ser fram emot att ta er med på den här resan, som så många andra resor jag gjort. Imorgon ska jag rädda det vintertrötta håret hos frisören och luncha med en vän. Uppladdningen inför måndag har börjat, och som planen följer ska jag självklart se till att återhämta mig lite extra nu.

Och fira. Hipp hipp hurra för mig!

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger är en bok med poetisk kraft. Om mänsklig styrka och ensamhet, ackompanjerad av naturens vidunderlighet. Kya Clark, berättelsens huvudperson med öknamnet “träskflickan”, lever avsides vid North Carolinas kust. Berättelsen om henne, och mordet på den unge stilige mannen i området, tvinnas samman i en icke-kronologisk följetong. Ledtrådar och livstrådar bygger ett magnifikt pussel med nerv. Delia Owens berättar om hur ett övergivet maskrosbarn överlever i samklang med naturen och hittar sin inre växtkraft, om rasism och fördomar och också om kärleken som finns där på andra sidan vattnet.

När jag började läsa kändes det inte så mycket. Det var nästan frustrerande att känna det som om fakta rabblades upp utan nerv. Jag undrade hur den här boken kunde ha blivit så uppskattad och omtalad. Men inledningen växte så småningom ihop med resten av berättelsen och var alldeles nödvändig för fortsättningen. Senare i läsningen fanns det scener som tog mig tillbaka till början med hjärtskärande skärpa och greppade tag i mig djupt.

Det är något med den avskalade berättelsen, det anspråkslösa berättandet, som stämmer så väl med bokens huvudperson Kya. Det gör läsningen starkare. Karaktärerna är välskrivna och tar sig verkligen säregna uttryck. De har alla sin plats, fyller ut sina kroppar och lämnar avtryck i minnet.

Det är som att jag finns där i våtmarkerna, på vattnet, i staden, i skjulet. Som om jag bjudits in att leva där med människorna en stund. Delia Owens skapar ett porträtt av en människas liv, men också av en plats och en tid i ett samhälle då. Ett stycke liv, rikt och fylligt. För att alla nyanser finns där i det avskalade anspråkslösa. I Kya som bär berättelsen i sin personlighet, i sin tystnad och sina handlingar. Där kräftorna sjunger är också en berättelse om de människor omkring oss som bär upp oss i hur de ser oss genom sina handlingar.

En av de absoluta styrkorna i berättelsen är frånvaron av offerskap. Även om Kya drabbas av ytterligt svåra händelser målas hon inte upp som ett offer. Precis som de flesta som går igenom svåra livshändelser fortsätter livet och hon anpassar sig till nya omständigheter. Jag som läsare kan ändå sympatisera med hennes utsatthet. Det är ett kraftfullt sätt att låta Kyas person träda fram mer än de omständigheter som drabbar henne. Lika lite som det får definiera henne inför henne själv får det mig att göra det som läsare.

Har du läst boken? Vad tyckte du om den?

Några ögonblick av återhämtning

Jag loggade ut från sociala medier över helgen för att tydligare kunna höra mig själv bortom bruset av andras verklighet. Det tog inte många timmar innan jag omgiven av träd hörde mig själv igen och kunde skala av till kärnan. Jag fortsatte att söka vila i betraktandet och varandet. Jag fann det tydligast i dessa ögonblick.

Lyssnandes till vindens susande, med en grånande horisont bakom träden som stått emot vädrets krafter.

Vinternaturens eget stiliga stilleben av is, förmultnande löv och pinnar ovanpå en canvas av grus.

Garderobsblomman vittrar vår och vecklar gradvis ut sig i sin ungdomliga grönska bredvid sitt äldre syskon.

Med akvarellernas toner tappar jag rum och tid och följer ögonens lyhördhet och handens lätta drag med penseln. Drömmer mig in i motivet och låter lusten driva bort prestationen.

Att ha en söndagsrutin att följa. Att tvätta kläder, hänga favorittröjorna på tork längs den långa vägghyllan i mitt vardagsrum, ge växterna vatten och näring, få undan damm och lägga varje sak på sin plats. Att se allt som jag är så tacksam för, som jag har gjort till mitt. Att rå om mina rum, mitt hem.

Och att glida in i en annan berättelse, någon annans berättelse. Att få inspireras, känna igen sig och svepas iväg i någon annans perspektiv. Just i helgen lyssnade jag dock klart på en annan berättelse än den ovan. Nämligen “Allt jag fått lära mig” av Tara Westover. Rekommenderar den varmt!

Jag rekommenderar också att logga ut ibland, även om sociala medier sällan är något jag vill pausa på grund av allt fantastiskt det ger mig. Men ibland behövs det. Som under denna helg. När jag behövde höra mig själv bortom jämförelser med andra och käcka livsråd som kändes som hån. Jag har de bästa svaren till mig inom mig, och ibland hör jag det bättre när jag får vara helt i mitt eget sällskap.

*

Har du några ögonblick du sparat från din helg? Vad gör du helst “offline”?

Lyssna in dina behov och följ dem

Behov? Vad är ett behov? Kanske är det alldeles självklart för dig. Det var det inte för mig. Därför vill jag skriva något om det. Om det grundläggande i att lära känna sina behov och förstå hur jag kan svara an på dem. Självomsorg börjar där. När jag tillfrisknade från mitt medberoende var det nödvändigt att börja från början. Jag började lyssna inåt, och på min kropp. Jag började på skakiga ben att sätta mina egna behov före andras. Så som det borde vara. Då blev det också lättare att sätta mina behov i relation till andra.

Detta inlägg är en del av #hållbaravanor2022

Att lyssna in sina behov

När jag ser på mina vardagliga vanor och de behov jag har i nuet brukar jag försöka skilja på grundläggande behov, plikter, vilja och lust. För den som vill tänka mer kring prioritering av behov (och vad som motiverar oss) tycker jag att Maslows behovstrappa utgör en god grund. Här i min egen version (utifrån de olika exempel jag har sett)

1. Fysiologiska behov: luft, vatten, mat, sömn.

2. Trygghetsbehov: skydd, säkerhet.

3. Sociala behov: relationer, tillhörighet, anknytning.

4. Bekräftelse: självkänsla, identitet, erkännande och uppskattning från andra.

5. Självförverkligande: personlig utveckling, självförmåga (self-efficacy), andlighet.

KÄLLA Parrish (2012)

HALT(S) - Hungry Angry Lonely Tired (Sad/Scared)

Ofta när vi är i känslomässig obalans har vi en brist i något grundläggande behov. Akronymen HALT(S) kan ge en fingervisning om vilken brist det gäller och förhindra oss från att bränna ut oss eller agera ut bristerna gentemot andra. Känner vi någon av dessa varningssignaler behöver vi dra i handbromsen och ta hand om våra behov direkt.

• Är jag hungrig (hungry)? Då behöver jag äta.

• Är jag arg (angry)? Då behöver jag sätta gränser.

• Känner jag mig ensam (lonely)? Då behöver jag ta kontakt med någon.

• Är jag trött (lonely)? Då behöver jag vila.

• Känner jag mig ledsen eller rädd (sad/scared)? Då behöver jag tröst och skydd.

Så kan vi fortsätta att undersöka våra mindre akuta behov också. Ibland behöver vi börja med att sätta ord på känslorna, identifiera dem. Det kan man behöva hjälp med om det är svårt för en. Det tänker jag att vi går igenom i ett annat inlägg!

TRYGGHET: Plikt och stabilitet

Det finns saker vi behöver göra för att klara oss, eller för att andra ska klara sig. Ordet plikt kan låta hårt, men i själva verket är det nästa bas att stå på. Det är som en ram som gör att våra grundläggande fysiologiska behov kan upprätthållas mer permanent. I de stabila plikterna finns en vila. Jag skulle säga att det faller in främst under trygghetsbehoven, men också under sociala behov.

Det kan handla om vår försörjning, att bidra till samhället, ta hand om familj och andra anhöriga, höra till i gemenskap. Plikter och rutiner som att gå till jobbet, laga mat, betala räkningar, slutföra uppgifter som ålagts en, tvätta kläder och deklarera. Det finns olika exempel beroende på livssituation. Förhoppningsvis är våra plikter inbäddade i sådant som också ger trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande.

UTVECKLINGSBEHOV: Vilja, ÖNSKNINGAR och lust

När behoven är i balans och plikterna uppfylls har vi utrymme för mer än överlevnad och rutin. Då kommer vi högre upp i trappan och får möjlighet till självförverkligande. Att leva med utmattning eller någon annan fysisk/psykisk ohälsa begränsar ofta det utrymmet. För min del har jag behövt hitta nya vägar att nå det, som att ställa om min väg till självförverkligande från prestation till medveten närvaro.

När det finns utrymme för mer kan vi fråga oss: Vad vill jag göra? Vad ger mig energi? Vad tycker jag om att göra? Här kommer intressen, aktiviteter och personlig utveckling in. Det som ger guldkanter och är livgivande, som ger endorfiner och självförverkligande.

Att följa sina behov

Att följa sina behov är ibland lättare sagt än gjort. Det handlar mycket om självkänsla. Behovsnivåerna tycks vara så tätt sammankopplade idag, och våra livsvillkor är ojämlika. För någon finns tillhörigheten på arbetsplatsen, för andra är arbetet bara en väg för att få pengar till mat. Ibland sätter våra livsvillkor gränser för vilka behov vi kan uppfylla och när.

Vi har också olika förutsättningar med oss från barndomen. Om vi fick hjälp att definiera och uttrycka våra behov tidigt har vi det med oss i vuxenlivet. Det kan skilja på olika behov, eftersom våra omsorgspersoner kanske också hade svårt att definiera vissa behov. Det är extra viktigt då att öva på det. För det är aldrig för sent att utveckla den förmågan.

Genom att sätta oss själva först, och de grundläggande behoven vi har, är mycket vunnet. Du har rätt att följa dina behov. När vi förnekar våra behov handlar det ofta om rädsla för att inte få höra till, eller att inte vara värd. Att följa sina behov är att ta sig rätten att vara människa. Också i relation till andra. Du har rätt att be om hjälp, även om den andra personen kanske inte har resurser över till dig just då. Du har rätt till respekt, omsorg och trygghet.

Skapa förutsättningar för dina behov

När jag började sätta mina behov före andras, i tillfrisknande från medberoende, såg jag att jag inte ens hade förutsättningar för att uppfylla mina behov. Jag fick börja där. Se till att det fanns matlådor för trötta dagar, arbeta upp kontakter att ringa när jag behövde tröst och kände mig ensam, skala ner att-göra-listan och ge utrymme för vila, träna på att sätta gränser istället för att svälja dem (och bli medveten om när jag gjorde det). Till en början innebar det att jag varje söndag bara ägnade mig åt att fylla mina egna behov. Nu låter det märkligt, då det ju faktiskt är något jag behöver göra alla dagar. Men jag är stolt över att jag vågade börja med en dag. Annars hade jag inte varit här nu.

Du kan kika på de grundläggande behoven och fundera på hur du kan underlätta för dig att nå de som du saknar förutsättningar för idag eller som du skulle behöva trygga upp mer. Det kan vara att lära dig mer om vilken näring du behöver, göra en nätverkskarta och se över vilka relationer du skulle kunna aktivera mer, kika på hur du kan få en stadigare ekonomi på sikt eller våga göra något kreativt bara för dig.

Planera utefter dina behov

Om du är ovan att lyssna in dina behov och följa dem kan det hjälpa att göra det till en rutin. Att skriva dagbok är ett sätt. Att göra kroppsskanning och planera in pauser är ett annat. Ta dig tid att regelbundet lyssna in dina behov så kommer det att bli automatiserat.

Använd det sedan för att testa rutiner och vanor som du mår bra av. Kanske att göra matlådor på helgen, dammsuga en specifik tid i veckan, betala räkningar samma datum varje månad, beta av tråkiga saker direkt innan du hinner bygga upp motstånd… Genom att testa lär vi oss mycket om oss själva.

För mig har bulletjournaling varit en stor hjälp. Jag har använt systemet för att göra dagsplanering, skapa hållbara rutiner och dela upp mål i mindre delmål. Genom det har jag med mycket annat fått en god självkännedom och lärt känna hur jag kan matcha min förmåga och vilja bättre. Det är också en chans för mig att hämta hem mig, få distans och se det sammanhang jag befinner mig i från ett helikopterperspektiv. Det gör det lättare för mig att skapa realistiska hållbara vanor och förutsättningar.

När jag planerar en dag, en vecka eller en månad är jag numer noga med att också planera in marginaler. Pauser, återhämtning, tid som är tom, mikropauser. Utrymme för det oförutsedda är fullständigt nödvändigt - och att få extra tid över lär ju aldrig vara ett problem, inte sant?

Sätt gränser

Att följa sina behov och ta hänsyn till andras handlar om gränssättning. Om man som jag tidigt lärde sig att köra över sina egna behov är gränssättning ofta en rejäl utmaning. Det kanske inte ens finns några förebilder att utgå ifrån. Därför vill jag skriva mer om gränser. Några exempel på hur gränser kan sättas:

• Säg nej utan att förklara varför.

• Säg ifrån när något känns fel.

• Skapa naturliga pauser i din vardag där du kan gå undan och hämta hem dig en stund.

• Värna din egentid och återhämtning.

• Uttryck vad du behöver av andra.

• Ta ansvar för dina egna handlingar, och låt andra vara ansvariga för sina.

• Släpp taget om andras känslor - det är deras eget ansvar.

• Meditera och skapa gränser för hur mycket dina egna tankar får styra dig.

• Justera din inre dialog så att den är snäll och mjuk.

Mer om det i kommande inlägg.

*

Vad tänker du när du läser? Hur tar du hand om dina grundläggande behov på bästa sätt? Var befinner du dig just nu med de förutsättningar du har?